Ledare från 17 euroländer enades under ett krismöte i Bryssel på torsdagen om det andra räddningspaketet till Grekland, värt 159 miljarder euro, och för första gången även inkluderande den privata sektorn.
Statschefer enades både om att sänka räntan och skjuta fram förfallodatumen för grekiska lån så att ”avgjort förbättra Greklands skuldsituation och återbetalningsprofil”, enligt ett uttalande från Europarådet. Internationella Valutafonden (IMF) kommer också att bidra till hjälppaketet.
I gengäld lovade Grekland att genomföra de reform- och åtstramningsåtgärder som pressats fram i parlamentet, mitt under ofta våldsamma gatuprotester.
Terrence Guay, professor i Internationell handel vid Smeal College of Business, Penn State University, kallade resultatet en ”tillfällig lösning på ett mycket långvarigare problem.”
Grekland mottog det första hjälppaketet i maj 2010, värt 155 miljarder dollar, i ett försök att mildra landets skuld på nästan en halv biljon dollar. Detta fick emellertid inte effekten att lugna ner marknaderna eller förhindra att skuldkrisen påverkade andra länder i Europa.
Samma månad beslutade länderna inom euroområdet att bilda en räddningsfond inom EU, European Financial Stability Facility (EFSF), med uppgift att hjälpa till med att hålla Europa ekonomiskt stabilt.
Som en del av räddandet av Grekland kommer fonden att kunna agera på ett mer flexibelt sätt eftersom lån kommer att beviljas med lägre låneränta och längre löptider.
Europeiska kommissionens ordförande Jose Barroso, kallade avtalet ett ”mycket ambitiöst [och] mycket trovärdigt paket” som uppnåddes när ”politik och marknaden … kom samman”.
För första gången, särskilt på begäran av Tysklands förbundskansler Angela Merkel, inkluderades den privata sektorn.
Europeiska centralbankens ordförande Jean-Claude Trichet och Frankrikes president Nicholas Sarkozy, var från början emot tanken men gav med sig efter ett enskilt möte med Merkel kvällen innan toppmötet, enligt medias rapportering.
Merkel, pressad av hemmaopinionen på grund av att Tyskland är det land som bidrar mest till räddningsfonden, insisterade dock på att det inte skulle vara bara skattebetalarna som skulle stå för nästa betalningsomgång.
Banker och andra långivare kommer att bidra med 53 miljarder dollar till hjälppaketet. Rådet poängterar att det här är en ”exceptionell och unik lösning” på Greklands situation.
Christine Lagarde, ny chef för IMF, välkomnade överenskommelsen samtidigt som hon påpekade att ”implementeringen brådskar”, så att tillväxten och stabiliteten i eurozonen kan säkerställas, enligt ett pressmeddelande.
Finansmarknaderna reagerade positivt på avtalet, där Dow Jones vid stängning hade gått upp med 1,21 procent.
Översatt från engelska