Är vetenskapen ett trossystem?
(Foto: Shutterstock*)


Rupert Sheldrake har blivit stämplad som en kättersk vetenskapsman. Han har alla de rätta meriterna från vetenskapskretsen, bland annat är han filosofie doktor i biokemi vid Cambridge University och har studerat filosofi och vetenskapshistoria på Harvard. Men, säger han, majoriteten av vetenskapsmännen håller hårt fast i trosbaserade sanningar utan att inse det, och detta begränsar processen.

Till exempel förutsätter 99,9 procent av neurovetenskapen som den presenteras på traditionella plattformar att minnet existerar som fysiska spår i människohjärnan, säger Sheldrake i en intervju med Mark Vernon på The Guardian. Om och om igen har emellertid dessa spår visat sig vara svårfångade.

Sheldrake menar att minnen kan komma till oss som en sorts resonans från det förflutna. ”Man tonar in på sitt förflutna”, sade han. ”Hjärnan är mer som en TV-mottagare än en videobandspelare.”

I boken ” A New Science of Life” citerar han experiment som genomförts på råttor över en 50-årsperiod och som tycks bevisa en sorts resonans. Så fort råttor i ett område lär sig någonting så tycks råttor i andra regioner lära sig samma sak snabbare. ”Råttor ökade hastigheten i inlärningen mer än tiofalt. Det här var en enorm effekt – inte något resultat med marginell statistisk betydelse”, skriver Sheldrake.

Oavsett vilken förståelse av minnet som är korrekt, säger han, är poängen att vetenskapen – och finansieringen av vetenskapen – borde vara öppen för båda möjligheterna. Om forskarna inser att den tidigare förklaringen är en trossats och inte fakta, så är fältet öppet för den senare.

”För att hämma eller förhindra alla andra frågeställningar på grund av att vi tror att det är den enda som fungerar är en monopolistisk inställning. Det är som att säga att staten borde äga alla industrier, att det inte borde finnas någon konkurrens … det är inte så man får igång saker och ting inom ekonomi eller innovation”, säger Sheldrake.

Han använder en annan analogi för att illustrera sin poäng. Många säger att den konventionella förståelsen i vetenskapen borde ges mer resurser eftersom den konventionella vetenskapen har visat sig vara framgångsrik. Sheldrake säger att den har varit lyckosam med att tillverka maskiner, men att den misslyckats med att förklara många fenomen och viktiga aspekter beträffande mänskligt liv, inklusive det mänskliga sinnet. Det är som att säga att Sovjetunionen var en övergripande succé för att man var bra på att producera raketer och kärnvapen.

Av alla de argument han får från dem som kallar honom kättersk är det vanligaste att vetenskapen – inom dess nuvarande ramverk och baserat på konventionellt tänkande – slutligen kommer att kunna förklara allting, även om den inte kan det just nu. Sheldrake använder en term som myntades av filosofen Karl Popper, ”löftesmaterialism”.

Han ger som exempel en diskussion han hade med den materialistiska biologen Lewis Wolpart om framtiden för projektet Human Genome Project. Wolpert sade 2009 att vi snart kommer att kunna förutspå varenda detalj om människan, inklusive abnormiteter, genom Human Genome Project. När han pressades om hur snart sade han inom 100 år.

”Det är lite som när människor säger att jordens undergång kommer inom 100 år. Det går inte att bedöma. Det är inte vetenskap, det handlar om tro”, säger Sheldrake.

Citat från vetenskapsmän som under historien haft likanande synsätt

1. “Sinnet tycker om en främmande idé lika lite som kroppen tycker om ett främmande protein, och står emot det med liknande energi. Det skulle kanske inte vara alltför nyckfullt att säga att den nya idén är det snabbast verkande antigenet som vetenskapen känner. Om vi studerar oss själva uppriktigt så märker vi ofta att vi har börjat argumentera mot en ny idé redan innan den har yttrats till fullo. Jag hyser inga tvivel om att denna sista mening redan har börjat förkastas – och visats hur snabbt försvarsmekanismen börjar verka.”

– Wilfred Trotter i ‘The Collected Papers of Wilfred Trotter F.R.S.’, publicerat 1941

Wilfred Trotter (1872-1939) var kirurg och socialpsykolog.

2. ”Det första steget är att mäta allt som enkelt kan mätas. Det här är okej så långt det går. Det andra steget är att ignorera det som inte enkelt kan mätas eller ge det ett godtyckligt kvantitativt värde. Detta är artificiellt och vilseledande. Det tredje steget är att anta att det som inte enkelt kan mätas faktiskt inte är viktigt. Detta är blindhet. Det fjärde steget är att säga att det som inte enkelt kan mätas faktiskt inte existerar. Detta är självmord.”

– Charles Handy, ekonom och organisationsteoretiker, i sin bok ’ The Empty Raincoat: Making Sense of the Future’

3. ”Vi behöver inte vänta på att vetenskapen ska ge oss tillåtelse att göra det ovanliga eller gå bortom det vi fått höra är omöjligt. Om vi gör det så gör vi vetenskapen till en form av religion. Vi bör göra det som faller oss in; vi bör öva på att göra det extraordinära.”

—Joe Dispenza, in his book ‘Evolve Your Brain: The Science of Changing Your Mind’

4. ”Jag vidhåller att det mänskliga mysteriet är otroligt nedvärderat av vetenskaplig reduktionism, med sitt anspråk i löftesmaterialism om att till slut förklara hela den andliga världen i termer av mönster för aktivitet i nervcellerna. Den här tron måste klassas som vidskeplighet. […] Vi måste erkänna att vi är andliga varelser med själar som existerar i den andliga världen likaväl som materiella varelser med kropp och hjärna som existerar i den materiella världen.

– Sir John C. Eccles i sin bok ‘Evolution of the Brain: Creation of the Self’

Sir John Carew Eccles, neurofysiolog, vann nobelpriset i fysiologi eller medicin tillsammans med Alan Lloyd Hodgkin och Andrew Fielding Huxley för sitt arbete med kemisk synaptisk transmission.

Översatt från engelska.