Antibiotika i avloppsvatten hotar hälsan
Det är oklart hur mycket aktivt antibiotika som sprids ut totalt över hela världen men sannolikt rör det sig om mer än 100 000 ton per år, enligt forskare vi Uppsala universitet. (Foto: AFP/ Mychele Daniau.)


Rester av den antibiotika som vi människor eller djur behandlas med sprids vidare ut i miljön via avloppsvatten. Det här kan bidra till resistensproblematiken eftersom redan extremt låga koncentrationer av antibiotika kan anrikas och utveckla resistens visar ny forskning från Uppsala universitet.

Över hela världen arbetar experter med det växande problemet som antibiotikaresistens utgör för sjukvården. Resistens kan leda till att infektioner inte går att behandla effektivt och i värsta fall leder till att patienten dör när antibiotikakuren inte biter.

Dan Andersson, professor vid Uppsala universitet som har lett studien tillsammans med professor Diarmaid Hughes, har upptäckt att problemet med resistens inte bara härrör från högdosbehandling med antibiotika av människor och djur. Även mycket låga koncentrationer av antibiotika i miljön, som avlopp, vattendrag och sjöar, kan bidra till resistens.

”När vi människor
eller djur behandlas med antibiotika kommer ungefär hälften av antibiotikadosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form”, säger Dan Andersson, professor vid Uppsala Universitet, i ett pressmeddelande.

Via avloppssystem sprids antibiotika ut i miljön och s.k. stabilt antibiotika kan förbli aktivt under en mycket lång tid och anrikas vilket kan leda till att resistenta bakterier utvecklas. Bakterierna kan sedan infektera människor och djur via livsmedel.

Enbart i Sverige släpps 10-20 ton aktivt antibiotika från infektionsbehandling ut i naturen via urin från djur och människor.

Forskarna såg i laboratorieförsök att när en känslig och resistent bakterie, som fick växa tillsammans med låga antibiotikamängder,så kallade fluorokinoloner, kunde så låga koncentrationer som 0.1 nanogram/ml leda till selektion för de resistenta bakterierna.

”Förutom att resultaten understryker betydelsen av generellt minskad antibiotikaanvändning så väcker de också frågan om huruvida man borde aktivt rena avloppsvatten från antibiotika för att reducera selektion för resistens i naturliga miljöer. Idag sker ingen sådan specifik rening och det är möjligt att resurser borde satsas på de för närvarande kostsamma metoder som finns tillgängliga för att inaktivera antibiotika som kommer till våra reningsverk via vatten”, säger Dan Andersson.

Forskningsresultatet har publicerats i den välrenommerade tidskriften PLoS Pathogens.