Ordförande Mao måste rotera i sin grav: bara några dagar innan Kinesiska kommunistpartiets 94-årsdag beslutade sig alla arbetarna på en fabrik i den framlidne partiledarens hemprovins att kapa alla band med det parti som han förde till makten.
60-årige Zhang Licai berättade för människorättsorganisationen Chinese Human Rights Defenders (CHRD) att samtliga partimedlemmar i en färgnings- och vävfabrik i staden Xiangtan i Hunanprovinsen hade avsagt sig sitt partimedlemskap. Somliga av dem hade varit medlemmar i årtionden. Det är oklart hur många av fabrikens 1 003 arbetare som var medlemmar.
Arbetarna hade länge varit missnöjda med provinsmyndigheterna, som tog bort de förmåner som pensionerade arbetare från fabriken åtnjöt, enligt Zhang, som var representant för fabrikens självstödsgrupp, ett slags fackförbundsliknande organisation.
Först hade fabrikens medlemmar försökt framföra sina åsikter till de lokala myndigheterna, men blivit ignorerade. Senare organiserade de flera ”konfrontationer” som samtliga blev ”brutalt nedslagna” enligt CHRD.
Fabrikens partimedlemmar drevs av detta ”till desperationens gräns”, enligt CHRD, och de agerade genom att som enad grupp lämna partiet i protest.
Officiella siffror
Nyheten kommer vid en tid då Kommunistpartiet just deklarerat att man hade över 87 miljoner medlemmar i slutet av 2014. Organisationsdepartementet (en hemlighetsfull del av partiet som sitter på alla uppgifter om samtliga partimedlemmar och fattar viktiga personalbeslut) släppte nyheten den 29 juni, två dagar innan årsdagen av partiets grundande.
Trots siffran hävdade organisationsdepartementet att ”medlemsstrukturen har förbättrats”. Många kinesiska internetanvändare förhöll sig dock skeptiska till det påståendet, och gav exempel på folk som gått med i partiet för att gynna sin karriär, vilket är ett vanligt motiv.
Hur det nu må vara med dessa officiella siffror, finns det som synes saker som pekar åt rakt motsatt håll. Fabriken i Hunan är också långt ifrån ensam; nyligen avsade sig ett okänt antal, men troligen flera hundra partimedlemmar vid en fabrik i Shandong sitt medlemskap. Och så har vi tuidang-rörelsen. Tuidang betyder ”lämna partiet”, och är en organisation som samlar in uppgifter från människor som lämnar partiet och dess underorganisationer via nätet. Hittills har man fått in över 200 miljoner avhopp, meddelar organisationen.
Tuidangcentret är den enda källan till den här sortens avhoppsinformation, eftersom partiet självt inte räknar samman sådan här data. Centret kan bara räkna de avhopp som lämnas in till dess sajt, men en talesperson sade att de helhjärtat stödjer de spontana avhoppen i Hunan nyligen.
– Det är underbart, sade David Tompkins, talesperson för Tuidangcentret i New York i en telefonintervju.
Avhoppen i Hunan kommer inte att räknas in i deras siffra, men Tompkins säger att det räknas ändå.
– Vi ser alla former för avhopp från partiet som giltiga. Det viktiga är att folk avsäger sig Kinesiska kommunistpartiet och den ed de har svurit.
”En desperationshandling”
Alla partimedlemmar måste svära en ed där de förklarar att de ska ägna sina liv åt att tjäna partiet. Men kineserna har avsagt sig denna ed på många olika sätt på senare år, inte bara direkt via internet, vilket är svårt på grund av internetcensuren. Somliga har skrivit sina utträdesmeddelanden på pengar, eller på en papperslapp som de sedan har satt upp på en telefonstolpe. Om någon lämnar in Hunan-arbetarnas utträden till Tuidangcentret kommer de att räknas in så snart informationen har bekräftats, sade Tompkins.
Tuidangrörelsen började som en reaktion på Epoch Times ledarartikelserie ”Nio kommentarer om kommunistpartiet” som kom ut i november 2004. Uttalanden meddelas på en sajt som är kopplad till den kinesiskspråkiga upplagan av Epoch Times, medan Tuidangcentret, som direkt samlar in och bekräftar information och håller en databas, opererar som en oberoende, icke vinstdrivande organisation.
Tompkins sade att för många kineser, och troligen för fabriksarbetarna i Hunan, är avhoppen från partiet ”helt enkelt en desperationshandling”.
– Det kinesiska folket har nått en punkt där de har insett att kommunistpartiet är fruktansvärt, det värsta som finns i det kinesiska samhället, och en destruktiv kraft i deras liv.”
