Den globala användningen av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte kommer att öka lavinartat inom de närmaste åren. Det visar en färsk rapport som CDDEP, Center for Disease Dynamics, Economics & Policy, gjort för OECD:s räkning.
Enligt rapporten kommer användningen av antibiotika i tillväxtbefrämjande syfte öka med hela 67 procent inom femton år.
Upptäckten av antibiotika har varit mycket viktig i kampen mot infektionssjukdomar hos både människor och djur. Men den utbredda användningen av antimikrobiella medel inom humanmedicinen, har det bidragit till att främja uppkomsten och spridning av antibiotikaresistenta patogener i hela världen.
Då den antibiotika som vanligen används till djur är densamma eller liknar den antibiotika som används till människor, finns det en oro för att läkemedelsresistenta organismer kan sprida sig från djur till människor och utgöra ett allvarligt hot mot vår hälsa.
– Med tanke på de betydande ökningar vi sett av infektioner, som inte är behandlingsbara med antibiotika, så bör vi ta det här med antibiotikaförbrukningen på stort allvar. De flesta människor är kanske inte ens medvetna om att det kött som de äter kommer från djur som ständigt matas med en låg dos av antibiotika för att öka deras vikt och kompensera för den dåliga hygienen på gårdarna, säger Ramanan Laxminarayan, föreståndare för CDDEP i Washington.
Tiotusentals ton antibiotika används i djuruppfödningen
I undersökningen koncentrerade man sig på nötkreatur, höns och grisar, där de två sistnämnda var de som bidrog mest till antibiotikaförbrukningen. Man kontaktade 228 stycken jordbruksministrar över hela världen, för att få in uppgifter om antibiotikaanvändningen i djurproduktionen.
Man har sedan lagt ihop siffrorna med det uppskattade antalet djur för köttproduktion i varje land. Med hjälp av den upplysningen kunde man komma fram till att det år 2010 användes 63 151 ton antibiotika för att djuren skulle växa bättre i hela världen.
Anledningen till ökningen av antibiotika beror till två tredjedelar på ökad köttkonsumtion och resten beror på ett skifte av produktionssystemet, där man behöver antibiotika på grund av att man inte har ett system som bidrar till god djurhälsa.
– Vi anser att i länder som har ett ganska väl optimerat produktionssystem, är mervärdet från användning av antibiotika inte så stort, som det har varit tidigare. Däremot så borde utvecklingsländerna satsa på att förbättra sin produktion, så att de slapp vara beroende av antibiotika, säger Laxminarayan.
Enligt Naturvårdsverket är Sverige, tillsammans med Norge och Island, de länder som använder antibiotika minst. Men situationen ser annorlunda ut i övriga världen och enligt rapporten kommer länder som Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika öka sin antibiotikaförbrukning med 99 procent.
Antibiotikan drabbar naturen
Antibiotika och övriga läkemedel som sedan kommer ut i naturen drabbar vår miljö. Fiskar och vattenlevande djur påverkas redan vid mycket låga halter. Dessutom kan antibiotika i miljön allvarligt hota vår hälsa.
– Antibiotika och antibakteriella produkter gör att man får en ökad spridning av gener mellan bakterier som kodar för antibiotikaresistens. Det vill säga att närvaron av dessa ämnen ger en ökad förekomst av bakterier som är antibiotikaresistenta. Det kan vara bakterier som är sjukdomsframkallande och får vi en ökad spridning av dessa till djur och människor får vi en ökad risk att få en spridning av sjukdomar vi inte kommer att kunna behandla med antibiotika, säger Britta Hedlund på Naturvårdsverket.
Läkemedel är kemiskt stabila och reningsverken har inte möjlighet att ta hand om dem, utan läkemedelsresterna passerar därför reningsverken och följer med det utgående vattnet, utan att halterna har minskats eller att deras egenskaper har förändrats särskilt mycket.
De läkemedelsrester som hamnar i slam kan sedan spridas till jordbruksmarken och hur stora mängder som sprids på det här sättet vet man inte. Dessutom har man ingen kunskap om hur mycket av detta som i sin tur tas upp av grödorna.
Dessutom riskerar den naturliga sammansättningen av bakterier förändras, vilket kan ha effekt på hela ekosystemet.
– Det är möjligt att läkemedel också samverkar med andra kemikalier vi släpper ut i miljön och vi får så kallade cocktaileffekter där flera kemikalier samverkar för att påverka balansen i ekosystemet och ge effekter vi har svårt att överblicka idag, säger Hedlund.
