Glögg, pepparkakor och saffransbullar ses av många som ett måste för att rätt julstämning ska infinna sig. De dofter och smaker vi så starkt förknippar med julen har gamla anor. Förr färdades de med skepp och karavaner över halva jorden för att nå oss här i Skandinavien. Idag finns julkryddorna i var mans skafferi, men få vet att alla kryddor också har läkande egenskaper.

Glödgat kryddvin

Under medeltiden kom vinet till norra Europa. Det blev snabbt populärt i de högre stånden, men man hade problem med hållbarheten. Vinet surnade snabbt, och för att dölja surheten tillsatte man kryddor med mycket smak. Under vinterhalvåret värmde (glödgade) man gärna vinet, kryddade det och sötade med honung. Så kom glöggen till – som ett värmande medel för vinterfrusna kroppar.

De första pepparkakorna var våldsamt kryddade – enligt devisen ”Ont skall med ont fördrivas”

Kryddiga läkekakor

Att glöggkryddorna kryddnejlika, ingefära, kardemumma och kanel alla sätter fart på blodcirkulationen är ingen slump. Under medeltiden var man fullt medveten om kryddornas medicinska egenskaper. Pepparkakor såldes året runt på apoteken som ett magstärkande kryddbröd. De första pepparkakorna var våldsamt kryddade – enligt devisen ”Ont skall med ont fördrivas” – och innehöll kryddnejlika, ingefära, kanel och svartpeppar. Talesättet att man blir snäll av att äta pepparkakor kommer från apoteksvarianten av kakan. Ingen människa blir glad av förstoppning och kan man bli kvitt sina plågor genom kakätning blir man snäll och glad.

Pillrigt skördearbete

Saffran, ädlast av alla kryddor, odlas i Medelhavsområdet och Mellanöstern. Saffranet är det röda märket längst ut på saffranskrokusens pistill och skörden är ett grannlaga arbete. Krokusarna skördas för hand under de tre dagar blomningen varar, sedan ska de små märkena pillas loss. Det går åt ca 150 000 blommor för ett kilo saffran.

Gyllene lyx

I Sverige används saffran mest till lussebullar, men i andra delar av världen har kryddan använts till att färga tyg och mattor, till parfym, bad och kroppsoljor. I Spanien har man saffransfestivaler där man efter skörden lagar gyllene paellor, i Italien strör kockarna en nypa saffran i risotton och på Gotland serveras man saffranspannkaka till efterrätt. Överallt räknas saffran till lyxvarorna och har under vissa perioder varit populärare än guld som handelsvaluta.

Alternativ till julgröt

Saffran är giftigt i större mängder. Tio gram (tjugo kuvert) är en dödlig dos för vuxna. Trots det är saffran en fin läkeört. Ta en nypa saffran i en kopp hett vatten med lite honung som rogivande kvällsdryck. Värm rött vin med lite honung och saffran, ett välsmakande och värmande alternativ för den som inte gillar glögg. Prova också den gotländska saffranspannkakan som alternativ till julgröt. Eller gör som i antikens Mellanöstern – strö saffran mellan lakanen för att skapa erotisk stämning i sängkammaren.

Recept på saffranspannkaka
6 port

Det här behöver du

1,5 dl grötrisgryn
0,5 tsk salt
2 msk smör
7 dl mjölk
3 dl grädde
200 g hackad sötmandel
3 st hackade bittermandlar
3 msk honung
1 g saffran
3 ägg

Gör så här

Sätt ugnen på 200 grader. Koka riset i 3 dl vatten med saltet. Tillsätt smör och mjölk när vattnet är borta. Tillsätt grädde och låt koka en stund

Rör ner mandel, honung och saffran. Vispa äggen och rör ner.

Smöra och bröa en form och häll i smeten. Grädda i 25 min.

Serveras ljummen med salmbärssylt och vispad grädde.

 

Alexandra De Paoli är utbildad örtterapeut och journalist, men har lärt sig om växters effekter på kroppen sedan 7-årsåldern. Sedan 2005 medverkar hon som örtexpert i livsstilsprogrammet Strömsö. Förutom de kunskaper hon har genom egen erfarenhet studerar hon tillgänglig forskning om örter och deras verksamma substanser. Genom sitt arbete vill hon inspirera fler att prova läkeväxter som komplement till annan medicin. 

Texten publicerades ursprungligen på Alexandras hemsida.