Anhöriga till brandmän kräver svar om Tianjin-explosionerna
En anhörig till en saknad brandman protesterar utanför en presskonferens i Tianjin under söndagen. Anhöriga är upprörda över vad man uppfattar som mörkläggning från myndigheternas sida kring vad som hände de brandmän som var först på plats, innan de stora explosionerna. (Foto: STR/AFP/Getty Images)


Fem dagar efter att två kraftiga explosioner och en efterföljande brand förstörde en del av hamnen i Tianjin i Kina den 12 augusti, är det fortfarande oklart hur det gick för den räddningspersonal som var först på plats. Samtidigt som anhöriga kräver besked har dramatiska berättelser från brandmän som var med om räddningsinsatsen kommit ut i medier, men dessa rapporter har censurerats.

Enligt rapporteringen var det en mestadels ung och relativt otränad grupp som kom först till platsen runt klockan 22.50 för att släcka en brand. Den första av de två enorma explosionerna som skakade hela området och krossade fönster på över en kilometers avstånd inträffade runt klockan 23.30.

Händelsekedjan, och det faktum att det inte har getts något definitivt besked om vad som hänt den stora majoriteten av de första brandmännen på plats, indikerar att de kan ha hamnat mitt i explosionerna.

Enligt familjemedlemmar och rapporter fanns det mellan 30 och 40 brandmän i Lag 4 och 25 i Lag 5, de första två grupper som var på plats. Bara fem eller sex av dessa, från lag 4, har hittats. Den officiella dödssiffran för brandmän ligger dock bara på 31.

Familjemedlemmar har kommit med anklagelser om mörkläggning av de här dödsfallen, eftersom de kinesiska myndigheterna inte har kommit med några klara uttalanden om vad som hänt med brandmännen. Dessutom har en detaljerad artikel om vad de var med om, som publicerades av statligt finansierade nyhetssajten The Paper tagits bort från internet.

Ilska bland anhöriga
Frustration och uppgivenhet kring myndigheternas agerande har spridits på internet i Kina. En text av Shanghaijournalisten Jia Jia som lästs av många attackerar statliga tidningen Tianjin Daily för att man valde att publicera tio sidor med känsloladdad rapportering som mest fokuserade på räddningsinsatserna, och inte tog upp frågan om vad som orsakade explosionen.

”Alla sidor handlade om ’att vara känslomässigt berörda’, inget annat”, skrev Jia Jia. ”Tacka regeringen för att de ledde räddningsinsatserna, tacka läkarna och sköterskorna. […] Varför är det så här varje gång en tragedi inträffar, att det övergår i en hyllning?”

De brandmän som The Papers artikel handlade om hör till Tianjins hamnbrandkår, Lag 4. I den första presskonferensen som hölls den 13 augusti svarade ansvariga tjänstemän att de ”inte visste” eller att det ”var oklart” om vad som hade hänt med gruppen.

Två dagar senare fanns fortfarande inga klara uppgifter. Den 15 augusti blockerade anhöriga till brandmännen ingången till en presskonferens i Tianjins stadshus och ropade: ”Vi vill ha ett svar, levande eller döda, berätta för oss!” De klagade också på att de inte hade fått reda på att presskonferensen skulle hållas.

Enligt de som talade med The Paper och Hongkongbaserade Phoenix fanns det mellan 30 och 40 personer i Lag 4. Bara sex av dem har hittats, vilket gör det sannolikt att mellan 24 och 34 av dem dödades i explosionerna. Myndigheterna har inte redovisat exakt hur många personer som ingick i Lag 4.

Dramatiska berättelser
Runt klockan 23 såg brandmannen Ma Chao (pseudonym) den första elden bland två rader av containrar, och hörde ett ”knastrande” på taket till en sovsal omkring 300 meter från den plats där den stora explosionen senare hade sitt epicentrum. Ma och hans kollegor trodde att en olycka hade inträffat i ett lager för fyrverkeripjäser, berättade han för The Paper.

Wu Wei, en annan medlem av Lag 4, sade att han såg elden lite tidigare, omkring 22.50, och sprang ner. Han hade inte hört högkvarterets råd om hur man skulle hantera situationen, utan sade till The Paper att ”den första reaktionen när man ser en eld är att börja bekämpa den”.

Wu hade tur som överlevde. Larmet gick, och de skyndade ut mot lågorna. Wu skickades för att hitta vatten, och bröt sig genom en järngrind för att koppla slangen till en brandpost. ”Det är nåt som inte stämmer. Dra er tillbaka allihop, nu”, sade kaptenen i radion. Sedan kom den första stora explosionen, och Wei kastades in i ett garage, där han kilades fast under stora stenar. ”Ett stålrör flög förbi min hals. Det spetsade mig nästan”, berättade han.

Enligt Southern Weekly, en tidning från Guangdong som är känd för sin vågade rapportering, skrev att vatten inte borde ha använts, eftersom det var en kemisk brand. ”Inte minst med tanke på att cyanid som träffas av vatten exploderar som ett kemiskt vapen.” Ma Chao, en av brandmännen som intervjuades i The Paper, sade att de inte visste att det fanns explosiva ämnen i lagret.