Det är fortsatt svårt för utrikesfödda akademiker att ta sig in på arbetsmarknaden, visar siffror från SCB. Jessica Manook sökte mängder av jobb - men fick bara komma på en enda intervju.
Efter flera kurser i svenska, validering och översättning av den jordanska kandidatexamen i ekonomi och några år på kontoret på pappans städföretag var det dags för Jessica Manook att söka jobb. Men under det halvår som hon var inskriven hos Arbetsförmedlingen fick hon bara komma på en enda intervju.
– Jag kan inte ens räkna upp hur många ansökningar jag skickade i väg, kanske 40 om dagen. Jag sökte tjänster som kontorist och inom bokföring och marknadsföring, allt för att få ett första jobb så att jag kunde komma in i systemet, säger Manook.
– Men jag fick bara nej hela tiden. Kanske var det för att jag hade för lite erfarenhet eller för att de tyckte att jag hade skrivit ett dåligt CV.
Stora skillnader
Det finns omkring 300 000 utrikesfödda akademiker i Sverige, enligt akademikerorganisationen Saco. Av dem arbetade inte 29 procent 2015, det vill säga de var antingen arbetslösa eller stod utanför arbetskraften, enligt statistik från SCB/Rams. Bland akademiker födda i Sverige var motsvarande siffra 9 procent.
Det finns två huvudanledningar till att akademiker med utländsk utbildning har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, enligt Thomas Ljunglöf som är utredare på Saco. Dels tar valideringen av utbildningen lång tid, dels kräver många akademikerjobb att arbetstagaren ska kunna skriva bra svenska.
Dessutom kan arbetsgivare överlag bli bättre på att ta till sig utrikesfödda akademikers kompetens, enligt Ljunglöf.
– Som situationen ser ut på arbetsmarknaden i dag är det nästan ingen arbetslöshet alls bland svenskfödda akademiker. Det råder väldig brist inom många yrken, och vill man inte anställa utrikesfödda med samma utbildning tappar man den kompetens man behöver, säger han.
Det var först efter det att 27-åriga Jessica Manook fick en plats på arbetsmarknadsutbildningen Korta vägen, som riktar sig till akademiker med utländsk bakgrund, som det lossnade. Där kopplades hon ihop med en yrkescoach och fick på bara några dagar praktikplats som ekonomiassistent på ett tandvårdsföretag i Stockholm. När praktikperioden började närma sig sitt slut blev Manook erbjuden jobb på samma företag.
– Vilken känsla det var!
– Arbetsförmedlingen är bra, men du måste hitta praktik eller jobb på egen hand. Men hur ska jag veta hur det funkar när jag nyss har kommit till Sverige? Jag kunde ju knappt ens åka tunnelbana i början.
Viktigt med jobb
Manook är född i Kuwait men uppvuxen i Jordanien. När hon 2012 följde efter resten av familjen till Sverige var det som att börja om på ruta ett igen. Hon har kämpat för att skapa sig ett liv där hon känner sig delaktig i det svenska samhället - och att lära sig språket och skaffa ett jobb har varit en stor del i det.
– Det har varit jätteviktigt för mig att komma ut i arbetslivet, att det inte bara är min man som jobbar. Nu vet jag att jag klarar mig själv, jag träffar mer svenska människor och får lön som alla andra.
(TT)