Den amerikanske läkaren Eric J. Goldberg har bedrivit forskning kring påståenden om organstölder sedan han deltog i en transplantationskonferens i Boston 2006. Han är chef för medicinsk forskning på ett stort internationellt kliniskt forskningsföretag.
Den 22 december diskuterade Goldberg frågor om organskörd och transplantation i Kina och svarade på frågor tillsammans med Dana Churchill, talesperson i södra Kalifornien för Doctors Against Forced Organ Harvesting (DAFOH). DAFOH är en icke vinstdrivande organisation som grundats av läkare för att informera den medicinska världen och allmänheten om vad man funnit angående oetisk och illegal organskörd. DAFOH låg bakom diskussionen och presskonferensen.
Eric J. Goldberg doktorerade vid Temple University i Philadelphia. Han har haft läkarpraktik i Florida där han även var fakultetsmedlem och docent. Hans specialområde sedan 25 år tillbaka är lever- och njurtransplantationer och han styr numera internationella kliniska tester om transplantation och anti-avstötningsmediciner.
Goldbergs arbetsgivare, ett stort läkemedelsföretag från Storbritannien, bjöds in för att genomföra kliniska tester i Kina. Efter att ha bedömt det nuvarande läget för transplantationer i Kina så avböjde han inte bara denna inbjudan, utan övertygade även sitt företag att välja ett annat land för studien. Han ville inte uppge sin arbetsgivares namn eftersom hans uttalanden vid presskonferensen var helt hans egna.
Enligt Goldberg själv har han flera förbehåll när det gäller att bedriva forskning i Kina.
– Det handlar om min känsla som transplantationskirurg och klinisk forskare. Jag blev medveten om vissa tveksamma verksamheter i Kina när jag var på en transplantationskonferens i Boston 2006.
Goldberg diskuterade kliniska tester för att testa transplantationsmediciner och förändringar i de internationella tillvägagångssätten som har att göra med dessa utlandsstudier.
– Vi ser en stor förändring när det gäller var vi testar transplantationsmediciner. Det har rört sig österut från Nordamerika, till Balkan, Indien och Kina. Eftersom de har enorma befolkningar och nivån av sofistikerad transplantationskirurgi har gått från medeltidens mörkaste århundraden till tämligen avancerad nivå under de senaste åren, är de nu på samma nivå som i väst. Vi kan även testa nya mediciner med färre reglerade restriktioner, sade Goldberg.
Han konstaterade därefter att detta kan vara problematiskt eftersom kraven för att testa inte är lika rigorösa och kan leda till att testresultaten har luckor och inte fullt ut kan redogöra för möjliga negativa reaktioner när medicinerna kommit ut på marknaden.
Vid jämförande av väntetider i olika länder sade Goldberg:
– Transplantationsturism i USA är på det sättet att om man står på en väntelista för en lever finns det i nuläget 85 procents chans att en patient på väntelistan kommer att dö innan man fått någon lever. Kina är, enligt min välgrundade uppfattning, en av de platser som amerikaner kan åka till för att få organ. I nuläget kan någon som ligger i dialysmaskin få vänta mellan tre och fem år i USA, medan Kina har i genomsnitt en veckas väntetid.
På frågan om hur många personer krävs för att ha en donatorbank som tillåter att man kan få organ inom en vecka eller ens inom en månad sade Goldberg:
– Man skulle behöva tusentals och åter tusentals donatorer, mer än 100 000 personer. I USA får man vänta i sju år på en lever, i Kina tar det en månad.
– Problemet med Kina är att antalet organ som kommer från dödsdömda fångar utgör en mycket liten del av det totala antalet transplantationer. Siffrorna stämmer helt enkelt inte.
– Se på de här siffrorna; 62 000 dollar för njurar, 130 000-160 000 dollar för lever och hjärta, 30 000 för hornhinnor. Folk mördas i Kina. Enligt min forskning är den kinesiska regimens huvudsakliga motivation pengar. För omkring tio år sedan ändrade man finansieringssystemet för kinesiska sjukhus, och vid den tiden ökade antalet organtransplantationer dramatiskt. Organtransplantationer är lukrativa, sade Goldberg.
Han menar att efter att ha läst allt som skrivits av David Matas och David Kilgour om hur Falun Gong-utövares organ stjäls har han kommit att bedöma deras slutsatser som trovärdiga.
– Varför skulle man ge sig på Falun Gong? Enligt Matas och Kilgour har de förklarats som statens fiender och icke-medborgare utan rättigheter och de kan därmed användas för vilket syfte som helst som staten bedömer som ekonomiskt lämpligt. Det finns mellan 70 och 100 miljoner utövare och tiotusentals sitter i arbetsläger och fängelser runtom i Kina. De får inga lagliga rättegångar eller ombud. De är den enda gruppen som får regelbundna läkarundersökningar och vävnadstestas medan de sitter fängslade.
Angående vad som händer efter att organen tagits sade Goldberg:
– Hur förfärligt det än låter så stänger narkosläkaren av respiratorn och offret dör. Deras kroppar tas till krematorier enligt vad Kilgour och Matas dokumenterat i intervjuer.
– Mitt problem med detta är att om detta faktiskt inte försiggår så kommer det an på den kinesiska regeringen att förklara för världen hur man får tag i alla de människor som behövs för att kunna förse med transplantationer inom en vecka eller en månad, sade Goldberg.
Ett sorts sjukt sammanstrålande äger just nu rum i Kina, enligt Goldberg.
– Mellan vetenskap, lag och politik. Kina är vilda västern. Det är ett gränsområde. Jag tror det är en dålig idé att bedriva organtransplatationsforskning i Folkrepubliken Kina just nu.
Företaget höll med honom i hans bedömning på grundval av att de vetanskapliga aspekterna och källorna till organen är suspekta, och man beslutade att inte bedriva tester i Kina.
Goldberg sade att han säger till varje företag han gör affärer med att de inte borde göra affärer med Kina och att han hittills lyckats övertyga många.
– Att mörda människor för deras organ är helt klart jämförbart med förintelsen och andra folkmord.
Översatt från engelska: http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/48285/
