"Anti-sekt"-kampanj i Kina slog tillbaka mot myndigheterna
En manipulerad bild från internet som utmålar kommunistpartiet som en sekt. En webbredaktör greps, misstänkt för att ha skapat den. (Skärmdump via FreeWeibo.com)


Mordet på en ung kvinna i Kina nyligen, och dess koppling till en religiös grupp, har satt i gång debatter om vad en sekt egentligen är. Somliga internetanvändare har till och med börjat göra narr av kommunistpartiet eftersom de passar så bra in på definitionerna av en sekt.

Det var den 28 maj som en man med fem följeslagare misshandlade en ung kvinna till döds på en snabbmatsrestaurang med ett moppskaft av metall i staden Zhaoyuan i Shandongprovinsen. Videoklipp av händelsen spreds på internet förra helgen.

Mördarna pekades av myndigheterna ut som tillhörande Allsmäktige Guds kyrka, en religiös rörelse som förföljs av den kinesiska regimen. Det hela utvecklades till en typisk, myndighetsledd masskampanj. Minst tio personer har dömts till fängelse för att ha ägt och spridit böcker och DVD:er om Allsmäktige Guds kyrka, och för att ha hållit möten. De har fått mellan tre och fem års fängelse.

Den partistyrda tidningen Global Times basunerade ut att det var viktigt att bekämpa farliga sekter, och listade 14 stycken officiellt identifierade sekter. Detta ledde till heta diskussioner på nätet.

Efter ett tag började dock internetanvändarna jämföra det Kinesiska kommunistpartiet med den typiska, officiella bilden av en farlig sekt. Någon gjorde en grafik med titeln "Hur man känner igen en sekt". Bland kännetecknen fanns: "Sekter är mycket exklusiva, och sprider propaganda om hur bra de är", "Sekter använder tvång och tankekontroll" och "Sekter drivs av ett nätverk av personliga relationer för att skydda sina intressen".

Folk började skämta om hur detta stämde in på kommunistpartiet. "Vi styrs av en sekt!", skrev en användare. "Definitionen av en sekt är precis definitionen av partiet", kommenterade en annan. Alla dessa kommentarer togs bort.

Den kinesiske bloggredaktören Zhao Mu greps av polis den 5 juni, misstänkt för att ha skapat ett fotomontage av en bild av ett klassrum med skolelever som prisar Mao Zedong, en klassisk scen från kulturrevolutionens dagar. Ovanför den svarta tavlan hade man klippt in texten: "Mao Zedong är den allsmäktige guden i våra hjärtan." Termen "allsmäktig gud" representerades av precis de tre tecken som den anklagade och förföljda gruppen använder.

Men bortom häcklandet av myndigheterna kommenterade även rätts- och rättighetsexperter myndigheternas sätt att utnämna en grupp till en "farlig sekt" och därefter utsätta den för hårda, statligt ledda attacker.

Analytikern Heng He, som kommenterar åt New York-baserade NTD Television och Epoch Times, sade att inga av de organisationer som identifierar grupper som sekter – inklusive ministeriet för offentlig säkerhet – är lagstiftande organ, och har alltså ingen rätt att definiera grupper i laglig mening eller förbjuda dem.

– Det finns dessutom ingen lag i Kina som förbjuder vissa religiösa grupper, tillade han.

Partiet använder i stället ett lapptäcke av utomrättsliga åtgärder och juridiska definitioner för att förfölja religiösa grupper.

Analytikern Zhang Tianliang sade till NTD Television att lagen ska bestraffa brott, inte tankar.

"Staten kan inte gripa någon bara för att han eller hon tror på vad en viss sekt säger, såvida personen i fråga inte begår ett brott… Det här är grundläggande rättskunskap", sade han.

Ett för många överraskande inslag var dock att Falun Gong inte fanns med bland de 14 farliga sekter som myndigheterna pekade ut. Den andliga rörelsen, baserad på principerna sanning, godhet och tålamod, blev mycket populär i Kina på 1990-talet men började förföljas officiellt 1999, och har fått negativa religiösa stämplar på sig av regimen. Utövarna har gripits godtyckligt, hjärntvättats, torterats och dödats, och forskare tror att tiotusentals har dödats i hemlighet av staten för sina inre organs skull.

Heng He sade att Falun Gong aldrig har funnits med på listorna över farliga sekter, helt enkelt för att partiet ändå ägnat en så överväldigande möda åt att smutskasta metoden via sina propagandakanaler att det inte ansågs nödvändigt att ha med den på listan.

Rapportering av Lu Chen och Matthew Robertson.