Orka mer med bättre lungkapacitet
Luften vi andas är helt nödvändig för att vår kropp ska fungera. Med stigande ålder krymper utrymmet för lungorna och det blir svårare för cellerna att fungera optimalt. Foto: Pixabay


Vi kan klara oss utan mat i flera veckor, utan vatten kan vi överleva några dagar men om vi inte får luft klarar vi bara några få minuter. Lungorna har en mycket viktig uppgift, men stora magar, dålig hållning och sorg kan beröva cellerna på det nödvändiga syret och göra oss svagare.

Att livet är beroende av att vi kan andas har man alltid känt till, men det krävdes modern forskning för att komma underfund med hur det fungerar på cellnivå. Cellerna får näring av mat och vatten men behöver syre för att bryta ner det. Cellerna avger i sin tur gasen koldioxid som avfall och den cirkulationen kallar vi för andning. Om andningen äventyras försvagas cellerna, blir tröga och dör för tidigt.

Lungorna är det organ som huvudsakligen förknippas med andning men processen är livsviktig för alla celler. Ju bättre cellerna kan andas ju friskare blir hela kroppen.

Lungornas sjukdomar

Lungorna fungerar som blåsbälgar som pumpar luften ut och in ur kroppen. Sedan förs luften in och ut ur blodet med hjälp av de mikroskopiskt små lungblåsorna, alveolerna, där gasutbytet sker.

I varje andetag tar alveolerna upp syre från blodet och avger samtidigt koldioxid. Vi har hundratals miljoner alveoler som sköter gasutbytet. Om man lade ut alveolerna från en vuxen människas två lungor så skulle det vara ungefär lika stort som en tennisbana.

Enligt doktor David Beuther, lungläkare på National Jewish Health, påverkar lungsjukdomar oftast någon av dessa funktioner. Astma är till exempel ett bälgproblem. Luftvägarna blir täta och inflammerade vilket gör det svårare att andas in eller ut. Lungemfysem förstör alveolerna och bryter ner dem.

– Dina lungsäckar blir förstörda, så tennisbanan blir mindre och mindre i storlek, säger Beuther.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom, KOL, lunginflammation och andra lungproblem försämrar andningen på olika sätt, En del hjärtsjukdomar kan också ge andfåddhet. Men Beuther säger att man kan kippa efter andan även när man har ett friskt hjärta och friska lungor.

– Ofta beror det bara på att folk inte är i form, säger han.

När vi åldras kroknar ryggraden och lungornas utrymme minskar. Då är det viktigt att fortsätta hålla igång och anstränga sig lite för att träna lungorna så de kan syresätta cellerna.

Andningens infrastruktur

Lungorna arbetar inte på egen hand. Luftbytet på cellnivå kräver en god infrastruktur med pyttesmå blodkärl som kan nå varje cell. Om infrastrukturen försämras så gör cellernas funktion det också.

Man kanske inte märker försämringen förrän man gör något särskilt ansträngande. När man kräver mer av musklerna än de är vana vid behöver de mer luft som cirkulerar för den extra ansträngningen. När lungorna får pumpa mera för att klara kravet från de hårt arbetande cellerna börjar vi flåsa och pusta.

Dina lungor jobbar på övertid men syret kanske inte når fram till cellerna eftersom det inte finns tillräckligt med infrastruktur för att serva dem.

– Tänk dig ett bostadsområde fullt av hus men det finns inga gator. Då skulle soporna samlas på hög och inga leveranser skulle kunna levereras, säger Beuther som en jämförelse.

Om du regelbundet gör lite mer ansträngande aktiviteter blir både din kropp och andning effektivare. Träning stärker inte bara muskelvävnaden, den förbättrar den cellulära andningen också eftersom arbetande muskler utvecklar ett mer invecklat nätverk av blodkärl.

– Det blir lätt att leverera till husen och soporna hämtas regelbundet. Du kan träna för att förbättra det där.

Om vi anstränger oss tillräckligt börjar vi förlora fett, och det är lungorna som leder ut det mesta av fettet ur vår kropp. Tvärtom mot vad många tror så försvinnner inte fettet ur kroppen via tarmen eller förvandlas till muskler på något mirakulöst sätt. Det bryts ner till ett grundelement som vi andas ut. I en studie från 2014 upptäckte forskarna att när en person brände tio kilo fett utsöndrades åtta–nio kilo som koldioxid. Resten försvann som vatten.

Att göra sig av med överflödigt fett gör det också lättare att andas. Beuther säger att fett kan begränsa utrymmet som lungorna behöver för att kunna expandera helt och därmed begränsa bälgfunktionen.

– De med stora magar har ofta låga syrenivåer på natten. Tyngdkraften gör att magen hålls undan från lungorna när de är upprätta under dagen men när de ligger ner trycker den mot mellangärdet och gör andningen ytligare, säger han.

Andning och hjärnan

Alla celler behöver syre men hjärnan behöver mest. Hjärncellerna använder ungefär tre gånger så mycket syre som muskelcellerna. Om hjärnan får bara lite mindre syre än den behöver kan det leda till svårigheter att bedöma, brister i koordination och demens.

Eftersom syrenivåerna är så viktiga för hjärnan är det inte så konstigt att andningen också är så nära förknippad med vårt emotionella tillstånd.

Ett djupt andetag är ofta det första vi gör när vi behöver lugna ner oss. Korta snabba andetag kan också forma vårt tänkesätt. Doktor Alex Tauberg, kiropraktor och rehabiliterare, säger att personer med ångest ofta har onormala andningsmönster och tendens att hyperventilera. Det finns bevis som tyder på att dessa snabba ytliga andetag fysiskt triggar deras känslomässiga tillstånd. Bättre andning kan kanske förhindra det.

– Det finns några studier som visar att när någon får lära sig ett annat andningsmönster så kan man minska ångesten, säger Tauberg.

Känslor kan i sin tur påverka andningen. I traditionell kinesisk medicin, en filosofi där varje organ är förknippat med olika känslor, är lungorna knutna till sorg och vemod.

Sorg är en naturlig reaktion på smärta och förlust men den kan också gå hårt åt kroppen, och ju längre vi håller oss kvar i den ju mer skada kan den göra. Modern vetenskap har först nyligen börjat förstå hur känslomässig stress kan försvaga immunförsvaret, men kinesisk medicin har förstått det här i tusentals år.

I nättidningen NOVA beskriver den australiensiska akupunktören och (kinesiska) örtläkaren Olivier Lejus, hur det här lung- och sorgsambandet visade sig i hans eget liv när fadern gick bort. Lejus reste till Frankrike för att delta i begravningen men blev sjuk så fort han kom fram. Större delen av resan tillbringade han i sängen med en luftvägsinfektion.

”Att inte kunna uttrycka de här känslorna eller att bli överväldigad av dem gör att lungorna försvagas. Immunförsvaret försvagas och vi kan lätt utveckla andningsbesvär”, skriver Lejus.

Tips för bättre andning

Det finns flera faktorer som påverkar kvaliteten på andningen. Och det finns några åtgärder vi kan göra för att se till att få den luft vi behöver.

Miljön: Vi har sedan länge förstått att frisk, ren luft är nödvändigt för en god hälsa. Och det handlar inte bara om att låta bli att röka och andas in ohälsosamma ångor. En stor del av dagens luftrum är fullt av ämnen som är giftiga för våra celler. Utsläpp från industrier och motorfordon, kemikalier som avger gaser och syntetiska dofter som finns i många produkter förorenar luften vi andas.

För att förbättra luftkvaliteten behövs växtlighet. Växter är en naturlig andningspartner eftersom de kompletterar oss. Växterna tar upp koldioxid och släpper ifrån sig syre. Om man inte är i skogen så ofta kan man ha växter inne. Ampellilja och svärmors tunga är några exempel på växter som är bra luftrenare.

Hållning: Lungfunktionen börjar minska i 30-årsåldern. Det kan delvis bero på att vi får sämre hållning. Enligt doktor David A. Shapiro, kiropraktor på Complete Spine Solutions, brukar den övre delen av ryggraden, området som omger lungorna, oftast ändra form när vi åldras. Det resulterar i att vi tar kortare och ytligare andetag. Vi blir fortare andfådda än när vi var yngre eftersom kroppen måste arbeta mycket hårdare för att få ut samma mängd syre till blodet.

Shapiro säger att den övre delen av ryggen vanligen har krökt sig med ungefär 10 grader i 60-årsåldern. Dessutom börjar ligamenten i ryggen bli stela och tappar sin ungdomliga elasticitet. Forskning har visat att kombinationen av en mer krökt rygg och stela ligament kan minska lungkapaciteten och därmed inverka negativt på ork, styrka och hälsa.

Det finns ett enkelt sätt att råda bot på detta: Sitt rakt och sträck på dig när du står.

Träning: För att förbättra lungkapaciteten rekommenderar träningsexperten Carol Michaels, stretching för att öppna bröstet och ge lungorna lite motståndsträning.

 Lägg en hand på magen, andas in genom näsan medan du försiktigt putar ut med magen. Andas ut långsamt genom slutna läppar samtidigt som du försiktigt trycker buken inåt och uppåt med handen för att hjälpa lungorna att bli helt tömda.

Michaels säger att förutom att stärka magmusklerna så kan det vara till hjälp för att reglera andningen när man blir andfådd under en aktivitet. Den här andningen kan också hjälpa en att klara en aktivitet där man brukar bli andfådd.

David Beuther tror att det viktigaste för att hålla lungorna friska är att hålla igång och fortsätta  vara aktiv.

– Mer träning kan leda till bättre andning. Precis som så mycket annat i vår kropp gäller uttrycket ”use it or lose it” (använd den eller förlora den) även för lungorna. När du tränar, springer, tar en rask promenad eller går i trappor så tar du djupare och fler andetag. Dessa djupa andetag stretchar lungorna och det är bra för lungorna, säger Beuther.

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för vilseledande information. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi bevakar viktiga nyheter som annars kan ignoreras. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld. Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd! Här ser du hur du kan stödja oss.