Aktiemarknaden i såväl USA som Sverige lyfter till rekordnivåer. Samtidigt växer oron för en rejäl börsnedgång – dock inte hos alla.
– Jag blir mer nervös i en börsuppgång om jag inte ser en liten korrektion, säger Kristin Magnusson Bernard, vd för Första AP-fonden.
Börsåret 2025 närmar sig sitt slut och för investerare har det varit lyckosamt, särskilt om man fokuserat på USA. Breda S&P 500-index är hittills i år upp 16 procent drivet av tunga techbolag men även Stockholmsbörsens OMXS30-index har den senaste tiden varit uppe på en ny rekordnivå.
Detta får nu allt fler att tala om en bubbelvarning. Bland dessa finns Michael Burry, investeraren som förutsåg den amerikanska bostadskraschen 2008 och nu blankat AI-bolag som Palantir och Nvidia, det vill säga spekulerat i att aktierna ska falla.
Bredare utveckling
Kristin Magnusson Bernard vill inte uttala sig om enskilda bolag som exempelvis Nvidia, som kommer med delårssiffror nästa vecka, men konstaterar:
– Vinsthemtagningar tycker jag generellt sett är sunt. Ju mer man plockar hem lite vinst, investerar i något annat, desto bättre chans finns det över tid för en bredare och gynnsam utveckling för flera bolag.
Men har vi verkligen sett sådan vinsthemtagning, börserna är ju på rekordnivåer?
– Det vi har sett under året är att kortsiktigt skiftades det ut en del kapital från USA när den politiska osäkerheten ökade. Sedan har många, bland annat småsparare, flyttat kapital tillbaka, säger hon.
Stora jättar
I USA står nu techjättarna, de så kallade Magnificent 7-bolagen, för 40 procent av totala värdet av S&P-500-index över de 500 största bolagen. Just den koncentrationen kan vara problematisk, medger Kristin Magnusson Bernard. Men hon ser en stor skillnad jämfört med för knappt ett och ett halvt år sedan när hon senast pratade med TT om bubbelrisk.
– Det som skiljer nu är att det blivit allt tydligare hur AI och teknisk utveckling som hör till AI gynnar också allt fler bolag. Vi börjar nu se allt tydligare effekter i många olika bolag och för ekonomin i stort vad den här teknologin kan göra.
Samtidigt har också kryptovalutor som bitcoin lyft kraftigt under året. Att AP-fonden skulle börja investera i kryptovalutor, ser dock Kristin Magnusson Bernard som högst osannolikt.
– Det skulle kräva en lagändring av den lag som vi styrs av. På sätt och vis kan man säga att en del av valutorna ligger ganska nära råvaror till sin natur och vi får inte investera i råvaror. Jag tror inte att det kommer vara något för oss förrän riksdagen tar initiativ att ändra lagen och det ser jag inte i en närtid.
