Användandet av antibiotika fortsätter att öka


Trots de risker som användandet av alltför mycket antibiotika utgör, har förbrukningen i Sverige fortsatt att öka under fjolåret, liksom de två föregående åren. Främst ökar användandet av penicilliner och tetracykliner. Mer än var tredje barn under sex år fick antibiotika förra året inom öppenvården.

Antibiotika är läkemedel som används för att döda eller hämma bakteriers tillväxt. Vid vanlig förkylning eller andra infektioner som orsakas av virus har antibiotika ingen effekt.

Lindriga bakteriella infektioner kan kroppen ofta själv läka ut med hjälp av immunförsvaret. Det är vid långdragna och svåra infektioner som behandling med antibiotika blir nödvändig.

Penicillin är den vanligaste sortens antibiotika, men det finns även många andra typer av antibiotika, som på olika sätt motverkar bakterier. Tetracykliner är så kallade bredspektrumantibiotika. Det betyder att de verkar på många olika sorters bakterier.

Statistik från Stramas och Smittskyddsinstitutets gemensamma Swedres-rapport 2007 (A report on Swedish Antimicrobial Utilisation and Resistance in Human Medicine) visar också att mer än var tredje barn i åldersgruppen 0-6 år behandlades med antibiotika i öppenvård under 2007. För hela den svenska befolkningen är motsvarande siffra 25 procent.

Sverige har också näst högst kinolonförbrukning i Norden. Det beror på att de ofta används på fel indikationer, säger Otto Cars, ordförande i Strama.

Att hålla förbrukningen
av kinoloner nere är viktigt, eftersom den gruppen av antibiotika påverkar resistensutvecklingen negativt på flera sätt.

Kinoloner tillhör också gruppen bredspektrumantibiotika. Det betyder att de verkar på många olika sorters bakterier.

Både ESBL-resistens och MRSA blir allt vanligare i samhället och smittspridning sker utan att personer haft någon vårdkontakt. Numera är ESBL-resistens dubbelt så vanligt som MRSA.

Fakta om MRSA och ESBL

MRSA är en förkortning för Methicillinresistenta Staphylococcus Aureus. Det betyder att bakterien har utvecklat motståndskraft, så kallad resistens, mot antibiotika. MRSA sprids lätt inom sjukvården.

Bakterier som antibiotikan inte biter på har skapat stora problem på sjukhus på många ställen i världen.

ESBL är en förkortning för tarmbakterier som bildar ämnet ”Extended Spectrum Beta-Lactamase”.
Gramnegativa tarmbakterier som producerar ESBL är ett växande antibiotikaresistensproblem inom främst sjukvården men även inom andra vårdformer såsom äldreboenden. Patienter som är infekterade med dessa bakterier riskerar att svara dåligt vid behandling med många viktiga betalaktamantibiotika, till vilka bland annat penicillin och cefalosporiner hör.

Källa: Smittskyddinstitutet