loadingEn flicka är ute på nätet den 27 februari 2013 i Chisseaux, Frankrike. (Foto: Alain Jocard / AFP)
En flicka är ute på nätet den 27 februari 2013 i Chisseaux, Frankrike. (Foto: Alain Jocard / AFP)
Opinion

Alla dessa ”likes” är dåliga nyheter för demokratin

Vincent F. Hendricks, University of Copenhagen

Människor har alltid varit lättpåverkade av omgivningens åsikter, men de sociala medierna som har kommit att dominera våra liv kan vara på väg att göra detta ”sociala bevis” till ett problem.

En studie nyligen i tidskriften Science, med ett slumpmässigt experiment på en nyhetsplattform på internet, vittnar om detta fenomen. Plattformen byggdes upp så att den liknade sociala nyhetssidor på nätet, som Reddit och Digg, där innehållet visas baserat på huruvida användarna röstat ”upp” eller ”ned”. Forskarna upptäckte att tidiga röster hade en stark påverkan på det framtida röstningsbeteendet.

Studien bestod i övervakning av 101 281 kommentarer från olika användare under en femmånadersperiod. Dessa tittades på mer än 10 miljoner gånger och röstades på mer än 308 515 gånger. I samarbete med tjänsten hade forskarna ordnat sidan på ett sådant sätt att varje gång en användare gav en kommentar så gavs den automatiskt antingen en positiv eller negativ röst, eller ingen röst alls som kontroll.

De fann att om en kommentar bara gavs en positiv röst innan publicering så var sannolikheten för att den skulle få ytterligare en positiv röst när den förste användaren såg den var 32 % högre än för kontrollgruppen.

Forskarna menar att resultat som dessa bör få oss att tänka på de potentiellt dramatiska konsekvenserna av dessa kollektiva bedömningar om det sprider sig till marknad, politik eller hälsa.

Traditionella faktakällor förbises

Det är knappast någon nyhet att vi lätt påverkas av sociala företeelser som flockbeteende, lämmeltåg, följa-John och grupptryck. Men när tekniken tränger in i varje del av vårt liv har den förstärkt sättet på vilket sociala processer förvränger sanningen och har gjort oss mer sårbara än någonsin för att missta oss – och i mycket större skala.

Överflödet av information på internet har fått oss att alltmer gå ifrån de gamla metoderna för att samla in den information vi behöver, vilka känns omständiga och tidsödande nu när vi kan få det vi behöver med ett knapptryck. Detta innebär att vi erbjuds frestande möjligheter att gå förbi de traditionella garanterna för korrekt information. Ärligt talat, hur många av oss är det inte som förlitar sig på det som sägs på internet i till exempel en viss myndighetsfråga, snarare än att titta på originalinformationen.

När vi förlitar oss mer och mer på sociala medier innebär sådana opinionsbaserade generatorer och andra ”demokratiska” röstningssystem på nätet inte bara att dessa sidospår blir möjliga och mer sannolika, det ökar också spridningen av dessa felaktiga uppfattningar, vare sig det är avsiktligt eller inte. Detta kallas för en infostorm.

I infostormens öga

Infostormen kan generera en ny typ av politik: en demokrati där saker inte längre baseras på fakta. Fakta ersätts av passande berättelser och definitionen av en bra berättelse är att den fått stor spridning. Politik handlar bara om att maximera antalet röster.

Under det amerikanska presidentvalet 2012 visades en del slående exempel upp av detta nya fenomen. Den 29 augusti 2012 gav republikanernas kandidat till vicepresidentposten, Paul Ryan, ett tal som senare sammanfattades av Fox News och karakteriserades i tre ord: ”bländade, vilseledande, distraherande”. Enligt nyhetsreportaget var Ryans tal ”ett tydligt försök att sätta världsrekord i antalet skräniga lögner och oriktiga framställningar insmugna i ett enda politiskt tal.”

Bland annat ska Obamaadministrationen ha getts skulden för nedvärderingen av det amerikanska kreditbetyget istället för republikanerna, som själva hade spelat en roll när de hotade att inte höja skuldtaket. Han ska också ha försökt ge Obama ansvaret för stängningen av General Motors fabrik i Janesville, Wisconsin när fabriken i själva verket stängdes ned under George W Bush.

Under valet försökte demokraterna också sig på manövrer som gick stick i stäv med sanningen när de angrep Mitt Romney.

Det finns en hel del liknande historier därute och de kan vara mycket fördelaktiga för en viss politisk agenda om de kan få fäste. Internet, och sociala medier i synnerhet, är utmärkta kanaler för att plantera historier genom ”likes”, positiva röster, kommentarer, klick, trådar och visningar. Under en relativt kort tidsperiod kan dessa bli till sanningar och ge historierna stor spridning.

Det som får stor spridning är dock inte nödvändigtvis sant, och det som är sant får inte nödvändigtvis stor spridning. Att maximera antalet röster kräver inte fakta, och maximering av röster är inte någon grund för en stabil demokrati. Om demokratin inte har tillgång till tillförlitliga informationskällor utan istället förlitar sig på historier och sociala influenser finns det inget sätt att skilja mellan skräp och fakta. Utan förmågan att göra den här åtskillnaden kan vi vara på väg att välkomna en demokrati där saker och ting inte längre baseras på fakta.

Vincent F. Hendricks arbetar inte för, och har inte intressen i eller finansieras av, något företag eller organisation som skulle kunna gynnas av den här artikeln.

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln här.

Översatt från engelska.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn flicka är ute på nätet den 27 februari 2013 i Chisseaux, Frankrike. (Foto: Alain Jocard / AFP)
En flicka är ute på nätet den 27 februari 2013 i Chisseaux, Frankrike. (Foto: Alain Jocard / AFP)
Opinion

Alla dessa ”likes” är dåliga nyheter för demokratin

Vincent F. Hendricks, University of Copenhagen

Människor har alltid varit lättpåverkade av omgivningens åsikter, men de sociala medierna som har kommit att dominera våra liv kan vara på väg att göra detta ”sociala bevis” till ett problem.

En studie nyligen i tidskriften Science, med ett slumpmässigt experiment på en nyhetsplattform på internet, vittnar om detta fenomen. Plattformen byggdes upp så att den liknade sociala nyhetssidor på nätet, som Reddit och Digg, där innehållet visas baserat på huruvida användarna röstat ”upp” eller ”ned”. Forskarna upptäckte att tidiga röster hade en stark påverkan på det framtida röstningsbeteendet.

Studien bestod i övervakning av 101 281 kommentarer från olika användare under en femmånadersperiod. Dessa tittades på mer än 10 miljoner gånger och röstades på mer än 308 515 gånger. I samarbete med tjänsten hade forskarna ordnat sidan på ett sådant sätt att varje gång en användare gav en kommentar så gavs den automatiskt antingen en positiv eller negativ röst, eller ingen röst alls som kontroll.

De fann att om en kommentar bara gavs en positiv röst innan publicering så var sannolikheten för att den skulle få ytterligare en positiv röst när den förste användaren såg den var 32 % högre än för kontrollgruppen.

Forskarna menar att resultat som dessa bör få oss att tänka på de potentiellt dramatiska konsekvenserna av dessa kollektiva bedömningar om det sprider sig till marknad, politik eller hälsa.

Traditionella faktakällor förbises

Det är knappast någon nyhet att vi lätt påverkas av sociala företeelser som flockbeteende, lämmeltåg, följa-John och grupptryck. Men när tekniken tränger in i varje del av vårt liv har den förstärkt sättet på vilket sociala processer förvränger sanningen och har gjort oss mer sårbara än någonsin för att missta oss – och i mycket större skala.

Överflödet av information på internet har fått oss att alltmer gå ifrån de gamla metoderna för att samla in den information vi behöver, vilka känns omständiga och tidsödande nu när vi kan få det vi behöver med ett knapptryck. Detta innebär att vi erbjuds frestande möjligheter att gå förbi de traditionella garanterna för korrekt information. Ärligt talat, hur många av oss är det inte som förlitar sig på det som sägs på internet i till exempel en viss myndighetsfråga, snarare än att titta på originalinformationen.

När vi förlitar oss mer och mer på sociala medier innebär sådana opinionsbaserade generatorer och andra ”demokratiska” röstningssystem på nätet inte bara att dessa sidospår blir möjliga och mer sannolika, det ökar också spridningen av dessa felaktiga uppfattningar, vare sig det är avsiktligt eller inte. Detta kallas för en infostorm.

I infostormens öga

Infostormen kan generera en ny typ av politik: en demokrati där saker inte längre baseras på fakta. Fakta ersätts av passande berättelser och definitionen av en bra berättelse är att den fått stor spridning. Politik handlar bara om att maximera antalet röster.

Under det amerikanska presidentvalet 2012 visades en del slående exempel upp av detta nya fenomen. Den 29 augusti 2012 gav republikanernas kandidat till vicepresidentposten, Paul Ryan, ett tal som senare sammanfattades av Fox News och karakteriserades i tre ord: ”bländade, vilseledande, distraherande”. Enligt nyhetsreportaget var Ryans tal ”ett tydligt försök att sätta världsrekord i antalet skräniga lögner och oriktiga framställningar insmugna i ett enda politiskt tal.”

Bland annat ska Obamaadministrationen ha getts skulden för nedvärderingen av det amerikanska kreditbetyget istället för republikanerna, som själva hade spelat en roll när de hotade att inte höja skuldtaket. Han ska också ha försökt ge Obama ansvaret för stängningen av General Motors fabrik i Janesville, Wisconsin när fabriken i själva verket stängdes ned under George W Bush.

Under valet försökte demokraterna också sig på manövrer som gick stick i stäv med sanningen när de angrep Mitt Romney.

Det finns en hel del liknande historier därute och de kan vara mycket fördelaktiga för en viss politisk agenda om de kan få fäste. Internet, och sociala medier i synnerhet, är utmärkta kanaler för att plantera historier genom ”likes”, positiva röster, kommentarer, klick, trådar och visningar. Under en relativt kort tidsperiod kan dessa bli till sanningar och ge historierna stor spridning.

Det som får stor spridning är dock inte nödvändigtvis sant, och det som är sant får inte nödvändigtvis stor spridning. Att maximera antalet röster kräver inte fakta, och maximering av röster är inte någon grund för en stabil demokrati. Om demokratin inte har tillgång till tillförlitliga informationskällor utan istället förlitar sig på historier och sociala influenser finns det inget sätt att skilja mellan skräp och fakta. Utan förmågan att göra den här åtskillnaden kan vi vara på väg att välkomna en demokrati där saker och ting inte längre baseras på fakta.

Vincent F. Hendricks arbetar inte för, och har inte intressen i eller finansieras av, något företag eller organisation som skulle kunna gynnas av den här artikeln.

Artikeln publicerades ursprungligen i The Conversation. Läs originalartikeln här.

Översatt från engelska.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024