Självmord är den vanligaste dödsorsaken för människor i åldern 15–55. Under 2015 dog 259 personer i trafiken i Sverige, medan 1 554 tog sina liv, de flesta genom att förgifta sig eller hänga sig. Trots den stora skillnaden i antal offer talas det väldigt lite om självmord, medan trafiksäkerhet varit populärt för politiker att prata om.
Traumaterapeuten och KBT:aren Ivona Olofson i Linköping menar att en orsak kan vara att man antagit att en offentlig debatt kunde skapa fler självmord. Det är ett gammalt antagande, som man sedan många år vet inte stämmer. Snarare skapar tystnaden ett större tabu. Självmord blir något konstigt och fult. I själva verket är självmord ett resultat av långvarig depression.
Vid depression skapar hjärnan en mycket trovärdig illusion av att den drabbade är en misslyckad person som inte har någon framtid, menar Ivona – att den drabbade är så dålig att dennes barn eller föräldrar skulle ha det bättre om den deprimerade inte fanns längre. Den som tar sitt liv kanske inte har diagnosen depression, det är vanligt med andra diagnoser som schizofreni, personlighetssyndrom – det nya namnet på personlighetsstörningar – eller beroenden av olika slag.
Många känner rädsla om de märker att de själva har självmordstankar. Kan jag ta livet av mig fast jag egentligen inte vill?
Nej, det fungerar inte så. Det man ofta inte känner till att är hälften av alla i Sverige vid något tillfälle faktiskt har haft självmordstankar. Det betyder att det är naturligt att överväga självmord när livet blir riktigt tungt.
Om det finns risk för självmord
För att faktiskt begå självmord krävs i stort sett alltid att det finns ett långvarigt psykiskt lidande och en hög nivå av hopplöshet, att man inte ser någon framtid, menar Ivona Olofson. Ofta finns där tidigare självmordsförsök och det kan ofta finnas andra samverkande sjukdomstillstånd och diagnoser. Oftast har offret pratat med någon eller några om sina tankar. Att prata om att man har självmordstankar är alltså inte ett ”rop på hjälp”. Det är en varning att personen i fråga faktiskt kan komma att ta sitt liv.
Om du själv är drabbad, så sök hjälp. Det finns bra behandling att få, du behöver bara vara tydlig kring hur du mår och dina självmordstankar. Psykiatrin finns till för dig. Det finns också flera föreningar med mycket kunskap, bland annat Mind som är en ideell förening med runt 2 000 medlemmar. I deras stödverksamheter arbetar omkring 250 volontärer.
Tänk på: Om dina tankar om dig själv, framtiden och det förflutna är ett symptom på depression, om du skulle se dig själv och framtiden lite ljusare, skulle du fortfarande överväga självmord?
Är du anhörig?
Har du varit med om att en anhörig tagit sitt liv? Trauman kan ge många symptom, allt från ångest och depression till mer diffusa symptom. Traumaterapeuten Ivona Olofsson menar att du som anhörig också är ett offer, men att staten friskriver sig från ansvaret för de anhörigas trauma, bland annat genom att man tystnar ner problematiken.
Om du har en anhörig som pratar om självmord eller verkar prata om det så är en bra strategi att försöka dra med dem på promenader eller sociala aktiviteter.
Fråga innan hur de mår – sätt det gärna på en skala, exempelvis från 1 till 10. Fråga sedan igen efteråt. Upprepa aktiviteten och skriv ner eventuella skillnader. De allra flesta upplever en skillnad i mående före och efter sociala och fysiska aktiviteter.
Försök också att motivera till att söka hjälp. Att söka hjälp är alltid ett tecken på styrka.
Marcus Hedén är beteendevetare med specialisering inom KBT och mindfulnesslärare
