loading






I smörbollen bor en insekt som hjälper smörbollen med pollineringen. Samtidigt har den nytta av blomman från larv till insekt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
I smörbollen bor en insekt som hjälper smörbollen med pollineringen. Samtidigt har den nytta av blomman från larv till insekt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Mammabloggen: ”Är ni naturmänniskor eller ...?”

Eva Sagerfors

Vad gör en till en naturmänniska? Är vi i vår familj naturmänniskor? Å ena sidan trivs vi i naturen, men å andra sidan är vi rätt bekväma, och det vissa uppskattar i naturen är inte alls sådant vi brukar ägnar oss åt.

Vi sitter vid en fors i skogen och grillar tillsammans med en bekant som ställer frågan. Jag har aldrig funderat på det tidigare: är vi naturmänniskor eller gillar vi bara att göra utflykter? Det är inte lätt att svara och jag får fundera på vad det innebär att vara naturmänniska.

Vi kan titta länge på en skummande fors i skogen. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

För 8-åringen är svaret enkelt; han är absolut en naturmänniska.

– Ja, jag är ofta i naturen och jag tycker om att vara i naturen.

Så enkelt kan det ju vara och mitt enkla svar är att jag är en naturmänniska för att jag trivs i naturen, jag känner mig hemma där och jag respekterar och fascineras av den.

12-åringen hade inget enkelt svar utan ville fundera på vad det innebär.

Olika skäl att komma ut

Man kan förstås uppskatta naturen på olika sätt; som fiskare, bärplockare eller bara för att man märker att mår bra av att vara i naturen. Vi har olika anledningar att hitta ut i naturen.

När vi gör utflykter i naturen planerar vi vad vi behöver ha med oss, i mat- och utrustningsväg. När vi är klara tar vi med oss allt så att det inte ska synas att vi har varit där. Ibland bjuds vi på överraskningar på våra utflykter. Som ett år när vi tältade i fjällen, på samma ställe som vi varit på flera år i rad. Det var i augusti och första gången vi varit där så sent på sommaren. På väg till tältplatsen hittade ett av barnen ett moget hjortron som delades upp så att alla fick smaka av den gula läckerheten. Snart upptäckte vi att där fanns fler bär, vilken lyx! Hemma har vi inga hjortronställen, så det här var verkligen roligt. Efter en natt på fjället märkte vi att vi faktiskt bodde precis vid en stor hjortronmyr och den var full av hjortron! Den torkade frukten vi hade med oss bleknade i jämförelse med de färska, mogna bären.

De senaste utflykterna har jag på plats upptäckt att jag glömt att ta med en tepåse. Då har jag istället låtit naturen bjuda mig på granskottsté eller björkté. Två till tre skott eller blad i kåsan räckte för att ge en fräsch och god smak.

Nyttigheterna flödar

Det finns så mycket i naturen man kan ha nytta av och kan ta vara på för olika ändamål. De senaste åren har jag lärt mig mer om användbara örter och eftersom jag tycker att det här är sådan nyttig kunskap så lär jag det vidare till barnen. Som förälder lär man ju barnen det man tycker är viktigt att de får med sig i livet. Jag tycker att det är viktigt att de kan läsa, att de kan multiplikationstabellerna, att de kan laga mat och hålla ordning omkring sig, och förstås mycket annat. Att ha ett gott förhållande till naturen tycker jag också är viktigt. Jag vill att barnen ska känna sig hemma i naturen så att de kan gå dit och ladda om, få sig en sådan genomrensning som lyfter en och ger nya perspektiv. Jag vill att de ska veta vilken nytta vi kan ha av det vi hittar i naturen, både för gom och hälsa.

Så när vi är ute flödar det nyttigheter ur min mun.

– Å, titta här är en kattfot!

– Den här kan man äta, vill du prova?

– Oj, undrar om det här kan vara en rostvide.

Enligt fjällfloran verkar det inte finnas något sådant som rostvide, men det kan möjligen vara ullvide. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

De har också fått höra historien om när jag gick en tvåveckors floristik-kurs på universitetet och lyckades lära mig runt tio olika starrarter. De flesta skulle räkna de här växterna till kategorin gräs, men när jag fick veta mer om dem tyckte jag att de var fascinerande och tänk att jag kunde se skillnad på klubbstarr, blekstarr, tuvstarr och grönstarr, med flera! När kursen gick mot sitt slut berättade vår lärare glatt om fortsättningskursen i botanik. Där kunde man lära sig mängder av olika starrarter. Men där kände jag att jag var nöjd; porten till starrvärlden hade öppnats, men för mig räckte det att ha klivit över tröskeln. På årets fjälltur bläddrade jag i fjällfloran och såg att bara i fjälltrakterna finns det minst 60 arter av starr.

En av alla starrarter, vilken vet jag inte. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Min fascination över växterna i vår natur finns med mig varje gång jag är i naturen, men ligger på nivån att jag vet lite lagom mycket om dem och att jag uppskattar det vackra när jag ser det. Att det sedan finns matematiska samband som återkommer i växt- och djurvärlden är tankeväckande, men jag är nöjd över att njuta av det vackra.

Snäckans skal följer det gyllene snittet. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Så hur lyckas jag med barnen när det gäller intresse för naturen? Jo, jag skulle säga att de är naturmänniskor alla tre. De uppskattar vår årliga tur till fjället och kan längta tillbaka dit. De vet att man kan använda groblad på sår och hitta te i naturen. De känner igen några ätliga, goda svampar och de blir imponerade när de ser en brusande fors. De kan följa en stig i skogen, men de klarar också att gå i ojämn, stiglös terräng. De blir hänförda när vi plötsligt upptäcker en renflock ute på fjället och de ropar högt av glädje när de ser en ekorre i tallarna bakom vårt hus.

När jag tänker efter så ägnar vi faktiskt så gott som all semestertid till att vara på olika platser i naturen, när vi besöker släktingar och vänner som bor på landet och där vi själva bor, och det tyder ju på att vi trivs mycket bra i naturen.

Vissa har förmågan att hitta, inte bara en fyrklöver i gräsmattan, utan en hel bukett! Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.

Läs mer

Mest lästa

Rekommenderat

loading






I smörbollen bor en insekt som hjälper smörbollen med pollineringen. Samtidigt har den nytta av blomman från larv till insekt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
I smörbollen bor en insekt som hjälper smörbollen med pollineringen. Samtidigt har den nytta av blomman från larv till insekt. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times
Blogg

Mammabloggen: ”Är ni naturmänniskor eller ...?”

Eva Sagerfors

Vad gör en till en naturmänniska? Är vi i vår familj naturmänniskor? Å ena sidan trivs vi i naturen, men å andra sidan är vi rätt bekväma, och det vissa uppskattar i naturen är inte alls sådant vi brukar ägnar oss åt.

Vi sitter vid en fors i skogen och grillar tillsammans med en bekant som ställer frågan. Jag har aldrig funderat på det tidigare: är vi naturmänniskor eller gillar vi bara att göra utflykter? Det är inte lätt att svara och jag får fundera på vad det innebär att vara naturmänniska.

Vi kan titta länge på en skummande fors i skogen. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

För 8-åringen är svaret enkelt; han är absolut en naturmänniska.

– Ja, jag är ofta i naturen och jag tycker om att vara i naturen.

Så enkelt kan det ju vara och mitt enkla svar är att jag är en naturmänniska för att jag trivs i naturen, jag känner mig hemma där och jag respekterar och fascineras av den.

12-åringen hade inget enkelt svar utan ville fundera på vad det innebär.

Olika skäl att komma ut

Man kan förstås uppskatta naturen på olika sätt; som fiskare, bärplockare eller bara för att man märker att mår bra av att vara i naturen. Vi har olika anledningar att hitta ut i naturen.

När vi gör utflykter i naturen planerar vi vad vi behöver ha med oss, i mat- och utrustningsväg. När vi är klara tar vi med oss allt så att det inte ska synas att vi har varit där. Ibland bjuds vi på överraskningar på våra utflykter. Som ett år när vi tältade i fjällen, på samma ställe som vi varit på flera år i rad. Det var i augusti och första gången vi varit där så sent på sommaren. På väg till tältplatsen hittade ett av barnen ett moget hjortron som delades upp så att alla fick smaka av den gula läckerheten. Snart upptäckte vi att där fanns fler bär, vilken lyx! Hemma har vi inga hjortronställen, så det här var verkligen roligt. Efter en natt på fjället märkte vi att vi faktiskt bodde precis vid en stor hjortronmyr och den var full av hjortron! Den torkade frukten vi hade med oss bleknade i jämförelse med de färska, mogna bären.

De senaste utflykterna har jag på plats upptäckt att jag glömt att ta med en tepåse. Då har jag istället låtit naturen bjuda mig på granskottsté eller björkté. Två till tre skott eller blad i kåsan räckte för att ge en fräsch och god smak.

Nyttigheterna flödar

Det finns så mycket i naturen man kan ha nytta av och kan ta vara på för olika ändamål. De senaste åren har jag lärt mig mer om användbara örter och eftersom jag tycker att det här är sådan nyttig kunskap så lär jag det vidare till barnen. Som förälder lär man ju barnen det man tycker är viktigt att de får med sig i livet. Jag tycker att det är viktigt att de kan läsa, att de kan multiplikationstabellerna, att de kan laga mat och hålla ordning omkring sig, och förstås mycket annat. Att ha ett gott förhållande till naturen tycker jag också är viktigt. Jag vill att barnen ska känna sig hemma i naturen så att de kan gå dit och ladda om, få sig en sådan genomrensning som lyfter en och ger nya perspektiv. Jag vill att de ska veta vilken nytta vi kan ha av det vi hittar i naturen, både för gom och hälsa.

Så när vi är ute flödar det nyttigheter ur min mun.

– Å, titta här är en kattfot!

– Den här kan man äta, vill du prova?

– Oj, undrar om det här kan vara en rostvide.

Enligt fjällfloran verkar det inte finnas något sådant som rostvide, men det kan möjligen vara ullvide. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

De har också fått höra historien om när jag gick en tvåveckors floristik-kurs på universitetet och lyckades lära mig runt tio olika starrarter. De flesta skulle räkna de här växterna till kategorin gräs, men när jag fick veta mer om dem tyckte jag att de var fascinerande och tänk att jag kunde se skillnad på klubbstarr, blekstarr, tuvstarr och grönstarr, med flera! När kursen gick mot sitt slut berättade vår lärare glatt om fortsättningskursen i botanik. Där kunde man lära sig mängder av olika starrarter. Men där kände jag att jag var nöjd; porten till starrvärlden hade öppnats, men för mig räckte det att ha klivit över tröskeln. På årets fjälltur bläddrade jag i fjällfloran och såg att bara i fjälltrakterna finns det minst 60 arter av starr.

En av alla starrarter, vilken vet jag inte. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Min fascination över växterna i vår natur finns med mig varje gång jag är i naturen, men ligger på nivån att jag vet lite lagom mycket om dem och att jag uppskattar det vackra när jag ser det. Att det sedan finns matematiska samband som återkommer i växt- och djurvärlden är tankeväckande, men jag är nöjd över att njuta av det vackra.

Snäckans skal följer det gyllene snittet. Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Så hur lyckas jag med barnen när det gäller intresse för naturen? Jo, jag skulle säga att de är naturmänniskor alla tre. De uppskattar vår årliga tur till fjället och kan längta tillbaka dit. De vet att man kan använda groblad på sår och hitta te i naturen. De känner igen några ätliga, goda svampar och de blir imponerade när de ser en brusande fors. De kan följa en stig i skogen, men de klarar också att gå i ojämn, stiglös terräng. De blir hänförda när vi plötsligt upptäcker en renflock ute på fjället och de ropar högt av glädje när de ser en ekorre i tallarna bakom vårt hus.

När jag tänker efter så ägnar vi faktiskt så gott som all semestertid till att vara på olika platser i naturen, när vi besöker släktingar och vänner som bor på landet och där vi själva bor, och det tyder ju på att vi trivs mycket bra i naturen.

Vissa har förmågan att hitta, inte bara en fyrklöver i gräsmattan, utan en hel bukett! Foto: Eva Sagerfors/Epoch Times

Hjälp oss att driva tidningen vidare!

En donation till Epoch Times gör stor skillnad. Världen utsätts ständigt för felinformation. Epoch Times står för sanningsenlig och ansvarsfull journalistik. Vi täcker viktiga nyheter som de flesta andra medier ignorerar. Många nyheter i medier är partiska och vridna. Vi vill ge våra läsare ett bredare perspektiv av vad som pågår i vår värld.

Varje bidrag, stort som smått, räknas. Vi uppskattar verkligen ditt stöd!

Här ser du hur du kan stödja oss.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024