Alexander Solzjenitsyn avliden
Den ryske författaren och dissidenten Alexander Solzjenitsyn vinkar när han stiger på tåget i Vladivostok 1 juni 1994. Solzjenitsyn avled 3 augusti 2008 vid 89 års ålder. (Michael Estafiev/AFP)


Den ryske författaren och historikern Alexander Isajevitj Solzjenitsyn, som utvisades ur Sovjetunionen på grund av sina avslöjande beskrivningar av de sovjetiska fånglägren, dog av ett hjärtfel vid 89 års ålder, rapporterar nyhetsbyrån ITAR-TASS.

1970 tilldelades Solzjenitsyn nobelpriset i litteratur för sin publikation i väst av ”En dag i Ivan Denisovitjs liv”, vilken baserades på egna upplevelser. Solzjenitsyn sattes i Stalins fångläger 1945 anklagad för att ha spridit anti-sovjetisk propaganda.

Solzjenitsyn påbörjade i hemlighet sitt mest berömda verk ”Gulag-arkipelagen” 1958. 1973 fann den sovjetiska säkerhetspolisen delar av manuset och Solzjenitsyn smugglade snabbt ut manuset ur landet för publicering i väst. Som ett resultat utvisades han från Sovjetunionen året därpå.

Gulag-arkipelagen beskriver tusentals individuella fall och de miljontals offer som dog i Sovjets gulagsystem under Stalins terror.

Med stor skicklighet använder han sig av bitter sarkasm och satir för att beskriva tortyren och avrättningarna. Han var samtidigt full av beundran inför fångarnas civilkurage.

Som Solzjenitsyn skrev i Gulag-arkipelagen: ”Det gick gradvis upp för mig att gränsen mellan gott och ont inte går mellan stater, inte mellan klasser och inte mellan partier, utan snarare går genom varje mänskligt hjärta.”

I Sovjetunionen cirkulerade boken som publikation i undergroundtidningen Samizdat till och med 1989 då Perestrojkan förde med sig att Gulag-arkipelagen blev officiellt tillgänglig.

Solzjenitsyn som var bosatt i USA under utvisningen återvände till Ryssland 1994.

Sedan återvändon har Solzjenitsyn kritiserat den post-sovjetiska utvecklingen och efterlyst traditionella moraliska värden såväl i Ryssland som i västländerna.

2007 belönades han
med ”the Russian State Prize” för sina humanitära insatser. Han var själv inte närvarande vid ceremonin i Kremlin i Moskva men sade i ett förinspelat videomeddelande:

– Till mitt livs sista dagar kan jag hoppas att det historiska materialet som jag insamlat och presenterat för mina läsare når fram till mina landsmäns medvetanden och minnen.

Solzjenitsyns hustru Natalya sade att författaren hoppades att hans studier av Rysslands historia ska komma att hjälpa landet i framtiden.

– Priset inger ett visst hopp, och Alexander Isajevitj skulle vara glad ifall det hoppet levde. Ett hopp om att vårt land ska lära sig av läxorna av dess självdestruktion under 1900-talet och inte återupprepa det, sade hon.

Juri Osipov, ordförande i den ryska vetenskapsakademin, kallade Solzjenitsyn för ”författaren till verk som det hade varit otänkbart att historien varit utan under 1900-talet.”

Översatt från:
http://en.epochtimes.com/n2/world/nobel-peace-alexander-solzhenitsyn-2095.html