loadingKinas optimistiska ekonomiska statistik ifrågasätts ofta. (Foto: Getty Images)
Kinas optimistiska ekonomiska statistik ifrågasätts ofta. (Foto: Getty Images)
Utrikes

Är den ekonomiska krisen verkligen över i Kina?

Epoch Times

52-årige Shen Peng, som äger ett företag som tillverkar komponenter i en mellanstor kinesisk stad, fäste aldrig något större avseende vid allt larmande runt den ekonomiska krisen. Men när hans eget företag drabbades hårt i slutet av 2008 ändrades den saken.

Hans största kund, ett exportföretag, halverade plötsligt sina ordrar och avskedade det mesta av sin personal, vilket gjorde att Shens inkomster minskade markant.

Men samtidigt som nyheterna talade om hur krisen förvärrades runt om i världen, kunde Shen se hur hans företag redan i februari i år hade börjat hämta sig. Stora företag hade också börjat operera på full kapacitet igen. ”Är krisen över i Kina?” frågade sig Chen.

En del ekonomisk statistik från Kina verkar svara ja på den frågan. Sedan Peking offentliggjorde sitt stimulanspaket på 4 biljoner yuan har Kinas banker beviljat fler lån på 3 månader än vad man gjorde under hela 2008. Aktiekurser sköt i höjden på fastlandet såväl som i Hongkong och fastighetsmarknaden blomstrade med en ökning på mellan 30 och 40 procent under årets fyra första månader.

Medan vissa ekonomer ivrigt basunerat ut Kinas ekonomiska återhämtning menar andra att Kina bara upplever en snabbt övergående topp som för med sig en problematisk överhettning av marknaden. Bland dessa kritiker finns ekonomiprofessorn Xu Xiaonan.

– Krisen härrörs ur obalans, så nyckeln till återhämtning är att återställa balansen, påpekade Xu.
– Men dessa försök att stimulera investeringar förvärrar bara obalansen.

Obalansen som Xu talar om syns tydligt i de ekonomiska paradoxer som Liu Yuanchun, biträdande dekan vid den ekonomiska skolan på Pekings folkuniversitet. Baserat på observationer från årets ekonomiska statistik listade Liu åtta stycken motsatspar:

1. Kraftig ökning av investeringar mot snabbt vikande export och import
2. Ökande värde på industrin mot lägre ökning av elkonsumtionen
3. Snabb tillväxt av industrin mot långsam tillväxt av finanssektorn
4. Ökad transport av varor mot minskad genomströmning i hamnar
5. Ökning av nominell konsumtion mot minskning av reell konsumtion
6. Ökat aktievärde mot minskade vinster hos de listade företagen
7. Ökat överskottsvärde på industrin mot minskad vinst hos densamma
8. Ökade säljvolymer på fastighetsmarknaden mot stagnerade faktiska investeringar på densamma

Liu menar att dessa inkonsekvenser kan vara tecken på större problem, såsom djupnande deflation, ökande arbetslöshet, minskande efterfrågan från utlandet, för mycket oanvända fastigheter och överkapacitet på produktionssidan. Enligt Liu är den nuvarande boomen bara förspelet till en svår framtid.

Av de tre huvudsakliga drivkrafterna bakom ekonomisk utveckling – konsumtion, investeringar och export – har Kina huvudsakligen förlitat sig på de två sistnämnda. Exporten har länge varit hörnstenen i den kinesiska ekonomin och bidrog med 59% av Kinas BNP 2008, vilket gör Kina känsligt för skiftningar i den globala ekonomin. Den nuvarande krisen har också resulterat i att många små och medelstora företag i södra och sydöstra Kina gått i konkurs sedan mitten av 2008, vilket lämnat 20 miljoner immigrantarbetare utan arbete.

Investering har också bidragit väsentligt till BNP det senaste årtiondet. Överskottet på investeringssidan har dock lett till överkapacitet, vilket förvärrats av svag inhemsk konsumtion.

Vidare har Kinas inhemska konsumtion hindrats av låg inkomsttillväxt, särskilt på landsbygden. På senare år har landets bruttolöner utgjort 12% av BNP, att jämföra med 50-60% i de utvecklade länderna och ett världsgenomsnitt på 40%. Den höga tillväxten av BNP och den låga inkomstökningen indikerar att Kina genererat enorm produktionskapacitet genom att offra den inhemska konsumtionen. Landets dåliga hälso- och sjukvård och allmänt dåliga välfärd samt de höga boendekostnaderna är också faktorer som hindrar den inhemska konsumtionen.

Medan dessa frågor förblir olösta slösar stimulanspaketet värdefulla resurser på energi och infrastruktur, sektorer som snabbt ökar BNP med förvärrar överkapaciteten. Boomen som följer på börsen och fastighetsmarknaden kommer ytterligare belasta Kinas obalanserade ekonomi. Somliga analytiker bedömer att stimulanspaketet kommer fungera som bränsle på brasan och ha en långvarig negativ effekt.

Pessimisterna har dragit fram bevis från både makro- och mikronivåerna. Å ena sidan kämpar de flesta företag i motvind och är inte särskilt villiga att investera mer. Å andra sidan ser man växande lager inom närapå alla industrier, vilket indikerar en låg sannolikhet att industrin ska hämta sig snart.

Kinas officiella statistik avslöjade att konsumentprisindex och produktionsprisindex fortsatte att falla i maj, det förstnämnda med 1,4 procentenheter och det andra med 7,2 procentenheter jämfört med förra året. Ekonomer säger att båda dessa är tecken på deflation på en nationell nivå.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/18671/

Mest lästa

Rekommenderat

loadingKinas optimistiska ekonomiska statistik ifrågasätts ofta. (Foto: Getty Images)
Kinas optimistiska ekonomiska statistik ifrågasätts ofta. (Foto: Getty Images)
Utrikes

Är den ekonomiska krisen verkligen över i Kina?

Epoch Times

52-årige Shen Peng, som äger ett företag som tillverkar komponenter i en mellanstor kinesisk stad, fäste aldrig något större avseende vid allt larmande runt den ekonomiska krisen. Men när hans eget företag drabbades hårt i slutet av 2008 ändrades den saken.

Hans största kund, ett exportföretag, halverade plötsligt sina ordrar och avskedade det mesta av sin personal, vilket gjorde att Shens inkomster minskade markant.

Men samtidigt som nyheterna talade om hur krisen förvärrades runt om i världen, kunde Shen se hur hans företag redan i februari i år hade börjat hämta sig. Stora företag hade också börjat operera på full kapacitet igen. ”Är krisen över i Kina?” frågade sig Chen.

En del ekonomisk statistik från Kina verkar svara ja på den frågan. Sedan Peking offentliggjorde sitt stimulanspaket på 4 biljoner yuan har Kinas banker beviljat fler lån på 3 månader än vad man gjorde under hela 2008. Aktiekurser sköt i höjden på fastlandet såväl som i Hongkong och fastighetsmarknaden blomstrade med en ökning på mellan 30 och 40 procent under årets fyra första månader.

Medan vissa ekonomer ivrigt basunerat ut Kinas ekonomiska återhämtning menar andra att Kina bara upplever en snabbt övergående topp som för med sig en problematisk överhettning av marknaden. Bland dessa kritiker finns ekonomiprofessorn Xu Xiaonan.

– Krisen härrörs ur obalans, så nyckeln till återhämtning är att återställa balansen, påpekade Xu.
– Men dessa försök att stimulera investeringar förvärrar bara obalansen.

Obalansen som Xu talar om syns tydligt i de ekonomiska paradoxer som Liu Yuanchun, biträdande dekan vid den ekonomiska skolan på Pekings folkuniversitet. Baserat på observationer från årets ekonomiska statistik listade Liu åtta stycken motsatspar:

1. Kraftig ökning av investeringar mot snabbt vikande export och import
2. Ökande värde på industrin mot lägre ökning av elkonsumtionen
3. Snabb tillväxt av industrin mot långsam tillväxt av finanssektorn
4. Ökad transport av varor mot minskad genomströmning i hamnar
5. Ökning av nominell konsumtion mot minskning av reell konsumtion
6. Ökat aktievärde mot minskade vinster hos de listade företagen
7. Ökat överskottsvärde på industrin mot minskad vinst hos densamma
8. Ökade säljvolymer på fastighetsmarknaden mot stagnerade faktiska investeringar på densamma

Liu menar att dessa inkonsekvenser kan vara tecken på större problem, såsom djupnande deflation, ökande arbetslöshet, minskande efterfrågan från utlandet, för mycket oanvända fastigheter och överkapacitet på produktionssidan. Enligt Liu är den nuvarande boomen bara förspelet till en svår framtid.

Av de tre huvudsakliga drivkrafterna bakom ekonomisk utveckling – konsumtion, investeringar och export – har Kina huvudsakligen förlitat sig på de två sistnämnda. Exporten har länge varit hörnstenen i den kinesiska ekonomin och bidrog med 59% av Kinas BNP 2008, vilket gör Kina känsligt för skiftningar i den globala ekonomin. Den nuvarande krisen har också resulterat i att många små och medelstora företag i södra och sydöstra Kina gått i konkurs sedan mitten av 2008, vilket lämnat 20 miljoner immigrantarbetare utan arbete.

Investering har också bidragit väsentligt till BNP det senaste årtiondet. Överskottet på investeringssidan har dock lett till överkapacitet, vilket förvärrats av svag inhemsk konsumtion.

Vidare har Kinas inhemska konsumtion hindrats av låg inkomsttillväxt, särskilt på landsbygden. På senare år har landets bruttolöner utgjort 12% av BNP, att jämföra med 50-60% i de utvecklade länderna och ett världsgenomsnitt på 40%. Den höga tillväxten av BNP och den låga inkomstökningen indikerar att Kina genererat enorm produktionskapacitet genom att offra den inhemska konsumtionen. Landets dåliga hälso- och sjukvård och allmänt dåliga välfärd samt de höga boendekostnaderna är också faktorer som hindrar den inhemska konsumtionen.

Medan dessa frågor förblir olösta slösar stimulanspaketet värdefulla resurser på energi och infrastruktur, sektorer som snabbt ökar BNP med förvärrar överkapaciteten. Boomen som följer på börsen och fastighetsmarknaden kommer ytterligare belasta Kinas obalanserade ekonomi. Somliga analytiker bedömer att stimulanspaketet kommer fungera som bränsle på brasan och ha en långvarig negativ effekt.

Pessimisterna har dragit fram bevis från både makro- och mikronivåerna. Å ena sidan kämpar de flesta företag i motvind och är inte särskilt villiga att investera mer. Å andra sidan ser man växande lager inom närapå alla industrier, vilket indikerar en låg sannolikhet att industrin ska hämta sig snart.

Kinas officiella statistik avslöjade att konsumentprisindex och produktionsprisindex fortsatte att falla i maj, det förstnämnda med 1,4 procentenheter och det andra med 7,2 procentenheter jämfört med förra året. Ekonomer säger att båda dessa är tecken på deflation på en nationell nivå.

Översatt från: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/18671/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024