I en intervju med Sydsvenskan förra veckan sade före detta migrationsministern Tobias Billström att vi fortfarande befinner oss i en flyktingkris. Även Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) talar om en kris, då 40 miljarder saknas i kommunernas budgetar från till år 2020. I och med detta var finansminister Magdalena Andersson tvungen att medge det är ”helt uppenbart att vi har stora problem”.
Billström medger att Alliansregeringen redan 2012-2013 var medveten om den stora migrantvåg som EU skulle drabbas av. Han försökte övertyga dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt om den annalkande krisen, men Billström fick en utskällning, och Reinfeldt gick sedan ut med sitt berömda tal om att öppna våra hjärtan under sommaren 2014.
Nyligen slog också Sveriges länsstyrelser larm om att de svenska kommunerna går på knäna till följd av det stora flyktingmottagandet, skriver Sydsvenskan. Det saknas bland annat lärare, skollokaler och bostäder. I Malmö har det gått så långt att socialdemokraterna till och med har lämnat in som förslag att man kräver ett flyktingstopp till staden.
I höstas föreslog Riksrevisionen som lösning på den kris som vi befinner oss i att kommunalskatten borde höjas med i genomsnitt två procentenheter eller att man höjer statsbidragen till kommunerna med 50 miljarder kronor.
Lena Micko, ordförande för SKL, säger att lösningen är att den ”statliga detaljstyrningen måste minska”, staten måste skjuta in pengar i kommunerna och landstingen samt att utrikes födda kommer ut i arbetslivet så fort som möjligt då det genererar skatteintäkter.
Att staten skjuter till pengar leder ju dessvärre i slutändan till höjda skatter. Frågan är hur högt skattetryck svenska folket accepterar, med tanke på att man redan är ett av världens högst beskattade länder.
Att få in skatteintäkter kräver ju samtidigt att utrikes födda verkligen kommer i arbete. Men enligt SCB arbetar ungefär hälften av invandrarna efter sju år. Dessutom försvinner allt fler arbeten på grund av robotiseringen och automatiseringen.
Förvisso kommer efterfrågan på arbetskraft att vara hög 2017 och 2018. Men däremot kommer ”tilltagande brist på arbetskraft med efterfrågad kompetens” att bidra ”till att dämpa tillväxten i sysselsättningen 2018”, skriver Konjunkturinstitutet i sin senaste prognos.
Det bådar inte heller gott när SKL säger att de ”demografiska behoven trycker däremot på och sannolikt väntar såväl skattehöjningar som tuffa prioriteringar".
Flyktingkrisen är med andra ord långt ifrån över.