loading
Professor Kunlun arbetar på en staty föreställande en buddha. Foto: Sacred Art
Professor Kunlun arbetar på en staty föreställande en buddha. Foto: Sacred Art
Konst

Se på ateljén – den är jag

Anton Nilsson

Vi bygger in minnen, tankar och berättelser i våra konstverk. Ibland gör vi det helt omedvetet och ibland är det en medveten strategi för att få fram ett budskap.

Se på mattorna – det är jag” säger Märta Måås-Fjetterström. Jag tänker på hur vi definierar oss själva som konstnärer, slöjdare, människor och hur laddad just den definitionen kan bli.

”Se på mattorna – det är jag”. Det finns någonting i mig som älskar detta sätt att uttrycka sig. Jag hugger mina reliefer i trä och täljer mina slevar. Jag gör det utifrån den jag är.

Utifrån min historia, min bakgrund och min personlighet.

För närvarande håller jag på att isolera och bygga klart insidan på min ateljé. Det ska vara snedtak med en lätt brytning i nock. Jag vill skapa en känsla av att vara i en liten kyrka, min ateljé ska ha en känsla av ett heligt rum. Jag vill ha gammaldags trägolv, kanske behandlat med såpa. Jag vill att det ska påminna mig om mitt barndomshem där mina föräldrar lade ett sådant golv. Jag vill ha mina synliga takbjälkar genomskinligt linoljemålade med Selders grundolja. Jag minns då slöjdtraditionen av linoljemålning samtidigt som jag minns hur Nisse Stormlod tipsade om denna olja på ett internetforum. Det är en väldigt ren linolja som härdar. Denna olja gör att mina elever i skolan kan göra hållbara kåsor i lind. Ett träslag som annars är för mjukt för ändamålet.

Jag har en traditionell garageport på ateljén. Varje gång jag öppnar den minns jag en dokumentär om grundaren till utställningen ”Sanningens, Godhetens, Tålamodets konst”. I dokumentären öppnar han, Zhang Kunlun, en garageport till sin ateljé och man får se en staty av en Buddha. En kopia av statyn ser jag när utställningen visas i Köpenhamn och detta är första gången jag ser en oljemålning som är mer än tre meter hög. Alla dessa minnen sköljer över mig när jag öppnar min port.

Min ateljé blir min borg där alla mina minnen samlas. Först bygger jag in mina minnen omedvetet och sedan ser jag att de hamnat där. Jag skapar och skapelsen blir jag. ”Se på mattorna – det är jag”, säger Märta.

Jag blir omedelbart nyfiken på hennes liv och tankar. Det är uppenbart att min kunskap om henne bara är ytlig. Jag älskar hennes matta ”Staffan var en stalledräng”.

Jag älskar färgerna. Och funderar på varför hon valt just denna historia.

Eller skapade hon bara? Berättar då hennes val något om henne själv?

Staffan var trots allt den första kristna martyren och berättelserna om honom är många. Han går ut för att ge vatten till hästarna men en av dem vill inte dricka, för hästen ser stjärnan som proklamerar Jesu födelse i vattnet. I en annan legend berättar Staffan för kung Herodes att han sett tecken på att frälsaren är född. Herodes vägrar tro honom om inte den stekta tuppen på hans frukostbord vaknar till liv. Tuppen ställer sig upp och gal.

Vilken av dessa historier inspirerade Måås-Fjetterström? Eller var det något helt annat som rörde sig i hennes sinne vid skapandet av mattan? Vad visar den om hennes tankar och uppväxt?

”Jag täljer alltså finns jag till” är ett annat underbart citat. Det kommer från slöjdaren Eva Nordangård.

Hemslöjden i Kalmar visade nyligen en dokumentär med just detta citat som titel. Eva Nordangård täljer klövdjur. Hon berättar hur hon hade en ilsken ardenner som hette Pärlan.

Denna häst inspirerade henne i täljandet och jag funderar på vilka historier som finns att berätta om den.

Nordangård berättar också hur hon blivit missnöjd med ett av sina verk och ville elda upp det. Hon gick till kaminen när hon plötsligt hörde en röst som sade: ”Först höll jag på att drunkna i en myr och nu vill du elda upp mig.” Hon hejdade sig då och kunde inte fullfölja handlingen. Denna upplevelse blev inspirationen till en av hennes böcker.

I täljandet föddes en historia, ett till synes dött föremål fick liv och ur detta liv kom en bok.

Jag har en större skulptur i trä som jag började hugga i gymnasiet och som kanske aldrig blir helt färdig. Men den bär en historia och denna historia föddes sakta fram i yxandet, täljandet och skärandet.

Det är en historia om att klättra till himlen och finna frid. Jag hade en grov idé när jag började hugga men idén växte och förändrades under skulpterandets gång.

Jag upplevde vackra saker under min meditation som inspirerade till skulpturen och vackra historier kom till mig under skärandets gång. Jag täljde, levde och skrattade. Genom skulpterandet levde jag och kanske blir detta verk en gång klart.

Kanske blir det ett monument som tog 20 år att hugga. Det innehåller alla de minnen och historier som är knutna till det. Kanske ska jag ge mig tiden att göra det jag önskar att alla slöjdare och konstnärer gör. Att skriva ner alla de berättelser och tankar som spirat i mitt sinne under arbetets gång.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Professor Kunlun arbetar på en staty föreställande en buddha. Foto: Sacred Art
Professor Kunlun arbetar på en staty föreställande en buddha. Foto: Sacred Art
Konst

Se på ateljén – den är jag

Anton Nilsson

Vi bygger in minnen, tankar och berättelser i våra konstverk. Ibland gör vi det helt omedvetet och ibland är det en medveten strategi för att få fram ett budskap.

Se på mattorna – det är jag” säger Märta Måås-Fjetterström. Jag tänker på hur vi definierar oss själva som konstnärer, slöjdare, människor och hur laddad just den definitionen kan bli.

”Se på mattorna – det är jag”. Det finns någonting i mig som älskar detta sätt att uttrycka sig. Jag hugger mina reliefer i trä och täljer mina slevar. Jag gör det utifrån den jag är.

Utifrån min historia, min bakgrund och min personlighet.

För närvarande håller jag på att isolera och bygga klart insidan på min ateljé. Det ska vara snedtak med en lätt brytning i nock. Jag vill skapa en känsla av att vara i en liten kyrka, min ateljé ska ha en känsla av ett heligt rum. Jag vill ha gammaldags trägolv, kanske behandlat med såpa. Jag vill att det ska påminna mig om mitt barndomshem där mina föräldrar lade ett sådant golv. Jag vill ha mina synliga takbjälkar genomskinligt linoljemålade med Selders grundolja. Jag minns då slöjdtraditionen av linoljemålning samtidigt som jag minns hur Nisse Stormlod tipsade om denna olja på ett internetforum. Det är en väldigt ren linolja som härdar. Denna olja gör att mina elever i skolan kan göra hållbara kåsor i lind. Ett träslag som annars är för mjukt för ändamålet.

Jag har en traditionell garageport på ateljén. Varje gång jag öppnar den minns jag en dokumentär om grundaren till utställningen ”Sanningens, Godhetens, Tålamodets konst”. I dokumentären öppnar han, Zhang Kunlun, en garageport till sin ateljé och man får se en staty av en Buddha. En kopia av statyn ser jag när utställningen visas i Köpenhamn och detta är första gången jag ser en oljemålning som är mer än tre meter hög. Alla dessa minnen sköljer över mig när jag öppnar min port.

Min ateljé blir min borg där alla mina minnen samlas. Först bygger jag in mina minnen omedvetet och sedan ser jag att de hamnat där. Jag skapar och skapelsen blir jag. ”Se på mattorna – det är jag”, säger Märta.

Jag blir omedelbart nyfiken på hennes liv och tankar. Det är uppenbart att min kunskap om henne bara är ytlig. Jag älskar hennes matta ”Staffan var en stalledräng”.

Jag älskar färgerna. Och funderar på varför hon valt just denna historia.

Eller skapade hon bara? Berättar då hennes val något om henne själv?

Staffan var trots allt den första kristna martyren och berättelserna om honom är många. Han går ut för att ge vatten till hästarna men en av dem vill inte dricka, för hästen ser stjärnan som proklamerar Jesu födelse i vattnet. I en annan legend berättar Staffan för kung Herodes att han sett tecken på att frälsaren är född. Herodes vägrar tro honom om inte den stekta tuppen på hans frukostbord vaknar till liv. Tuppen ställer sig upp och gal.

Vilken av dessa historier inspirerade Måås-Fjetterström? Eller var det något helt annat som rörde sig i hennes sinne vid skapandet av mattan? Vad visar den om hennes tankar och uppväxt?

”Jag täljer alltså finns jag till” är ett annat underbart citat. Det kommer från slöjdaren Eva Nordangård.

Hemslöjden i Kalmar visade nyligen en dokumentär med just detta citat som titel. Eva Nordangård täljer klövdjur. Hon berättar hur hon hade en ilsken ardenner som hette Pärlan.

Denna häst inspirerade henne i täljandet och jag funderar på vilka historier som finns att berätta om den.

Nordangård berättar också hur hon blivit missnöjd med ett av sina verk och ville elda upp det. Hon gick till kaminen när hon plötsligt hörde en röst som sade: ”Först höll jag på att drunkna i en myr och nu vill du elda upp mig.” Hon hejdade sig då och kunde inte fullfölja handlingen. Denna upplevelse blev inspirationen till en av hennes böcker.

I täljandet föddes en historia, ett till synes dött föremål fick liv och ur detta liv kom en bok.

Jag har en större skulptur i trä som jag började hugga i gymnasiet och som kanske aldrig blir helt färdig. Men den bär en historia och denna historia föddes sakta fram i yxandet, täljandet och skärandet.

Det är en historia om att klättra till himlen och finna frid. Jag hade en grov idé när jag började hugga men idén växte och förändrades under skulpterandets gång.

Jag upplevde vackra saker under min meditation som inspirerade till skulpturen och vackra historier kom till mig under skärandets gång. Jag täljde, levde och skrattade. Genom skulpterandet levde jag och kanske blir detta verk en gång klart.

Kanske blir det ett monument som tog 20 år att hugga. Det innehåller alla de minnen och historier som är knutna till det. Kanske ska jag ge mig tiden att göra det jag önskar att alla slöjdare och konstnärer gör. Att skriva ner alla de berättelser och tankar som spirat i mitt sinne under arbetets gång.

Visste du att vi även finns som papperstidning med veckoutgåva? Svenska Epoch Times – en traditionell nyhetstidning med klassisk, objektiv journalistik. Teckna din provprenumeration på papperstidningen idag – endast 99kr – klicka här för mer information.

 

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024