loadingOffer för IS våld som hittats i den irakiska staden Mosul. Foto: Balint Szlanko/TT
Offer för IS våld som hittats i den irakiska staden Mosul. Foto: Balint Szlanko/TT
Utrikes

Tusentals IS-offer i massgravar

Epoch Times

Den extrema jihadiströrelsen IS efterlämnade över 200 massgravar i Irak, enligt uppgifter från FN. I gravarna finns kvarlevorna efter tusentals människor – såväl kvinnor som barn, äldre och irakiska soldater.

Det exakta antalet kroppar som hittats är svårt att fastställa. FN-organet Unami uppskattar antalet till mellan 6 000 och 12 000, men flaggar också för att det kan vara fler än så. Unami varnar även för att fler massgravar kan komma att hittas under de närmaste månaderna, och manar irakiska myndigheter att bevara kvarlevorna så att offrens familjer kan begrava dem.

– Att fastställa omständigheterna kring så här enorma förluster av liv kommer att vara ett viktigt steg i sorgeprocessen för de drabbade familjerna och deras väg mot rättvisa, säger Jan Kubis, FN:s representant i Irak.

Bevis mot IS

De 202 massgravarna är koncentrerade till fyra provinser i de norra och västra delarna av landet, nära gränsen till Syrien. Nära hälften av massgravarna har hittats i Nineveh-provinsen, där centralorten Mosul ligger. Hittills har 28 gravar med sammanlagt 1 258 kroppar grävts upp.

Kroppar ur en tidigare hittad massgrav i närheten av Tikrit. De tros vara kvarlevor av irakiska soldater som dödats av terrorrörelsen IS. Foto: AP/TT

Unami säger att gravarna måste skyddas för att säkra bevis så att ansvariga kan ställas till svars och offren kan identifieras. Utredare från FN började i augusti samla bevis för krigsbrott och brott mot mänskligheten som ska kunna användas i rättegångar mot anklagade IS-medlemmar.

"Bevis på lidande"

– Massgravarna som vi har dokumenterat i vår rapport är ett bevis på fruktansvärda mänskliga förluster, stort lidande och chockerande grymheter, säger Jan Kubis.

Men den irakiska myndighet som har ansvar för att skydda massgravarna är underfinansierad och underbemannad. Den uppges varken kunna skydda gravarna eller säkra dem från utplacerade sprängladdningar.

Terrorrörelsen Islamiska staten (IS) utropade 2014 ett så kallat kalifat, det vill säga en stat utifrån dess extremt stränga tolkning av islam. I december 2017 besegrades IS av irakiska styrkor som hade stöd av en USA-ledd koalition. FN har tidigare uppgett att uppemot 33 000 civila dödades av IS brutala framfart i Irak. Ytterligare cirka 55 000 skadades.

(TT-AFP-Reuters)

Åratal av väpnade konflikter

(TT)

2004, ett år efter den USA-ledda invasionen av Irak, svor Tawhid al-Jihad trohet till Usama bin Ladin och bildade al-Qaida i Irak (Aqi). Två år senare förlorade gruppen stadigt stöd i Irak efter attacker mot muslimer, och sunnitiska klanstyrkor började döda Aqi-anhängare. I ett försök att återfå lokalt stöd bytte Aqi namn till Islamiska staten i Irak (Isi).

Under 2013 genförde Isi flera attacker i månaden i Irak och gav sig även in i det syriska inbördeskriget. Isi gick samman med syriska krafter och började kalla sig Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis).

I januari 2014 tog Isis kontroll över den irakiska staden al-Falluja efter flera dagar av strider, kort därefter al-Raqqa i Syrien. I juni 2014 tog Isis kontroll över den irakiska storstaden Mosul, sedan irakiska soldater övergett sina posteringar. I juni 2014 utropade den terrorstämplade rörelsen sitt "kalifat". Isis bytte därefter namn till Islamiska staten (IS).

Efter det kämpade IS för att försvara det territorium som gruppen har lyckats lägga under sig i stora delar av östra Syrien och i Irak. Men tre år senare hade drömmen om den islamiska staten grusats av den omfattande militäroffensiv som pressat tillbaka extremisterna från alla de stora fästen de kontrollerat.

I december i fjol utropade premiärminister Haidar al-Abadi seger över terrorrörelsen. Men IS har fortfarande närvaro i landet, och genomför regelbundet attacker i bland annat huvudstaden Bagdad.

Källor: BBC och Time

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loadingOffer för IS våld som hittats i den irakiska staden Mosul. Foto: Balint Szlanko/TT
Offer för IS våld som hittats i den irakiska staden Mosul. Foto: Balint Szlanko/TT
Utrikes

Tusentals IS-offer i massgravar

Epoch Times

Den extrema jihadiströrelsen IS efterlämnade över 200 massgravar i Irak, enligt uppgifter från FN. I gravarna finns kvarlevorna efter tusentals människor – såväl kvinnor som barn, äldre och irakiska soldater.

Det exakta antalet kroppar som hittats är svårt att fastställa. FN-organet Unami uppskattar antalet till mellan 6 000 och 12 000, men flaggar också för att det kan vara fler än så. Unami varnar även för att fler massgravar kan komma att hittas under de närmaste månaderna, och manar irakiska myndigheter att bevara kvarlevorna så att offrens familjer kan begrava dem.

– Att fastställa omständigheterna kring så här enorma förluster av liv kommer att vara ett viktigt steg i sorgeprocessen för de drabbade familjerna och deras väg mot rättvisa, säger Jan Kubis, FN:s representant i Irak.

Bevis mot IS

De 202 massgravarna är koncentrerade till fyra provinser i de norra och västra delarna av landet, nära gränsen till Syrien. Nära hälften av massgravarna har hittats i Nineveh-provinsen, där centralorten Mosul ligger. Hittills har 28 gravar med sammanlagt 1 258 kroppar grävts upp.

Kroppar ur en tidigare hittad massgrav i närheten av Tikrit. De tros vara kvarlevor av irakiska soldater som dödats av terrorrörelsen IS. Foto: AP/TT

Unami säger att gravarna måste skyddas för att säkra bevis så att ansvariga kan ställas till svars och offren kan identifieras. Utredare från FN började i augusti samla bevis för krigsbrott och brott mot mänskligheten som ska kunna användas i rättegångar mot anklagade IS-medlemmar.

"Bevis på lidande"

– Massgravarna som vi har dokumenterat i vår rapport är ett bevis på fruktansvärda mänskliga förluster, stort lidande och chockerande grymheter, säger Jan Kubis.

Men den irakiska myndighet som har ansvar för att skydda massgravarna är underfinansierad och underbemannad. Den uppges varken kunna skydda gravarna eller säkra dem från utplacerade sprängladdningar.

Terrorrörelsen Islamiska staten (IS) utropade 2014 ett så kallat kalifat, det vill säga en stat utifrån dess extremt stränga tolkning av islam. I december 2017 besegrades IS av irakiska styrkor som hade stöd av en USA-ledd koalition. FN har tidigare uppgett att uppemot 33 000 civila dödades av IS brutala framfart i Irak. Ytterligare cirka 55 000 skadades.

(TT-AFP-Reuters)

Åratal av väpnade konflikter

(TT)

2004, ett år efter den USA-ledda invasionen av Irak, svor Tawhid al-Jihad trohet till Usama bin Ladin och bildade al-Qaida i Irak (Aqi). Två år senare förlorade gruppen stadigt stöd i Irak efter attacker mot muslimer, och sunnitiska klanstyrkor började döda Aqi-anhängare. I ett försök att återfå lokalt stöd bytte Aqi namn till Islamiska staten i Irak (Isi).

Under 2013 genförde Isi flera attacker i månaden i Irak och gav sig även in i det syriska inbördeskriget. Isi gick samman med syriska krafter och började kalla sig Islamiska staten i Irak och Syrien (Isis).

I januari 2014 tog Isis kontroll över den irakiska staden al-Falluja efter flera dagar av strider, kort därefter al-Raqqa i Syrien. I juni 2014 tog Isis kontroll över den irakiska storstaden Mosul, sedan irakiska soldater övergett sina posteringar. I juni 2014 utropade den terrorstämplade rörelsen sitt "kalifat". Isis bytte därefter namn till Islamiska staten (IS).

Efter det kämpade IS för att försvara det territorium som gruppen har lyckats lägga under sig i stora delar av östra Syrien och i Irak. Men tre år senare hade drömmen om den islamiska staten grusats av den omfattande militäroffensiv som pressat tillbaka extremisterna från alla de stora fästen de kontrollerat.

I december i fjol utropade premiärminister Haidar al-Abadi seger över terrorrörelsen. Men IS har fortfarande närvaro i landet, och genomför regelbundet attacker i bland annat huvudstaden Bagdad.

Källor: BBC och Time

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024