Lider du av vattenskräck?
Många svenskar undviker att simma i sjöar eller hav
Vattenskräck är vanligare än man kanske tror.


Tillhör du dem som inte simmar i sjöar eller hav? Eller så gör du det, fast aldrig där det är djupt, eller där det finns sjögräs du kan fastna i? Du är inte ensam. Många tycker det är obehagligt och undviker det.

Vanliga rädslor handlar om att man inte vet vad som finns där nere, på djupet, eller att man ska bli biten av hajar eller andra fiskar. Några är rädda för att trassla in sig i sjögräs och drunkna.

2016 drunknade 115 personer. Av dessa var 99 män, 16 kvinnor och tio barn. Av barnen var det åtta pojkar och två flickor, enligt svenska livräddningssällskapet. Kunskap räddar liv, men rädsla eller oro i sig är oftast inte konstruktivt.

Är svenska hajar farliga?

Tror du att hajar i Sverige hör till ovanligheterna? I så fall har du fel. Den svenska västkusten hyser flera av havens största rovdjur. Från den lilla blåkäxan som inte blir större än en halv meter, till en av världens allra största hajar, brugden, som kan kan bli upp till 12 meter. Det finns hela 19 arter av hajar i Sverige.

Ingen av de hajarter som lever fast i svenska farvatten är dock farliga för människor. Till och med brugden, som med sina 12 meter är en av de allra största hajarna i världen, är en fredlig typ och lever av plankton.

Det finns inga rapporterade hajattacker i svenska vatten.

Andra faror vid sjö och hav

Generell rädsla för fiskar är också vanligt. Då tänker man sig kanske inte att bli biten, men bara att nudda vid fiskar. Det är naturligt att vara rädd för det som är främmande eller mycket ovanligt. Det innebär dock oftast att man ägnar mycket tid åt att oroa sig för något som ändå inte skulle vara så obehagligt om det väl skedde. Det mest sannolika är också att det aldrig kommer att ske, eftersom fiskar undviker människor.

Är du rädd för att fastna i sjögräs? Inte heller den rädslan är ovanlig, men detsamma gäller som vid hajattacker: det händer inte på riktigt. Rädslan i sig skapar otrygghet, och kan faktiskt vara farlig om den leder till panik.

Vad göra åt rädslan?

Kan det hjälpa på något sätt att hålla fast vid sin rädsla eller oro? När oro omvandlas till att vi är uppmärksamma på våra barn och omgivningen blir det konstruktivt. De flesta barn drunknar inom 200 meter från hemmet. Undersök omgivningen och vad som går att göra åt exempelvis dammar. Kanske går det att sätta upp ett staket? Öva och lek mycket med barnen så de blir duktiga simmare.

När vi tar tag i vårt eget obehag så blir också det konstruktivt. Sök upp en sjö eller åk till havet och simma där du når botten med fötterna. När du känner att obehaget kommer så simmar du något närmare stranden. När du är lugn simmar du utåt. Upprepa och gör det ofta så kommer obehag och rädsla försvinna. Du blir själv en bättre simmare, vilket ökar säkerhet både för dig och dina barn.

Kunskap räddar liv, som svenska livräddningssällskapet säger. Tyvärr är det förmodligen just detta som ligger bakom det faktum att av de 115 som drunknade 2016 var 99 män. Män tar mer risker, använder i mindre grad flytväst och dricker oftare alkohol i samband med turer i båten. Män tar också i mindre grad åt sig av den information som finns.

Marcus Hedén är beteendevetare med specialisering inom KBT och mindfulnesslärare