loadingDelningsekonomi uppskattas inte av alla, såsom taxichaufförer visavi Uber.  (Foto: Remy Gabalda /AFP/Getty Images)
Delningsekonomi uppskattas inte av alla, såsom taxichaufförer visavi Uber. (Foto: Remy Gabalda /AFP/Getty Images)
Inrikes

Allt fler delar hellre än äger

TT

Vi byter, lånar och köper saker av varandra som aldrig förr. Delningsekonomin är på frammarsch och väntas få en allt större påverkan på vårt samhälle.

Cykelkök, lånegarderober och bilpooler sprider sig lavinartat.

Det handlar om olika sätt att utnyttja vilande resurser, saker som inte används så mycket genom att till exempel låna, byta, dela eller hyra saker av varandra.

– Till exempel när du inte använder din bostad eller din bil kan du upplåta den till någon annan, säger Karin Bradley, universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Uppfinningsrikedomen på området är stor.

Ekonomi och hållbarhet

Bostadsuthyrningstjänsten Airbnb och taxitjänsten Uber är plattformar som växt fram inom delningsekonomin.

Mindre uppmärksammad är den mer småskaliga delningen. Fruktförmedlingar, lånegarderober och verktygs- och bilpooler sprider sig lavinartat via exempelvis föreningssajter och facebookgrupper.

Ett av de nyaste exemplen i Sverige är Airdine, en app där privatpersoner som tycker om att laga mat och äta middag ihop med nya bekantskaper kan finna varandra.

Digitala plattformar har gjort det enklare för konsumenter att dela med varandra i stället för att gå via en traditionell mellanhand.

– Det skapas oerhört många tjänster och plattformar inom delningsekonomin just nu. Det finns en enorm innovationskraft i Sverige, säger Bradley.

I exempelvis Sydeuropa började delningsekonomin växa efter den ekonomiska krisen 2008. I Sverige är det framför allt intresset för hållbarhetsfrågor och sociala aspekter som har drivit på utvecklingen, menar Bradley.

Men ändrade konsumentbeteenden ställer nya krav på samhället. Dagens regelverk är uppbyggt kring att en näringsidkare säljer till en konsument.

Komplicerade regler

Om du blir sjuk när du ätit mat i någons ”hemmarestaurang” eller skadar dig på ett lånat verktyg finns inga tydliga regler, och det är inte säkert att din försäkring täcker skadan.

– När det är konsument till konsument är skyddet inte lika starkt. Det finns många gråzoner, säger Bradley.

Karin Bradley har regeringens uppdrag att kartlägga delningsekonomin och komma med förslag på hur lagstiftningen kan anpassas till den nya ekonomin.

Skatteverket utreder också hur det ska bli enklare för dem som tillhandahåller varor och tjänster inom delningsekonomin att betala skatt.

Till exempel Uber har hamnat i blåsväder för att flera av deras förare har åtalats för olaga taxitrafik.

– Reglerna vi har i dag blir komplicerade i vissa situationer och det ökar risken för fel. I dag finns inga kontrolluppgifter som fångar upp den här typen av transaktioner, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Att delningsekonomin kommer att fortsätta att växa och få en större betydelse i vårt samhälle råder ingen tvekan om.

– I takt med att det blir knappare om resurser i världen kommer vi att behöva hushålla mer med våra resurser, säger hon.

Delningsekonomi
Delningsekonomi var ett av nyorden på Språkrådets nyordslista 2015.
Kollaborativ ekonomi är ett annat begrepp som används.
År 2014 omsatte delningsekonomin globalt 15 miljarder dollar, enligt en rapport från PWC.
Omsättningen beräknas landa på 335 miljarder dollar år 2025.
Källa: Språkrådet, Delaeko.se, PWC
Fakta: Exempel på verksamheter
Bilpooler – när ett antal personer delar på en eller flera bilar.
Crowdfunding – gräsrotsfinansiering. Att finansiellt stödja projekt man vill se förverkligade.
Cykelkök – här samlas de som vill till exempel vill meka eller få hjälp med sin cykel.
Fritidsbanken – som ett bibliotek med sport- och fritidsartiklar.
Fruktförmedling – kopplar samman de som har för mycket frukt, och vill ge bort den, med dem som vill ha frukt.
Gratisbutiker – här får vem som vill ta det den behöver och/eller lämna hela och användbara saker.
Verktygs- och sakpooler – vill underlätta utlåning av saker mellan privatpersoner. Här kan du låna allt ifrån en pastamaskin till en slagborr, eller sälja prylar du inte behöver till personer i ditt grannskap. Exempel: grannsaker.se, kvartera.se, appen Swinga bazaar.
Retoy – hit får barn komma och, bland annat, byta leksaker med varandra. Ordnar träffar på olika platser i landet.
Samåkning – deltagarna delar på kostnader och fordon på en resa.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingDelningsekonomi uppskattas inte av alla, såsom taxichaufförer visavi Uber.  (Foto: Remy Gabalda /AFP/Getty Images)
Delningsekonomi uppskattas inte av alla, såsom taxichaufförer visavi Uber. (Foto: Remy Gabalda /AFP/Getty Images)
Inrikes

Allt fler delar hellre än äger

TT

Vi byter, lånar och köper saker av varandra som aldrig förr. Delningsekonomin är på frammarsch och väntas få en allt större påverkan på vårt samhälle.

Cykelkök, lånegarderober och bilpooler sprider sig lavinartat.

Det handlar om olika sätt att utnyttja vilande resurser, saker som inte används så mycket genom att till exempel låna, byta, dela eller hyra saker av varandra.

– Till exempel när du inte använder din bostad eller din bil kan du upplåta den till någon annan, säger Karin Bradley, universitetslektor på Kungliga tekniska högskolan (KTH).

Uppfinningsrikedomen på området är stor.

Ekonomi och hållbarhet

Bostadsuthyrningstjänsten Airbnb och taxitjänsten Uber är plattformar som växt fram inom delningsekonomin.

Mindre uppmärksammad är den mer småskaliga delningen. Fruktförmedlingar, lånegarderober och verktygs- och bilpooler sprider sig lavinartat via exempelvis föreningssajter och facebookgrupper.

Ett av de nyaste exemplen i Sverige är Airdine, en app där privatpersoner som tycker om att laga mat och äta middag ihop med nya bekantskaper kan finna varandra.

Digitala plattformar har gjort det enklare för konsumenter att dela med varandra i stället för att gå via en traditionell mellanhand.

– Det skapas oerhört många tjänster och plattformar inom delningsekonomin just nu. Det finns en enorm innovationskraft i Sverige, säger Bradley.

I exempelvis Sydeuropa började delningsekonomin växa efter den ekonomiska krisen 2008. I Sverige är det framför allt intresset för hållbarhetsfrågor och sociala aspekter som har drivit på utvecklingen, menar Bradley.

Men ändrade konsumentbeteenden ställer nya krav på samhället. Dagens regelverk är uppbyggt kring att en näringsidkare säljer till en konsument.

Komplicerade regler

Om du blir sjuk när du ätit mat i någons ”hemmarestaurang” eller skadar dig på ett lånat verktyg finns inga tydliga regler, och det är inte säkert att din försäkring täcker skadan.

– När det är konsument till konsument är skyddet inte lika starkt. Det finns många gråzoner, säger Bradley.

Karin Bradley har regeringens uppdrag att kartlägga delningsekonomin och komma med förslag på hur lagstiftningen kan anpassas till den nya ekonomin.

Skatteverket utreder också hur det ska bli enklare för dem som tillhandahåller varor och tjänster inom delningsekonomin att betala skatt.

Till exempel Uber har hamnat i blåsväder för att flera av deras förare har åtalats för olaga taxitrafik.

– Reglerna vi har i dag blir komplicerade i vissa situationer och det ökar risken för fel. I dag finns inga kontrolluppgifter som fångar upp den här typen av transaktioner, säger Rebecca Filis, verksamhetsutvecklare på Skatteverket.

Att delningsekonomin kommer att fortsätta att växa och få en större betydelse i vårt samhälle råder ingen tvekan om.

– I takt med att det blir knappare om resurser i världen kommer vi att behöva hushålla mer med våra resurser, säger hon.

Delningsekonomi
Delningsekonomi var ett av nyorden på Språkrådets nyordslista 2015.
Kollaborativ ekonomi är ett annat begrepp som används.
År 2014 omsatte delningsekonomin globalt 15 miljarder dollar, enligt en rapport från PWC.
Omsättningen beräknas landa på 335 miljarder dollar år 2025.
Källa: Språkrådet, Delaeko.se, PWC
Fakta: Exempel på verksamheter
Bilpooler – när ett antal personer delar på en eller flera bilar.
Crowdfunding – gräsrotsfinansiering. Att finansiellt stödja projekt man vill se förverkligade.
Cykelkök – här samlas de som vill till exempel vill meka eller få hjälp med sin cykel.
Fritidsbanken – som ett bibliotek med sport- och fritidsartiklar.
Fruktförmedling – kopplar samman de som har för mycket frukt, och vill ge bort den, med dem som vill ha frukt.
Gratisbutiker – här får vem som vill ta det den behöver och/eller lämna hela och användbara saker.
Verktygs- och sakpooler – vill underlätta utlåning av saker mellan privatpersoner. Här kan du låna allt ifrån en pastamaskin till en slagborr, eller sälja prylar du inte behöver till personer i ditt grannskap. Exempel: grannsaker.se, kvartera.se, appen Swinga bazaar.
Retoy – hit får barn komma och, bland annat, byta leksaker med varandra. Ordnar träffar på olika platser i landet.
Samåkning – deltagarna delar på kostnader och fordon på en resa.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024