Äger man verkligen sin köpta tomt på månen?
Ett internationellt rymdfördrag hindrar länder från att resa anspråk på månen, men lagen om privat ägande är oklar. (Foto: Manan Vatsyayana/AFP).


År 1997 stämde tre jemeniter Nasa för olaga intrång med Nasas Mars Rover och hävdade att de hade ärvt Mars från sina förfäder för 3 000 år sedan. År 2004 stämde Gregory W. Nemitz från Carson City, Nevada, Nasa för att ha landat på vad han påstod vara hans asteroid.

Sedan 1968 har Dennis Hope i Gardnerville, Nevada sålt miljontals hektar av utomjordisk mark.

Så vem äger månen, Mars, asteroider och andra karga men ändå potentiellt lukrativa delar av rymden?

Ett internationellt rymdfördrag hindrar länder från att resa anspråk men lagen om privat ägande är oklar. Det återstår att se om domstolarna kommer att godkänna några handlingar alls utfärdade av företag såsom Hopes Lunar Embassy Corp.

Hopes tomter säljs för ungefär 20 dollar per styck. Många människor köper tomter på månen som en kul grej men det betyder inte att vissa inte kommer att försöka bevisa att deras anspråk i framtiden är giltiga.

Medan planeterna kan en dag komma att attrahera turister eller kolonisatörer har asteroider ett klart och aktuellt värde – mineraltillgångar.

Nasa arbetar redan med planer på att dra en asteroid närmare till månen och se om naturtillgångarna kan tas tillvara för att göra raketbränsle.

Martin Elvis, en astrofysiker vid Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics, har beräknat att värdet av mineraler i asteroider närä jorden är någonstans mellan 800 miljoner och 8,8 miljarder dollar. Hans studie, som ska publiceras i tidskriften Planetary and Space Science, konstaterar att färre asteroider nära jorden än man tidigare trott sannolikt är lukrativa mineralkällor.

Den stora osäkerheten i hans uppskattning ger signaler till att ytterligare forskning behövs.

Nemitz hade
gjort anspråk på asteroid 433, även känd som Eros, eftersom han hade upptäckt den. När Nasa landsatte en robot på asteroiden 2001 stämde Nemitz dem. Den amerikanska federala domstolen i Reno ogillade yrkandena ”i brist på igenkännlig rättstillämpning”, enligt en San Francisco Gate-rapport på den tiden.

Adam Ismail, Mustafa Khalil och Abdullah al-Umari hade sagt att deras förfäder lämnade dem äganderätten till Mars för 3 000 år sedan och att de hade dokument som bevisade det. Deras rättsfall ogillades i en jemenitisk domstol.

Rymdlag har tidigare varit ett halvhypotetiskt område, men det blir nu allt mer konkret och kanske så av tvingande nödvändighet. Många krig på jorden har kämpats på grund av territoriella tvister. När det gäller att flytta runt asteroider för att komma åt deras resurser är säkerheten också ett bekymmer.

Fördraget om yttre rymden från 1967 var tänkt att avvärja territoriella tvister kring månen. Förändringarna i rymdkapplöpningen har öppnat frågan om en asteroid kan anses vara en ”himlakropp”, som diskuterades i fördraget.

I en artikel i Seattle Universitys Law Review hävdade Andrew Tingkang att om den kan flyttas är den inte en himlakropp. Således kan asteroider vara lovligt byte.

Eligar Sadeh vid Institutionen för rymdvetenskap vid University of North Dakota skrev i en artikel för tidskriften Space Policy att rymdegendom skulle kunna behandlas på samma sätt som djuphavet. Ett fördrag skulle kunna utformas enligt USA:s lag om hårda mineraltillgångar på djuphavsbotten.

Rättigheterna för
företagen att gräva i djuphavsbotten skyddades även om man kom överens om att ingen äger territoriet. Sadeh förklarade: ”Med detta synsätt finns det ingen faktisk äganderätt eller ”riktig”äganderätt till havsbotten utan bara nyttjanderätt”.

Rosanna Sattler noterade i en artikel i Chicago Journal of International Law att ett stort bolag ”inte kommer att investera miljontals dollar för ett kommunikationssystem på månen om det inte finns någon lag däruppe som skyddar deras tillgångar”.

Översatt från engelska