Lycka finns på två olika nivåer
Foto: Maria Lupan/Unsplash


Gemensamt för de allra flesta människor är att de vill vara lyckliga. Vid första åtanken kan lycka tyckas som ett enkelt koncept, men tittar man närmare på det inser man att det innefattar många olika sorters sinnestillstånd. Lycka kan vara allt från stillsam och lågmäld belåtenhet till explosiv och extatisk glädje. Men för att hitta den sanna lyckan behöver vi förstå vad lycka är.

Sättet på vilket vi definierar lycka är avgörande för hur vi söker den och i sökandet finns fallgropar. All lycka är inte lika positiv. Faktum är att vissa former av lycka inte ens är bra för oss. En del kan ge oss en djup känsla av tillfredställelse, medan andra bara ger oss en hunger efter mer.

Våra förfäder lät sig vägledas till ett lyckligt liv genom gamla berättelser och visa människor som lärde ut ett balanserat sätt att leva. I modern vetenskaplig lyckoforskning börjar man alltid i en förståelse av hur vi definierar vår känsla av välbefinnande.

Lyckans tumregel

Många psykologer anser att vi värderar vår verklighet genom något som kallas för ”peak-end rule”.

Enligt den här teorin bedömer vi alla våra erfarenheter utifrån hur vi kände oss vid dess mest intensiva punkt och hur vi kände oss vid dess slut. Vi tenderar att inte bry oss särskilt mycket om den totala summan av känslor under händelseförloppet, eller hur känslorna ser ut i genomsnitt. 

Istället fokuserar vi på extremerna: de bästa delarna, de värsta delarna, och de sista delarna. De stunder som gör störst intryck på oss säger oss huruvida händelsen sammantaget var bra eller dålig, och hur bra eller dålig den var.

Psykologen och forskaren Daniel Kahneman är professor vid Princeton University i New Jersey, och var med och myntade begreppet peak-end rule 1999, efter att ha gjort studier som kunde påvisa denna teori.

Men det kom att visa sig att peak-end rule bara är en del av berättelsen.

Gömd lycka

I en senare observationsstudie som Kahneman och hans forskargrupp gjorde, frågade man en grupp på 800 kvinnor hur de upplevde lycka i sina dagliga liv. Man frågade dem även hur pass nöjda de var med livet som helhet.

 

Under studien visade sig något som var motsägelsefullt. Tiden som kvinnorna spenderade med sina barn rapporterades bland de minst glädjefyllda aktiviteterna. Men när Kahneman analyserade data fann han att trots frustration i samband med fostran av barn, rapporterade mödrar en högre nivå av tillfredställelse med livet som helhet, än vad kvinnor utan barn gjorde. 

Varför stämde då inte peak-end-regeln i det fallet? Enligt psykologen Talya Miron-Shatz, som arbetade tillsammans med Kahneman, finns det begränsningar i den här regeln. Den ena är att slutet bara har en effekt på händelser som har ett distinkt slut. Den andra är att regeln bara kan appliceras på en viss nivå av lycka.

– Tillfredställelse med livet är ett högre koncept än lyckan man känner på daglig basis. När man utvärderar sin tillfredsställelse med livet tänker man på den stora bilden: karriär, hem, äktenskap, familj, osv, säger Miron-Shatz.

Liv på två nivåer

För att sätta namn på dessa två nivåer av lycka, har psykologer tagit inspiration från det antika Grekland. Lyckan i det dagliga livet kallas för hedonisk lycka och lyckan i den stora helheten kallas för eudaimonisk lycka.

Njutningslycka eller hedonisk lycka (från grekiskans hedone som betyder ”njutning”) hänvisar till känslorna vi får från mänskliga bekvämligheter. Det kan vara känslan som kommer när man köper nya skor eller äter en god dessert. Hedonisk lycka är vad som helst som känns bra för stunden.

 

Eudaimonisk lycka, å sin sida, uppfyller våra behov av mening och syfte. Aristoteles var först att beskriva det dygderika strävandet efter eudaimoni – ett ord som kan översättas med att vara i linje med det goda, med gudomliga varelser. Senare filosofer ansåg att denna idé var den ultimata meningen med livet.

Det finns många vägar till eudaimoni, och det är heller inget fel med att uppleva hedoniska stunder då och då (förutsatt att de inte är omoraliska eller överdrivna). Båda nivåerna kan få oss att känna lycka, men en nyckelfråga är att vi aldrig kan ersätta den ena nivån med den andra. 

– Om jag söker efter lycka i varm choklad kommer den inte att kunna ge mig den tillfredsställelse jag behöver på eudaimonisk nivå, säger Miron-Shatz.

Men det hindrar oss emellertid inte från att försöka. Faktum är att vi lever i en värld där vi hela tiden uppmuntras till att eftersträva hedonisk lycka.

Hedoniskt ekorrhjul

Om man ser till mängden och intensiteten av hedoniska upplevelser som vi idag har tillgång till, har livet aldrig varit bättre. Vi har obegränsad tillgång till en mängd olika nöjen som var ouppnåeliga till och med för kungar förr i tiden. Så varför är vi inte den lyckligaste kulturen i historien? Moderna sjukdomar, oro och depression är inte bara kopplade till brist på eudaimonia. Det är också på grund av att vi har slitit ut det hedoniska.

Som i ett ekorrhjul jagar man en känsla som man aldrig kommer att nå.

Psykologer kallar det för det hedoniska ekorrhjulet. Det beskriver njutningen man får i början av en aktivitet, men som bleknar med tiden. Slutligen anpassar vi oss och den en gång så pålitliga triggern till lycka ger oss inte längre samma känsla. Som i ett ekorrhjul jagar man en känsla som man aldrig kommer att nå. Heroinmissbrukare kallar den här mekanismen ”att jaga draken”. Vare sig det är droger, sötsaker eller något annat tvångsmässigt vi gör för att uppnå en känsla av välbefinnande, är principen densamma.

Och det gäller inte bara laster. Säg att du får ett jobb som är bättre betalt, ett större hus eller en snyggare bil. De här uppgraderingarna gör dig lycklig en stund, men sedan blir det det nya normala. Du kommer inte längre att få en tillfredställande känsla av dem eftersom ditt sinne är inställt på att hela tiden uppleva förändringar till det bättre. Kom ihåg – vi minns höjdpunkterna – så det positiva som en gång var så markant i våra liv blir senare saker som vi tar för givet.

Gränsöverskridande strävan

Det finns dock höjdpunkter som har visat sig vara pålitligt hållbara vad gäller tillfredsställelsen vi får från dem. I sin egen studie bad Miron-Shatz en grupp kvinnor att rapportera höjdpunkter under sin dag. När man sammanställde informationen såg man att det som de flesta hade som gemensamma höjdpunkter var religiös aktivitet och fritidsintressen.

 

– Jag tror att det beror på att dessa saker för dig över en gräns. De tar dig bortom det vardagliga. En annan sak de har gemensamt är att de är frivilliga, säger hon.

Att känna frihet ligger högt på listan i sökandet efter lycka. Kanske är det därför aktiviteter som att pendla rankas så lågt. I en av Kahnemans studier såg man att något som de flesta ogillade var den dagliga transporten fram och tillbaka till jobbet.

Gnagande negativitet

Ett annat intressant fenomen som forskare hittat när de sökt svaret på lyckans ekvation är att de dåliga erfarenheterna har en större påverkan på hur vi värderar våra erfarenheter än vad de positiva har. Detta mönster diskuteras i artikeln ”Bad is stronger than good”, (Dåligt är starkare än bra) 2001, i tidskriften Review of General Psychology. Artikeln är skriven av psykologiprofessorer vid Case Western Reserve University. 

"Det här betyder inte att dåligt kommer att vinna över bra, som en slags förbannelse över mänskligheten. Snarare, det goda kommer att vinna över det onda på grund av två saker: Flera positiva upplevelser kan läka den psykologiska effekten av en dålig. Däremot har man sett att när man upplever lika mycket bra som dåligt så är den psykologiska effekten från det dåliga starkare än den från den bra”, skriver de.

En del psykologer förklarar detta fenomen som en överlevnadsmekanism. Det är trevligt att må bra, men vårt sinnestillstånd influeras kraftigare av känslorna i dåliga stunder, vilket göra att vi lägger större uppmärksamhet vid att undvika liknande smärta i framtiden. 

Detta fenomen kan också kopplas till en vana att tänka negativt snarare än positivt.

Oavsett anledning finns det saker vi kan göra för att tippa över lycko-ekvationen till vår fördel.

Vända sig till lyckan

Tacksamhet

En viktig aspekt är tacksamhet. Miron-Shatz, som nu driver en plattform på internet för personlig utveckling, säger att genom att lära sig att uppmärksamma de positiva sakerna i livet kan man få hjälp att se ljusare på tillvaron. När man drabbas av svårigheter kan det ha en lindrande verkan att se på dessa positiva saker.

Men hon menar att man inte bara ska använda sig av tacksamhet när man går igenom svåra stunder. Med övning kan vi lära oss att hela tiden stärka vår känsla av tacksamhet. 

– Med en tacksamhets-dagbok ber vi oss själva att aktivt se saker som vi känner oss tacksamma för, snarare än att leta efter saker vi kan klaga på, säger hon.

 

Ekonomisk trygghet

Något annat som forskningen visat är att ekonomisk trygghet har stor betydelse för vår känsla av välbefinnande.

Detta kanske kan verka motsägelsefullt i förhållande till det gamla talesättet att pengar inte kan köpa lycka. Men detta syftar i första hand på den otillräckliga tillfredställselen i hedoniska inköp. Den verkliga kraften i ekonomisk trygghet är att den kan hjälpa oss att undvika stress och svåra tider som påverkar vårt sinnestillstånd negativt.

Det känns bra att köpa sig själv någonting när man känner sig nere. Men om man har mindre pengar behöver man begränsa lyx- och impulsköp till fördel för mer praktiska inköp. Att kunna betala sina räkningar utan att få fler skulder gör oss gladare i det långa loppet, eller i alla fall mindre olyckliga.

Orsaken bakom händelsen

Ett kraftfullt verktyg för att leva ett lyckligare liv är att lära sig att förstå händelser och vad som ligger bakom dem. Till exempel, om man känner att ens dag blir förstörd när restaurangen gör fel med ens beställning, så kan man undersöka hur det hela faktiskt gick till. Det kan hända att misstaget var ett ärligt sådant och inte en personlig attack, som man kanske först upplever det som.

Byt perspektiv

Det kan också hjälpa att sätta negativa händelser i ett större perspektiv. Till exempel kan något verka fruktansvärt just nu, som till exempel ett utmanande projekt på jobbet, men det kan ge stolthet i framtiden. En genant situation kan verka trivial om vi tänker på hur vi ser på den om ett år.

Detta verktyg handlar inte om att försöka förändra verkligheten utan mer om att kunna se den på ett annat sätt och att se sina problem ur en annan vinkel.

– Fråga dig själv, "kan jag se på det här på ett annat sätt?" Det kommer att hjälpa om du klarar det. Du behöver inte låtsas som att du gillar det, men hur du uppfattar händelser omkring dig, och om du kan borsta dem av dig, kan göra stor skillnad, säger Miron-Shatz.

Kom ihåg

Slutligen, och framför allt, kom ihåg eudaimonin. Vår strävan efter meningsfullhet, tillhörighet och att göra det som är rätt kanske inte är någon quick-fix eller ger billiga kickar för vår hedoniska längtan, men den ger en högre nivås tillfredställelse som kan få själen att stiga uppåt.