Alzheimer kan upptäckas tio år i förväg
Alzheimers sjukdom kallas också "de anhörigas sjukdom". Många som lever nära en alzheimersjuk upplever ofta otillräcklighet och skuldkänslor för att de inte orkar med situationen. (Foto: AFP/Sebastian Bozon)


Redan tio år innan den som drabbats av Alzheimer fått sin sjukdomsdiagnos kan man se de första förändringarna i hjärnan, enligt en ny studie från Lunds universitet.

Alzheimers sjukdom innebär ett stort lidande för den drabbade och de anhöriga. Idag finns det ännu inget botemedel, endast bromsmediciner mot sjukdomen, som drabbar vårt mest komplicerade organ, hjärnan. 

I tidigt stadium får patienten symtom som försämrat minne, trötthet, svårigheter att uttrycka sig i tal och förstå vad andra säger. Även ångest, sömnsvårigheter och nedstämdhet ingår i sjukdomsbilden. Under det sista stadiet blir den drabbade allt mer passiv, svårkontaktad och i stort behov av hjälp i sitt dagliga liv.

Vid Lunds universitet har en forskargrupp studerat ämnen som finns i ryggvätskan hos 140 personer med lättare minnesvårigheter. Ämnena som kallas biomarkörer anses ha betydelse för Alzheimers sjukdom. En speciell kombination av markörer; låga nivåer av ämnet beta-amyloid och höga nivåer av ämnet tau, indikerar en hög risk att drabbas av Alzheimer.

Det visade sig att hela 91 procent av de undersökta personerna med lättare minnessvårigheter som hade dessa riskmarkörer utvecklade Alzheimers inom en tioårsperiod. De personer som hade minnessvårigheter men normala värden på markörerna hade däremot ingen större risk att utveckla sjukdomen än friska personer.

Läkaren Oskar Hansson, en av forskarna, har i en tidigare studie funnit att sjukliga förändringar kan ses i hjärnan hos en Alzheimerpatient fem år innan diagnosen ställts.

– Det är ett mycket viktigt fynd med tanke på utvecklingen av läkemedel mot sjukdomen. Alla tilltänkta läkemedel har hittills visat sig verkningslösa när det gäller att stoppa sjukdomen, och många oroar sig för att läkemedelsföretagen ska ge upp sina försök inom området. Men misslyckandena kan bero på att man satt in medlen för sent. När patienten idag får sin diagnos har skadorna nog redan gått för långt, säger Oskar Hansson i ett pressmeddelande.

Forskarna hoppas att de nya forskningsresultaten kommer att vara till hjälp för läkemedelsföretagen. Personer med riskmarkörer och lättare symtom kan då erbjudas att delta i försöken med nya preparat, samtidigt som de med en låg risk att få sjukdomen slipper delta.

Oskar Hansson förklarar
för Epoch Times att ryggmärgsvätskeprov tas idag på vissa kliniker i Sverige och utomlands men att det också är viktigt att ta hänsyn till andra faktorer vid tidig diagnostisering. Förutom prov på ryggmärgsvätskan gör man även en klinisk bedömning genom att bland annat titta på blodflödet till hjärnan.

Lundaforskarna har i och med sitt forskningsarbete med biomarkörerna kunnat kartlägga sjukdomens förlopp i hjärnan.  Resultaten tyder på att den startar med en ändrad omsättning av beta-amyloid. Först senare följer förändringar av proteinet tau samt nervcellsskador.

Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Archives of General Psychiatry.