loadingEn afghansk man jobbar på ett bomullsfält i Balkhprovinsen nära staden Mazar e Sharif norr om Kabul, oktober 2008. (Foto: Manpreet Romana/AFP)
En afghansk man jobbar på ett bomullsfält i Balkhprovinsen nära staden Mazar e Sharif norr om Kabul, oktober 2008. (Foto: Manpreet Romana/AFP)
Utrikes

Afghanistan tampas med svåra miljöproblem

Epoch Times Sverige

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Drygt två decennier av krig och 30 år av politiskt kaos har påtagligt inverkat på befolkningen och naturen.

De miljöproblem som nationen idag står inför beror till stor del på obegränsad användning av naturresurser och krigsföring. Det rör sig bland annat om jordförstöring, landminor, luft- och vattenföroreningar, avskogning, överbetning och ökenutbredning.

Två tredjedelar av Afghanistans yta består av torr bergsterräng med lite eller ingen växtlighet. Resterande delar är öken, odlings- och betesmark. Bara två procent av landets yta är skogsmark och skogsområdena fortsätter att minska. Miljöexperter hävdar att skogarna kommer att vara helt borta om 30 år om inga åtgärder vidtas.

Efter Sovjets invasion 1979 har miljöproblemen i Afghanistan vuxit sig allt större. Många skogar och odlingar har bränts ned eller förintats av tung krigsteknologi och kemikalier. Talibanerna använde sig också av anlagda bränder i krigsföringen.

Timmersmuggling och opiumodling

För att kompensera förlusten av odlingsbar mark började landsortsbefolkningen utvinna naturresurser i omgivningarna. Timmer från nedhuggen skog smugglades till Pakistan, en affär som krigsherrar sedan skaffade sig monopol på, skriver Daud Saba i en artikel på en afghansk hemsida.

Många bönder började då att odla opium, vilket uppmuntrades av krigsherrarna och den internationella drogmarknaden. Även opiumodlingen hade en negativ inverkan på miljön.

Vedeldning bidrar till smogproblem

I Afghanistan finns inte nämnvärt många industrier som står för giftiga utsläpp, men städerna har ändå problem med smog. En stor del kommer in med vind och regn från industrier i omkringliggande länder som Iran, Turkmenistan och Uzbekistan, hävdar Saba.

Abdullah Qazi anger vedeldning som en bidragande smogfaktor i sin artikel om luftföroreningar. Många kraftstationer och elledningar förstördes under krigen och befolkningen eldar därför med ved för att hålla värmen och vid matlagning.

Astma och andningsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i de överbefolkade städerna.

Förorenat vatten

Ett annat problem av allvarlig karaktär är vattenförsörjningen. Majoriteten av landets alla hushåll har inte tillgång till säkert dricksvatten. Vattendragen förgiftas av förorenade avlopp och hushållsavfall, och därför har mycket av vattnet förgiftats med skadliga bakterier.

2005 bildades Afghanistans första miljöorganisation, National Environmental Agency (NEPA), vilken har medfört en liten förbättring av situationen. Den första miljölagen i landet tillkom 2007.


En flicka står på en kulle och blickar ut över Kabul, oktober 2008. Stora delar av Afghanistans huvudstad är fortfarande i ruiner men man jobbar på att rekonstruera staden. (Foto: Joel Saget/AFP)

En flicka står på en kulle och blickar ut över Kabul, oktober 2008. Stora delar av Afghanistans huvudstad är fortfarande i ruiner men man jobbar på att rekonstruera staden. (Foto: Joel Saget/AFP)


En bananförsäljare på en grönsaksmarknad i Kabul, november 2008. Afghanistans egna uttorkade odlingar, som förbisetts i det internationella biståndet för utveckling de senaste åren, motsvarar inte befolkningens behov av grödor. (Foto: Shah Marai/AFP)

En bananförsäljare på en grönsaksmarknad i Kabul, november 2008. Afghanistans egna uttorkade odlingar, som förbisetts i det internationella biståndet för utveckling de senaste åren, motsvarar inte befolkningens behov av grödor. (Foto: Shah Marai/AFP)

Sociala och ekologiska konsekvenser av sojaodling i Sydamerika

Kinas miljökatastrof

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Mest lästa

Rekommenderat

loadingEn afghansk man jobbar på ett bomullsfält i Balkhprovinsen nära staden Mazar e Sharif norr om Kabul, oktober 2008. (Foto: Manpreet Romana/AFP)
En afghansk man jobbar på ett bomullsfält i Balkhprovinsen nära staden Mazar e Sharif norr om Kabul, oktober 2008. (Foto: Manpreet Romana/AFP)
Utrikes

Afghanistan tampas med svåra miljöproblem

Epoch Times Sverige

Afghanistan är ett av världens fattigaste länder. Drygt två decennier av krig och 30 år av politiskt kaos har påtagligt inverkat på befolkningen och naturen.

De miljöproblem som nationen idag står inför beror till stor del på obegränsad användning av naturresurser och krigsföring. Det rör sig bland annat om jordförstöring, landminor, luft- och vattenföroreningar, avskogning, överbetning och ökenutbredning.

Två tredjedelar av Afghanistans yta består av torr bergsterräng med lite eller ingen växtlighet. Resterande delar är öken, odlings- och betesmark. Bara två procent av landets yta är skogsmark och skogsområdena fortsätter att minska. Miljöexperter hävdar att skogarna kommer att vara helt borta om 30 år om inga åtgärder vidtas.

Efter Sovjets invasion 1979 har miljöproblemen i Afghanistan vuxit sig allt större. Många skogar och odlingar har bränts ned eller förintats av tung krigsteknologi och kemikalier. Talibanerna använde sig också av anlagda bränder i krigsföringen.

Timmersmuggling och opiumodling

För att kompensera förlusten av odlingsbar mark började landsortsbefolkningen utvinna naturresurser i omgivningarna. Timmer från nedhuggen skog smugglades till Pakistan, en affär som krigsherrar sedan skaffade sig monopol på, skriver Daud Saba i en artikel på en afghansk hemsida.

Många bönder började då att odla opium, vilket uppmuntrades av krigsherrarna och den internationella drogmarknaden. Även opiumodlingen hade en negativ inverkan på miljön.

Vedeldning bidrar till smogproblem

I Afghanistan finns inte nämnvärt många industrier som står för giftiga utsläpp, men städerna har ändå problem med smog. En stor del kommer in med vind och regn från industrier i omkringliggande länder som Iran, Turkmenistan och Uzbekistan, hävdar Saba.

Abdullah Qazi anger vedeldning som en bidragande smogfaktor i sin artikel om luftföroreningar. Många kraftstationer och elledningar förstördes under krigen och befolkningen eldar därför med ved för att hålla värmen och vid matlagning.

Astma och andningsrelaterade sjukdomar blir allt vanligare i de överbefolkade städerna.

Förorenat vatten

Ett annat problem av allvarlig karaktär är vattenförsörjningen. Majoriteten av landets alla hushåll har inte tillgång till säkert dricksvatten. Vattendragen förgiftas av förorenade avlopp och hushållsavfall, och därför har mycket av vattnet förgiftats med skadliga bakterier.

2005 bildades Afghanistans första miljöorganisation, National Environmental Agency (NEPA), vilken har medfört en liten förbättring av situationen. Den första miljölagen i landet tillkom 2007.


En flicka står på en kulle och blickar ut över Kabul, oktober 2008. Stora delar av Afghanistans huvudstad är fortfarande i ruiner men man jobbar på att rekonstruera staden. (Foto: Joel Saget/AFP)

En flicka står på en kulle och blickar ut över Kabul, oktober 2008. Stora delar av Afghanistans huvudstad är fortfarande i ruiner men man jobbar på att rekonstruera staden. (Foto: Joel Saget/AFP)


En bananförsäljare på en grönsaksmarknad i Kabul, november 2008. Afghanistans egna uttorkade odlingar, som förbisetts i det internationella biståndet för utveckling de senaste åren, motsvarar inte befolkningens behov av grödor. (Foto: Shah Marai/AFP)

En bananförsäljare på en grönsaksmarknad i Kabul, november 2008. Afghanistans egna uttorkade odlingar, som förbisetts i det internationella biståndet för utveckling de senaste åren, motsvarar inte befolkningens behov av grödor. (Foto: Shah Marai/AFP)

Sociala och ekologiska konsekvenser av sojaodling i Sydamerika

Kinas miljökatastrof

VIDEO: Dödad för organ – Kinas hemliga transplantationsindustri

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024