Varför köper och konsumerar vi saker? Och hur kommer det sig egentligen att vi fortsätter att shoppa, trots att våra hem många gånger redan är till bredden fyllda av diverse prylar? Personligen tycker jag att dessa frågor är väldigt intressanta, och har därför funderat en hel del kring dem de senaste åren.

Ni som läst min blogg en tid, vet ju att jag och min man är ganska minimalistiska.

Hursomhelst tänkte jag i detta inlägg lyfta sju anledningar till varför vi konsumerar prylar. Enligt min mening finns det egentligen bara en legitim anledning till att köpa materiella saker, och det är den första punkten i nedanstående lista. Resterande sex anledningar är… mer tveksamma (men förvånansvärt vanliga!)

Tanken är dock inte att komma med några pekpinnar eller att säga vad som är rätt eller fel, utan jag vill snarare lyfta ämnet och kanske (förhoppningsvis) bidra till sundare och mer hållbara konsumtionsvanor. Men nu kör vi igång!

7 anledningar till att vi köper materiella saker

1. För att möta ett behov

Det mest uppenbara (och legitima) skälet att köpa något, är ju för att saken i fråga fyller en funktion och samtidigt tillgodoser ett faktiskt behov.

Sedan är det ju inte alltid helt lätt att avgöra vad vi verkligen behöver och inte – alltså vad som är ett behov och vad vi bara vill ha.

2. För att det är billigt

De allra flesta av oss älskar att fynda, dvs att köpa saker till extra bra pris. Men frågan är om det verkligen är ett ’fynd’ om saken i fråga ändå inte används? ’Äsch, det spelar väl ingen roll? Kanske någon tänker då. ’Den var ju så billig, så det gör ju ingenting’. Nej kanske inte, åtminstone inte för oss här i väst, där många av oss ‘har råd med’ felköp.

 

Men det spelar stor roll i många andra led – bland annat för miljön, i form av tex utsläpp, råvaror och kemikalier. För arbetarna (som troligen inte fått skäligt betalt pga det låga priset) samt för att produkten i fråga troligen transporterats runt halva jordklotet.

Jag säger inte att det är fel att passa på och köpa saker till extrapris, men att köpa saker enbart för att de är billiga, det tycker åtminstone jag känns onödigt. Det går ju faktiskt aldrig att spara pengar på att köpa något – oavsett hur billigt eller nedsatt priset är. Enda sättet att spara pengar, är ju rent krasst att låta bli att handla. Alltså, skippa att köpa saker bara för att de är billiga! På så sätt sparar vi verkligen pengar (och miljön).

3. För att vi uppmuntras till det

Vi uppmuntras (hjärntvättas?) ständigt till att konsumera, bland annat genom reklam och annonser. Men också indirekt genom exempelvis filmer, musik och andra medier.

Ibland uppmuntrar till och med politiker till konsumtion (!) Jag tänker exempelvis på George W Bush som vid flera tillfällen i sina tal, uppmanade människor till att ’ta sitt ansvar för den ekonomiska tillväxten’ genom att shoppa… (Nu är det visserligen några år sedan, men det var första klockrena exemplet jag kom att tänka på.)

4. På grund av statusjakt & grupptryck

Jag tror att de allra flesta av oss (medvetet eller omedvetet) sneglar på vad ‘alla andra’ har, och självklart vill vi inte vara sämre själva! Många av oss har en önskan om att passa in och vara en i (det coola) gänget.

 

Och hur fixar man det på smidigaste sätt? Jo, genom att konsumera! Eller ja, det är ju åtminstone vad många företag/reklam vill få oss att tro. De spelar därför på vår osäkerhet och önskan om att passa in, följt av en lösning: att köpa deras produkt!

Vad är det i första hand som gör att du gillar dem? Är det deras kläder? Hur de ser ut? Vilka prylar de äger? Svaret är nej, eller hur?

I ett försök att göra hål på den myten, skulle jag vilja att du tänker på de personer du tycker om. Det kan vara familjemedlemmar, vänner osv. Varför tycker du om dem? Vad är det i första hand som gör att du gillar dem? Är det deras kläder? Hur de ser ut? Vilka prylar de äger? Svaret är nej, eller hur? Många gånger ger vi de materiella tingen större betydelse, än vad de i själva verket har.

5. I jakten på lycka

Många konsumerar och handlar saker i jakten på lycka. ’För när jag väl har det där jag drömmer om (fyll i valfritt objekt) då kommer jag att bli lycklig’. Vi inbillar oss liksom att vi inte kan vara lyckliga förrän livet är ’perfekt’ och vi har allt det där vi drömmer om. Men, med det tänket dömer vi oss själva till att aldrig vara lycklig. För mycket vill som bekant ha mer…

Men det här med att vi konsumerar i jakten på lycka behöver inte bara gälla stora saker. Det kan också handla om att shoppa småsaker i vardagen för att få en ’kick’ eller för att tillfälligt muntra upp sig själv. Hursomhelst är konsumtion varken en speciellt långsiktig eller bra lösning för att bli lycklig.

6. För att vi kan/har råd

Det är väl inte direkt någon nyhet att vi generellt sett konsumerar mer, ju bättre ställt vi har det. Inkomster föder/ger upphov till utgifter så att säga. (Tydligaste exemplet är troligen skillnaden mellan västvärlden och utvecklingsländerna.)

Men det faktum att vi konsumerar mer ju bättre ställt vi har det, hänger även ihop en hel del med statusjakten och grupptrycket som jag nämnde här ovan. För i takt med att vi klättrar på lönestegen, förväntas vi också höja vår levnadsstandard – alltså köpa fler och dyrare saker. Inkomst och levnadsstandard ’måste’ liksom matcha.

Det är även här som arbetstid kommer in i bilden. För arbetstid, inkomst och konsumtion hänger ju onekligen ihop:

 

Ökar du en av de tre delarna, ökar generellt sett även de andra två. Till exempel: mer arbetstid = större inkomst = högre konsumtion/levnadsstandard. Men det fungerar ju även åt andra hållet (vilket man ofta utnyttjar vid downshifting) – dvs minskad konsumtion/levnadsstandard = klarar sig på mindre inkomst = kan gå ner i arbetstid.

Figuren ovan är såklart schematisk och en något förenklad bild av verkligheten, men jag tycker ändå att den på ett tydligt sätt illustrerar sambandet mellan de tre delarna.

7. I önskan att möta ett annat (icke materiellt) behov

De allra flesta vill vara lyckliga, leva ett bra liv och samtidigt känna sig trygga. Och många gånger ser vi pengar och materiell framgång som synonymt med just dessa saker. Men frågan är om det stämmer? Visst kan pengar bidra med en viss trygghet och skapa goda förutsättningar för ett bra liv – men det är verkligen inte allt.

 

Problemet uppstår när vi försöker fylla icke materiella behov med materiella saker, som exempelvis:

– När vi känner oss ensamma eller nere, och köper något för att trösta/muntra upp oss själva (istället för att ringa en vän).

– När vi längtar efter kärlek och uppskattning, men har svårt att uttrycka det, och istället trycker ned känslan med att shoppa.

– När vi köper ännu en gitarr (eller vad det nu må vara) fast vi inte har tid att använda oss av den/de vi redan har. Längtan är ju troligen att spela mer gitarr, men det yttrar sig som ett inköp fast det mest troliga är att tiden fattas, snarare än ett nytt instrument.

Längtan är ju troligen att spela mer gitarr, men det yttrar sig som ett inköp fast det mest troliga är att tiden fattas, snarare än ett nytt instrument.

Ja, jag tror ni förstår hur jag menar. Det blir problematiskt när vår materiella strävan blir en flykt eller ett substitut för vad vi egentligen drömmer om helt enkelt.

Sandra Junhammar brinner för yoga, hållbar livsstil och personlig utveckling. Hon har valt ett liv i frivillig enkelhet och tagit en paus från jobbet som byggnadsingenjör. Sandra intresserar sig för självhushållning och strävar efter att leva nära och i samklang med naturen. I sina texter lyfter hon ämnen som rör hälsan och miljön, men också normer, minimalism och downshifting. Förhoppningen är att inspirera andra att frigöra tid och må bättre. Den här texten publicerades ursprungligen på hennes blogg.