Antalet utländska spioner ökade i Finland förra året, enligt Finska skyddspolisen (Skypo). Det är framför allt Finlands internationella relationer som varit måltavla.
Under 2000-talet har fokus för spionaget förflyttats från landets inrikespolitik till dess internationella relationer. Det är Finlands säkerhets- och EU-politik, och framför allt förhållandet till Nato, som är intressant för underrättleseverksamheten, skriver Skypo i sin årsberättelse för 2012.
Spionaget täcker i princip hela den säkerhetspolitiska branschen. Det politiska spionagets mål är, enligt Skypos kommunikationschef Liinu Lehto, att ta reda på om det finns ändringar i de finska säkerhetspolitiska riktlinjer, vilka ändringar som möjligen ska ske i EU-politiken i förhållande till länder utanför EU, och om Finlands förhållande till Nato-frågan håller på att förändras på något vis.
Hon sade att dessa frågor intresserar många länder, eftersom de eventuella ändringarna i den säkerhetspolitiska kontexten kan påverka dessa nationers beslutsfattande. Länderna försöker också påverka politiken så att det inte ska inträffa några ogynnsamma förändringar i deras säkerhetsomgivning.
– Olika spioner iklär sig olika roller, det mest typiska är en diplomatisk täckmantel, sade Lehto, och berättar att de upptäcks genom skyddspolisens operativa arbete.
Vilka länder som har utvecklat underrättelseverksamhet i Finland vill Skypo dock inte gå ut med i offentligheten.
Enligt Lehto kan spionaget ha orsakat mycket betydelsefulla skador. Främst det som riktas mot den högteknologiska undersökningen och dess praktiska tillämpningar.
Finlands huvudstad Helsingfors är en gammal hotspot för spionage. Under kalla kriget var staden, tack vare sitt geografiska läge mellan forna Sovjetunionen och väst, en strategisk plattform för spioner.
Idag är situationen helt annorlunda.
– Nu är Finland inte längre ett politiskt fönster mellan Ryssland och västvärlden. Vår position är inte som under kalla kriget. Då var det en strategisk plats att skaffa sig information ifrån, sade professor Markku Kangaspuro, forskningschef på Aleksanteri-institutet vid Helsinkis universitet.
Nato-frågan är antagligen inte akut för tillfället, sade han, även om andra nationer intresserat följer vad som händer i frågan.
– Huvudfrågan är definitivt diskussionen om Finlands eventuella Nato-medlemskap och relationen till Partnership for Peace. Frågan är hur nära Finlands militära samarbete är med Nato. Båda aspekterna följs noga av både öst och väst, sade Kangaspuro.
– Ryssland är emot ett finländskt Nato-medlemsskap. I Sverige finns det olika åsikter och Nato-medlemsländer är i princip inte emot ett finskt medlemskap. De baltiska länderna propagerar ivrigt för.
Även finländska företag utsätts för spionage, och främst är det energi- och kemiindustrin som drabbas, enligt årsrapporten. Av de 400 företag som svarade på Skypos förfrågan om underrättelseverksamhet förra året, meddelade 12 procent att de hade utsatts för spionage, och 16 procent misstänkte att de hade blivit det.
Verksamheten medför stora skador för företagen och för hela Finlands konkurrenskraft, sade Skypos chef Antti Pelttari enligt Huvudstadsbladet. Hur stora skadorna är, är dock svårt att veta eftersom man inte vet hur många som drabbats.