2008 var året då afroamerikanerna, vars förfäder kom till USA som slavar för över 400 år sedan, triumferade genom att Barack Obama valdes till president i världens mäktigaste land. Obama vann valet med sitt övertygande löfte om förändringar i ett USA belastad av det utdragna Irakkriget och finanskrisen som satte igång en världsomfattande ekonomisk nedgång.
Obamas löfte om förändringar sammanfaller väl med de ”strukturella förändringar” som håller på att ske inom den globala ekonomin, vilket enkelt förklarat innebär att ekonomin genomgår grundläggande ändringar som har stora och bestående effekter.
Stigande mat- och oljepriser
Innan finanskrisens allvarlighetsgrad blev uppenbar uppstod extrema ekonomiska och sociala fenomen som förde frågan om hållbar utveckling högst upp på dagordningen. I början på året gick ekonomin i många länder fortfarande på högvarv, trots en del avmattningar. Priserna på basmat, olja och en del råvaror nådde de högsta nivåerna någonsin. Kraftigt stigande mat- och bränslepriser orsakade våldsamma kravaller i Afrika, Asien och Sydamerika. Folkuppror mot höga matpriser tvingade Haitis premiärminister Jacques-Edouard Alexis att avgå. Människor i mer än fyrtio länder drabbades, av vilka en tredjedel finns i Afrika, där inbördeskrig, gränsdispyter och stamkrig härjar.
Utnyttjandet av åkermark för att masstillverka biobränsle beskylls för att vara en av orsakerna till de höga matpriserna. Jean Ziegler, FN:s utredare om matpriser, sade att mängden majs för att framställa en tank etanol räcker till att försörja ett barn under ett helt år. Den exakta sanningshalten i liknelsen kan diskuteras, men faktum är att många människor tycker det är en rimlig handling att använda upp maten till att driva bilar fastän miljontals människor svälter. Sunda förnuftet säger att det är en företeelse som strider mot naturens lagar, oavsett diskussionen om regnskogen.
Oro i Europa för arbetslöshet
I Europa fanns oro för att de höga olje- och råvarupriserna skulle leda till inflation och försämrad lönsamhet för företagen, vilket kan tvinga företagen till personalnedskärningar och flytt till länder med billigare arbetskraft. En enkätundersökning som EU utförde visade att var tredje person hade inflation och arbetslöshet som det de mest oroade sig för.
I juli vände oljepriset nedåt efter sin högsta notering någonsin på 147,27 dollar per fat och därefter fortsatte nedgången till nivåer under 40 dollar i slutet av året. Det fria kapitalet flydde marknaden på grund av kreditrestriktioner, samtidigt som nedgången i världsekonomin minskade efterfrågan på olja. Men oron för arbetslöshet kvarstår på grund av finanskrisen.
Finanskris
Trots att problemet med osäkra bolån i USA var känt redan under 2007 blev situationens allvarlig inte uppenbart förrän under våren 2008 när flera banker gick i konkurs. Det dröjde ända till sensommaren innan det var klart att det hela handlade om en finanssmälta. Många stora banker och finansbolag i USA såg sina investeringar i osäkra bolån och relaterade kreditmarknader försvinna i samband med prisrasen på fastigheter. Stora investmentbanker som Lehman Brothers, Bear Stearns and Merrill Lynch var färdiga för konkurs. USA:s regering räddade de statsstödda bolåneinstituten Fannie Mae och Freddie Mac. Men bankerna litade inte längre på varandra och stramade åt krediterna emellan sig. Även kredit och lån till företag och privatpersoner begränsades.
USA: s kongress godkände i oktober ett gigantiskt räddningspaket på 800 miljarder för att hindra finansmarknaden från en total kollaps. Moralfrågan diskuterades livligt bland amerikaner. Åtgärden har kritiserats hårt för att det skyddar oansvariga finansdirektörer på Wall Street, medan vanliga skattebetalare får betala för deras girighet. Kritiken var inte obefogad. Senaten fann i december att direktörerna på Fannie Mae och Freddie Mac tog stora risker genom att spekulera på kreditmarknaden i stället för att ägna sin verksamhet åt att underlätta kreditmarknaden för mindre välbärgade husägare.
EU-länderna förberedde räddningsplaner för att stödja sina banker. Den isländska banken Glitnir, nederländska Fortis, engelska Bradford & Bingley, tyska Hypo Real Estate och skotska RBS var bland de europeiska banker som behövde akut räddning. För att förebygga kaos garanterade regeringarna spararnas insättningar.
När krediter stramas åt minskar företag sina investeringar, samtidigt som privata personer minskar sin konsumtion. Under hösten meddelade många företag om att de hade produktionsnedskärningar och personalminskningar på grund av en sjunkande orderingång och avbeställningar. De tre stora biljättarna GM, Ford och Chrysler vädjade om hjälp för att inte gå i konkurs. De europeiska biltillverkarna led av kraftigt minskad försäljning.
Bilindustrin med sitt enorma nätverk av leverantörer och underleverantörer har stor påverkan på ekonomin. Många företag talar om ”rightsizing” som betyder grundläggande ändringar inom företagen för att minska kostnader och öka effektiviteten, men under 2008 innebar begreppet, för det mesta, minskad produktionskapacitet och personal. Hur djup den pågående krisen kommer att utveckla sig återstår att se under nästa år. Experter talar om ”strukturella förändringar” som håller på att ske.
Globalisering
Globalisering var också en så kallad strukturell ändring som genom högre sysselsättning och användning av i-ländernas högteknologi skulle hjälpa fattiga länder att utveckla och komma ikapp i-länderna. Men efter tre decennier kan man konstatera att bara en del länder har förbättrade levnadsförhållanden. Bilig arbetskraft i till exempel Kina har utnyttjats maximalt på bekostnad av stor miljöförstöring. Förutom några undantag är gapet mellan rika och fattiga länder fortfarande väldigt stort.
Enligt en färsk rapport från Världsbanken finns det fortfarande en miljard människor i världen som lever på mindre än en dollar om dagen, och 2,5 miljarder lever på mindre än två dollar. Typiskt för de fattiga är att de saknar basmat, rent vatten, sanitära anläggningar, sjukvård och utbildning.
Massflykt från fattigdom
Självbevarelsedriften och strävan efter bättre levnadsvillkor gör att afrikaner söker sig till mer välmående länder, på samma sätt som Mexikaner söker sig till USA. Under 2008 ökade mängden afrikanska flyktingar till Europa. De är unga män och kvinnor som vill ha en del av det goda livet i väst. Med båtar som inte är sjödugliga försöker immigranter från Senegal, Mali och andra afrikanska länder att ta sig till Europa. Men många dog under flykten.
När européerna firade jul 2008 lämnade hundratals afrikaner i överfyllda båtar kusten i Libyen för att sätta kurs mot den italienska ön Lampedusa. BBC rapporterade den 27 december att totalt 1700 afrikanska immigranter hade anlänt under de senaste 48 timmarna. Europeiska länder har byggt taggtrådstaket för att hindra desperata afrikanska immigranter att fly, fly från fattigdom, misär, osäkerhet och korruption in sub-Sahara.
Fattigdom, energiförsörjning, klimatförändringar och människans existens hör ihop i ett globalt samspel som taggtråd inte kan lösa. Grundläggande förändringar och framför allt moralfrågor blir högaktuella under det kommande året.