Alzheimers sjukdom – en utmaning för forskarna


Att se hur personligheten hos en älskad närstående sakta men obönhörligen bryts ner och den tidigare så självständiga och godmodiga förvandlas till en hjälplös och aggressiv person, är smärtsamt. Med Alzheimers sjukdom börjar för de anhöriga en utdragen och prövande situation. Sjukdomen som också kallas för ”de anhörigas sjukdom”, är fortfarande en gåta men forskarna är sjukdomen i spåren.

I takt med att befolkningen blir äldre ökar också antalet demenssjuka i vårt land. Den vanligaste demenssjukdomen är Alzheimers sjukdom. Man uppskattar att drygt en halv miljon svenskar är anhöriga till en demenssjuk. Sjukdomen drabbar vårt mest komplicerade organ, hjärnan.

Vården av demenssjuka i Sverige kostar över 10 miljarder kronor per år enligt uppgifter från Hjärnfonden (år 2007) och är ett av samhällets största medicinska och sociala åtagande.

Alzheimer utvecklas i tre stadier

Alzheimerföreningen i Sverige beskriver sjukdomsförloppet som tre olika stadier: De tidigaste symtomen är försämrat minne, trötthet, svårigheter att uttrycka sig och förstå vad andra säger. Ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet tillhör sjukdomsbilden. Den sjuke skäms ofta för sitt handikapp och försöker dölja det på olika sätt.

I sjukdomens andra stadium får den sjuke svårt att klara sig själv på grund av glömska, svårigheter att känna igen, att orientera sig och att klara praktiska göromål. Den sjuke behöver trygghet, uppmuntran, hjälp och tillsyn för att klara sin vardagliga tillvaro.

Under sjukdomens tredje och sista stadium blir den drabbade allt mer passiv, svårkontaktad och i stort behov av hjälp. Den sjuke behöver hjälp med att klara sin hygien, ätandet och påklädningen.

Förändringar i hjärnvävnaden

Sjukdomen har fått sitt namn efter den tyske läkaren Alois Alzheimer som först beskrev denna sjukdom hos en kvinna i 50-års åldern.

Alzheimers sjukdom är inte ett naturligt åldrande. Sjukdomen orsakas av förändringar i hjärnvävnaden som sker i form av ansamling av ett slags protein, betaamyloid, som leder till att signalerna mellan nervtrådarna förhindras och nervcellerna i vissa delar av hjärnan dör onormalt fort.

Viktigt att förstå de anhörigas situation

Många som lever nära en alzheimersjuk upplever ofta otillräcklighet och skuldkänslor för att de inte orkar med. Att vara ensam anhörigvårdare är stressande. Att den sjuke inte känner igen sina anhöriga längre gör det till en många gånger förödande tung situation. Det är svårt att ha tålamod och ork när anhöriga dessutom kanske inte ens får sova på natten eller får en stund för sig själv.

Sjukdomens långsamma förlopp gör att de flesta demenssjuka kan vårdas i hemmet under de tidiga stadierna av sjukdomen. Men för många anhöriga blir det till slut nödvändigt att få hjälp och stöd för att klara av det krävande arbete som det innebär att behöva finnas till hands dygnet runt.

Insatser från hemtjänsten och dagsjukvård kan göra det möjligt för den sjuke att kunna bo kvar hemma så länge som möjligt. Kan den sjuke inte bo kvar i hemmet så kan vård i särskilt boende komma ifråga.

Intensiv forskning pågår

Det finns inget botemedel men bromsmediciner kan bromsa sjukdomen under några år. Läkemedlet hjälper till att bromsa verkningarna av betaamyloid som ansamlas i hjärnan.

Orsaken till Alzheimers sjukdom är ännu inte klarlagda. Det pågår intensiv forskning och svenska forskare är bland de främsta på detta område.

Johan Sundlöf , ST-läkare vid Akademiska sjukhusets geriatriska klinik i Uppsala, har tillsammans med andra forskare har gjort en uppmärksammad studie som publicerats i tidskriften Neurology.

Studien bygger på uppgifter om cirka 1200 män i 70-årsåldern som deltagit i en stor hälsokontroll med blodprovstagning och minnestester. Personerna, som från början inte visade några tecken på demenssjukdom följdes under 11 år. Det visade sig att 82 av männen utvecklade Alzheimers sjukdom.

Forskarna upptäckte att det fanns ett tydligt samband mellan låga halter av proteinet cystatin C vid 70 års ålder och risken att insjukna i Alzheimers sjukdom.

Johan Sundelöf tror att cystatin C skyddar hjärnan mot utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Det behövs dock göras liknande studier hos kvinnor och ytterligare forskning för att noggrannare kartlägga balansen mellan cystatin C och betaamyloid.

Johan Sundlöf uttrycker en förhoppning att fler läkare ska gå vidare med forskning om Alzheimers sjukdom.

Vilka drabbas och kan man förebygga?

Alzheimers sjukdom drabbar människor i alla världsdelar och är inte en typisk västerländsk sjukdom enligt Johan Sundelöf. Han kan inte heller ge svar på vilka faktorer som kan utlösa sjukdomen. Vad spelar rökning, högt blodtryck, infektioner eller depression för roll? Svaret är att ingen riktigt vet ännu.

Kan man då förebygga sjukdomen? Enligt Hjärnfonden i Sverige visar en amerikansk studie att personer med hälsosam livsföring löper mindre risk att drabbas av Alzheimers sjukdom. Även svenska forskare har kommit fram till att en aktiv livsstil med fysisk, mental, politisk, kulturell och social aktivitet har betydelse för att förebygga mot omfattande sjukdomar i hjärnan.

Positivt för framtida forskning är regeringens kommande forskningsproposition som lovat ökade årliga anslag fram till 2012 för den medicinska forskningen. Det innebär att anslagen till Alzheimerforskningen mer än fördubblas jämfört med idag. Inom neurovetenskap, som omfattar även andra sjukdomar såsom stroke och Parkinsons sjukdom, innebär det 70 miljoner kr/år inom fyra år i forskningsanslag uppgav SVT den 16 oktober.

Gåtan -Alzheimers sjukdom låter sig nog inte lösas så lätt, det krävs mer kunskap men kanske har man kommit ett steg närmare lösningen?