Amazonas hot en valfråga i Brasilien
Ett ensamt träd står kvar vid Xingufloden efter att en sektion av Amazonas regnskog avverkats nära Belo Monte dammen som ska bli världens tredje största vattenkraftverk. Tusentals invånare i staden Altamira måste flytta då en tredjedel av staden kommer att stå under vatten.(Foto: Mario Tama / Getty Images)


Den brasilianska regeringens tillväxtpolitik är ett hot mot Amazonas och dessa frågor diskuteras nu i presidentvalrörelsen efter att utmanaren till presidentposten omkommit och Marina Silva, som har sitt ursprung från Amazonas, klev in i hans ställe.

Brasilien går till presidentval på söndag, den 5 oktober. Det verkade säkert att regeringen med sittande presidenten Dilma Rousseff, skulle sitta kvar. Efter en flygolycka den 13 augusti ändrades spelplanen drastiskt då utmanaren till presidentposten Eduardo Campos omkom.

Marina Silva var sedan tidigare utsedd som vice presidentkandidat och ersatte nu Campos. Hon var tidigare den sittande regeringens miljöminister men avgick för cirka fem år sedan på grund av Amazonaspolitiken som hon tyckte var orättfärdig.

Silva ville bland annat inte stå för byggandet av ett gigantiskt vattenkraftverk som ska ligga i Amazonas.  Det här och andra stora projekt i Amazonas debatteras nu i valrörelsen.

– Vid föregående val fick hon ensam nära 20 miljoner röster och det är oerhört mycket i Brasilien. Det är nog bara hon och expresidenten Lula som har den karisman att man kan få så många röster på sitt namn, säger Bosse Johansson.

Han är Jordens Vänners projektledare för Amazonas regnskogsprojekt och har bott och arbetat i Brasilien i 10 år. Organisationen är den enda som arbetar för att stärka ursprungsbefolkningarnas rättigheter i Amazonas, uppger han.

På den nyligen avslutade Bokmässan i Göteborg berättade han om situationen i Amazonas och om brasilianska regeringens tillväxtpolitik. Om den genomförs kommer det att få stora konsekvenser för Amazonas och dess framtid, eftersom tillväxtpolitiken är ett hot mot Amazonas, menar Johansson.

Tre hot mot Amazonas

1. Klimathotet. I Brasilien har regeringen deklarerat väldig tydligt att: Amazonas är vårt och vi har våra nationella rättigheter och skyldigheter att bedriva en Amazonaspolitik enligt våra förutsättningar och våra planer. Det är vi som bestämmer och inte den internationella opinionen.

2. Miljöförstöring. Exploatering av Amazonas betyder att regnskogen avverkas. Den största orsaken till det är uppfödning av nötboskap. Mer specifikt: köttproduktion för export och odling av soja som vi i Europa använder till att föda upp våra djur med. Sojaodlingarna tränger allt längre in i Amazonas.

3. Stora infrastrukturprojekt.  Vägbyggen och dammbyggen, bland annat byggs det som kommer att bli världens tredje största vattenkraftverk Belo Monte.

Det ligger flera lagförslag i kongressen som går ut på att öppna upp ursprungsbefolkningarnas reservat för exploatering. Det finns ett talesätt i Brasilien, ”Mycket land för få indianer”. Med detta menas att reservaten är onödigt stora.

– Man vill helt enkelt krympa de här reservaten för att öppna upp för möjlig exploatering, säger Bosse Johansson.


Skogsavverkning nära ett av ursprungsbefolkningarnas reservat i staten Para, norra Brasilien den 9 augusti 2013. (Foto:Yasuyoshi Chiba /AFP /Getty Images)

Skogsavverkning nära ett av ursprungsbefolkningarnas reservat i staten Para, norra Brasilien den 9 augusti 2013. (Foto:Yasuyoshi Chiba /AFP /Getty Images)

Ursprungsbefolkningsgrupperna blir allt mer utsatta för ju mer skog som avverkas desto mindre blir det kvar och då ökar trycket på reservaten.

– Det betyder av skyddet av dessa territorier är oerhört viktigt och betyder väldigt mycket för Amazonas.

Ursprungsbefolkningarna representeras inte

– Ursprungsbefolkningarna är inte representerade i kongressen, i det politiska livet. Jag såg just att det är 36 år sedan någon representant för ursprungsbefolkningarna fanns i brasilianska kongressen, säger Johansson.

Presidentkandidaten Marina Silva kommer från Amazonas men kan hon stå emot tillväxtpolitiken och dess affärsintressen är frågan. Många i Brasilien menar att om Marina Silva skulle bilda regering kommer hon att söka sig höger ut på Brasiliens politiska skala.

Problemet är att längre höger ut finns exploateringspolitiken.

– Så även om hon personligen vill se en mer miljöskyddande Amazonaspolitik så är det långt ifrån säkert att det kan bli en politisk realitet efter valet.

Silva contra Rousseff

Valet mellan Dilma Rousseff och Marina Silva blir ett svårt val för många fattiga brasilianare. Under den sittande regeringens period har de fått det bättre, men det är sett från en mycket fattig nivå.

Dilma Rousseff, Brasiliens sittande president säger att en röst på henne betyder att landets anti-fattigdomsprogram Bolsa Familia fortsätter. 30 miljoner människor av 140 miljoner röstberättigade är direkt eller indirekt beroende av programmets kontantbidrag, skriver Economist.com.

Marina Silva har gjort en klassresa. Hon föddes i Seringal Bagaço, Amazonas, av fattiga föräldrar vars yrke var att tappa gummi. I en video berättar hon att föräldrarna fick åtta barn och ofta var det enda som fanns att äta ett ägg, lite mjöl och salt och hackad lök. Hon vet vad hunger är till skillnad från de andra politikerna.