Åklagarsidan pressade Breivik om hans påstådda nätverk
Statsåklagarna Inga Bejer Engh och Svein Holding (till höger) anländer till domstolen i Oslo, Norge, den tredje dagen i rättegången mot massmördaren Anders Behring Breivik, som dödade 77 personer, den 22 juli förra året. (Foto: Daniel Sannum Lauten/ AFP)


Under den tredje dagens förhandlingar i rättegången mot Anders Behring Breivik kom åklagarsidans strategi i fokus. Genom att borra i detaljer kring Breiviks liv som ”ultra-militant nationalist” och det nätverk han påstår sig tillhöra försöker åklagarna avslöja Breivik som endera lögnare eller förvirrad. De har dock inte tagit ställning i tillräknelighetsfrågan än. 

Breivik verkade lugn och samlad i rätten på tisdagen, när han fick lägga ut texten om sin ideologi, men när han på onsdagen frågades ut om sitt förflutna och sitt påstådda nätverk visade han tydliga tecken på anspänning och frustration. Flera gånger sade han att han visste att åklagarsidan är ute efter att ”förlöjliga” honom och han vägrade svara på många frågor som han tidigare besvarat i polisförhör. 

Breivik påstår att han tillhör ett europeiskt, kristet, antimuslimskt och nationalistiskt nätverk, eller orden, som kallas Knight’s Templar, tempelriddarna, och att det finns andra ”celler” bestående av enskilda personer som planerar aktioner i Europa. Åklagarsidan tror dock att han handlat mer eller mindre själv. På rättegångens tredje dag fokuserade de på de resor till bland annat London och Liberia som Breivik ska ha företagit för att träffa andra medlemmar av Knight’s Templar. 

– Vi tror inte att det här nätverket existerar. Det är det vi försöker belysa, sade Inga Bejer Engh, en av åklagarna i målet vid presskonferensen efter onsdagens förhandlingar. Hon tillade även på frågan om varför det är en så viktig fråga, att det är detta Breivik ”bygger sina handlingar och ideologi på.”
– Jag tror folk som följer den här saken också är intresserade av att veta om han var själv eller inte, sade hon.

Den här strategin kan även vara ett smart sätt att ta udden av Breivik som martyr eller symbol för andra radikala ultranationalister. Breivik har redan erkänt att hans 1 500 sidor långa manifest innehåller många överdrifter om rörelsen han påstår sig vara en del av, och att det skrivits delvis för att ”sälja in” idén till människor som är öppna för radikalisering. Nu håller åklagarna på att montera ner det som återstår av hans påstådda rörelse.


Domare Wenche Elizabeth Arntzen på väg till rättssalen den 18 april. (Foto: Odd Andersen/ AFP)

Domare Wenche Elizabeth Arntzen på väg till rättssalen den 18 april. (Foto: Odd Andersen/ AFP)

Breivik, som vill förklaras tillräknelig och under onsdagen sade att han inte skulle respektera någon annan dom än dödsstraff, tycker helt klart inte om detta.
– Jag vet att du kommer försöka ”avlegitimera” mig under de närmaste två timmarna. Så vi kan hålla på i två timmar till, eller så kan vi komma till slutsatsen nu, sade han vid ett tillfälle.

Harald Stanghelle, politisk redaktör på Aftenposten, berömde åklagarsidan för deras arbete för att frammana bilden av Breivik som en hemgjord terroristm utan det ”stora, högtidliga internationella nätverk” som han påstår sig ha. 

– Det är denna konfrontation som förstör hans självbild och gör att han blir så irriterad på Inga Bejer Engh, sade Stanghelle till NRK.

I en kommentar till Breiviks oförmåga att upprätthålla sin militanta image under förhöret sade en av åskådarna i rätten till NRK att ”trollet håller på att spricka i solskenet”.

Åklagarsidan ville inte kommentera om de anser att Breivik ljuger eller har vanföreställningar, eftersom de kommer bedöma under rättegången om han är tillräknelig eller ej, och utifrån det yrka på endera fängelse eller vård.