Årsdagen av Tibets "befrielse" uppmärksammades av Kinas kommande högste ledare
En demonstrant håller upp en skylt under den tibetanska protesten framför den kinesiska ambassaden i Washington DC den 13 juli. Protesten var riktad mot den kinesiska regeringens planerade firande av 60 års kinesiskt styre i Tibet, och organiserades av Students for a Free Tibet. (Foto: Hannah Hoffman/AFP/Getty Images)


På årsdagen av Kinas maktövertagande i Tibet arbetar kommunistpartiet för att behålla sitt grepp om regionen. Den nuvarande kinesiske vicepresidenten Xi Jinping och en grupp av 59 partikadrer är i Tibet denna vecka för att fira Kinas ”befriande” av regionen.

Vid en ceremoni i Potalapalatset i Lhasa på tisdagen uttalade Xi, som tippas bli Kinas näste högste ledare och ta över styret över det kinesiska kommunistpartiet 2012 när Hu Jintao avgår, partiets fortsatt hårda linje i Tibet.

– Vi bör bekämpa separatistaktiviteter som Dalai Lamas grupp ägnar sig åt, förlita oss på kadrer och människor från alla etniska grupper, vidta åtgärder riktade mot de bakomliggande orsakerna och fullständigt förstöra alla försök att underminera stabilitetet i Tibet och moderlandets nationella sammanhållning, sade Xi enligt det statliga språkröret, nyhetsbyrån Xinhua. 

Xi fortsatte med att lovprisa de infrastrukturutvecklingar som Kina genomfört i Tibet de senaste 60 åren. Han sade att utvecklingen ”pekar på en oemotsäglig sanning”, nämligen:
– Utan det kinesiska kommunistpartiet skulle det inte ha funnits något nytt Kina och inget nytt Tibet. 

Detta är en diametralt motsatt uppfattning till den som tibetanska aktivister har. 
– Kinesiska kommunistpartiet har upprepade gånger försökt övertyga det tibetanska folket att partiet räddat oss från medeltiden och att de gett oss lycka och utveckling, sade Tsering Dorje på FreeTibet.org. Han menar att verkligheten är den att tibetanerna inte fått mycket nytta av Kinas ockupation av området och att de har förlorat sin frihet. 

Den centrala tibetanska administrationen, CTA, som är Tibets exilregering i Indien, menar att tibetanerna själva borde vara de som fäller omdömet över Kinas styre av området. I ett pressmeddelande skriver de, med hänvisning till oroligheterna i Tibet på sistone: ”Det tibetanska folket har uttryckt sin åsikt tydligt, med sina liv och kroppar.” Man säger vidare att det kinesiska styret i Tibet utmärkts av undantagstillstånd, repression och förstörelse av traditionell tibetansk kultur.

I stora delar av Tibet råder fortfarande undantagstillstånd i praktiken, om än inte rent officiellt. Protesterna mot det kinesiska styret under den senaste tiden och oroligheterna i Karze och Ngaba i i östra och nordöstra Tibet ger en tydlig bild av Tibetanernas känslor inför det kinesiska styret.

Under de senaste sex veckorna har det förekommit antikinesiska protester i östra Tibet, särskilt i Karzeområdet. Förra veckan misshandlades två unga kvinnor, 16-åriga Tashi Palmo och 19-åriga Pema Yangzom, svårt efter att ha krävt ett slut på det kinesiska styret, tibetansk självständighet och att Dalai Lama ska tillåtas återvända. 

– Ögonvittnen bekräftar att båda flickorna misshandlades skoningslöst av kinesiska säkerhetspoliser innan de greps, sade Lobsang Dhondup till den exiltibetanska webbportalen Phayul.com. Lobsang Dhondup är en munk från Sera Je Tehor Khamtsen i södra Indien,

– Flickornas tillstånd är kritiskt, men de kinesiska myndigheterna har förvägrat dem vård. Vi fruktar för deras liv, sade Dhondup. 

En lokal källa sade till FreeTibet.org att den kinesiska militärnärvaron ”för närvarande är lika omfattande som den var efter protesterna 2008”. I Lhasa kollar beväpnade styrkor folks identitetshandlingar och utlänningar får inte resa till Tibet, ett förbud som troligen kommer gälla till slutet av juli. 

I maj 1951 tvingades tibetanska delegater att skriva under en 17 punkters överenskommelse om åtgärder för Tibets ”fredliga befrielse”. Tanken med överenskommelsen var att garantera att Kina inte skulle ändra Tibets politiska system eller lägga sig i Dalai Lamas status, funktion eller makt. I fördraget erkändes Tibets särskilda historiska, politiska och kulturella status. 

Dessutom garanterades tibetanernas regionala självstyre och att deras religion och seder skulle respekteras. Reformer skulle enbart genomföras efter att ledande tibetaner konsulterats. 

Kina höll dock inte överenskommelsen och 1959 gjorde Tibetanerna uppror mot det kinesiska styret. Dalai Lama flydde till Indien, och väl där förkastade han 17-punktsprogrammet.

”Den kinesiska regimen genomförde inte alls överenskommelsen utan började i stället driva en politik som var diametralt motsatt de villkor som de själva satt upp. De inledde ett skräckvälde som har få paralleller i Tibets historia,” skrev Dalai Lama 1959. 

Översatt från engelska