loadingIMF-chefen Christine Lagarde på EU-toppmötet den 21 juli, på Europarådets högkvarter I Bryssel. Euro-ländernas ledare slöt ett avtal värt 159 miljarder euro för att rädda Grekland från konkurs. (Foto: Georges Gobet/Getty Images)
IMF-chefen Christine Lagarde på EU-toppmötet den 21 juli, på Europarådets högkvarter I Bryssel. Euro-ländernas ledare slöt ett avtal värt 159 miljarder euro för att rädda Grekland från konkurs. (Foto: Georges Gobet/Getty Images)
Utrikes

Andra räddningsaktionen för Grekland inkluderar den privata sektorn

Christian Watjen, Epoch Times

Ledare från 17 euroländer enades under ett krismöte i Bryssel på torsdagen om det andra räddningspaketet till Grekland, värt 159 miljarder euro, och för första gången även inkluderande den privata sektorn.

Statschefer enades både om att sänka räntan och skjuta fram förfallodatumen för grekiska lån så att ”avgjort förbättra Greklands skuldsituation och återbetalningsprofil”, enligt ett uttalande från Europarådet. Internationella Valutafonden (IMF) kommer också att bidra till hjälppaketet.

I gengäld lovade Grekland att genomföra de reform- och åtstramningsåtgärder som pressats fram i parlamentet, mitt under ofta våldsamma gatuprotester.

Terrence Guay, professor i Internationell handel vid Smeal College of Business, Penn State University, kallade resultatet en ”tillfällig lösning på ett mycket långvarigare problem.”

Grekland mottog det första hjälppaketet i maj 2010, värt 155 miljarder dollar, i ett försök att mildra landets skuld på nästan en halv biljon dollar. Detta fick emellertid inte effekten att lugna ner marknaderna eller förhindra att skuldkrisen påverkade andra länder i Europa.

Samma månad beslutade länderna inom euroområdet att bilda en räddningsfond inom EU, European Financial Stability Facility (EFSF), med uppgift att hjälpa till med att hålla Europa ekonomiskt stabilt.

Som en del av räddandet av Grekland kommer fonden att kunna agera på ett mer flexibelt sätt eftersom lån kommer att beviljas med lägre låneränta och längre löptider.

Europeiska kommissionens ordförande Jose Barroso, kallade avtalet ett ”mycket ambitiöst [och] mycket trovärdigt paket” som uppnåddes när ”politik och marknaden … kom samman”.

För första gången, särskilt på begäran av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, inkluderades den privata sektorn.

Europeiska centralbankens ordförande Jean-Claude Trichet och Frankrikes president Nicholas Sarkozy, var från början emot tanken men gav med sig efter ett enskilt möte med Merkel kvällen innan toppmötet, enligt medias rapportering.

Merkel, pressad av hemmaopinionen på grund av att Tyskland är det land som bidrar mest till räddningsfonden, insisterade dock på att det inte skulle vara bara skattebetalarna som skulle stå för nästa betalningsomgång.

Banker och andra långivare kommer att bidra med 53 miljarder dollar till hjälppaketet. Rådet poängterar att det här är en ”exceptionell och unik lösning” på Greklands situation.

Christine Lagarde, ny chef för IMF, välkomnade överenskommelsen samtidigt som hon påpekade att ”implementeringen brådskar”, så att tillväxten och stabiliteten i eurozonen kan säkerställas, enligt ett pressmeddelande.

Finansmarknaderna reagerade positivt på avtalet, där Dow Jones vid stängning hade gått upp med 1,21 procent.

Översatt från engelska

Mest lästa

Rekommenderat

loadingIMF-chefen Christine Lagarde på EU-toppmötet den 21 juli, på Europarådets högkvarter I Bryssel. Euro-ländernas ledare slöt ett avtal värt 159 miljarder euro för att rädda Grekland från konkurs. (Foto: Georges Gobet/Getty Images)
IMF-chefen Christine Lagarde på EU-toppmötet den 21 juli, på Europarådets högkvarter I Bryssel. Euro-ländernas ledare slöt ett avtal värt 159 miljarder euro för att rädda Grekland från konkurs. (Foto: Georges Gobet/Getty Images)
Utrikes

Andra räddningsaktionen för Grekland inkluderar den privata sektorn

Christian Watjen, Epoch Times

Ledare från 17 euroländer enades under ett krismöte i Bryssel på torsdagen om det andra räddningspaketet till Grekland, värt 159 miljarder euro, och för första gången även inkluderande den privata sektorn.

Statschefer enades både om att sänka räntan och skjuta fram förfallodatumen för grekiska lån så att ”avgjort förbättra Greklands skuldsituation och återbetalningsprofil”, enligt ett uttalande från Europarådet. Internationella Valutafonden (IMF) kommer också att bidra till hjälppaketet.

I gengäld lovade Grekland att genomföra de reform- och åtstramningsåtgärder som pressats fram i parlamentet, mitt under ofta våldsamma gatuprotester.

Terrence Guay, professor i Internationell handel vid Smeal College of Business, Penn State University, kallade resultatet en ”tillfällig lösning på ett mycket långvarigare problem.”

Grekland mottog det första hjälppaketet i maj 2010, värt 155 miljarder dollar, i ett försök att mildra landets skuld på nästan en halv biljon dollar. Detta fick emellertid inte effekten att lugna ner marknaderna eller förhindra att skuldkrisen påverkade andra länder i Europa.

Samma månad beslutade länderna inom euroområdet att bilda en räddningsfond inom EU, European Financial Stability Facility (EFSF), med uppgift att hjälpa till med att hålla Europa ekonomiskt stabilt.

Som en del av räddandet av Grekland kommer fonden att kunna agera på ett mer flexibelt sätt eftersom lån kommer att beviljas med lägre låneränta och längre löptider.

Europeiska kommissionens ordförande Jose Barroso, kallade avtalet ett ”mycket ambitiöst [och] mycket trovärdigt paket” som uppnåddes när ”politik och marknaden … kom samman”.

För första gången, särskilt på begäran av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, inkluderades den privata sektorn.

Europeiska centralbankens ordförande Jean-Claude Trichet och Frankrikes president Nicholas Sarkozy, var från början emot tanken men gav med sig efter ett enskilt möte med Merkel kvällen innan toppmötet, enligt medias rapportering.

Merkel, pressad av hemmaopinionen på grund av att Tyskland är det land som bidrar mest till räddningsfonden, insisterade dock på att det inte skulle vara bara skattebetalarna som skulle stå för nästa betalningsomgång.

Banker och andra långivare kommer att bidra med 53 miljarder dollar till hjälppaketet. Rådet poängterar att det här är en ”exceptionell och unik lösning” på Greklands situation.

Christine Lagarde, ny chef för IMF, välkomnade överenskommelsen samtidigt som hon påpekade att ”implementeringen brådskar”, så att tillväxten och stabiliteten i eurozonen kan säkerställas, enligt ett pressmeddelande.

Finansmarknaderna reagerade positivt på avtalet, där Dow Jones vid stängning hade gått upp med 1,21 procent.

Översatt från engelska

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024