En skattkammare av fornlämningar har grävts fram vid ett vägbygge i Wigtownshire i Skottland, enligt en rapport i The Scotsman. Bland annat upptäcktes ett mesolitiskt jaktläger som daterats till år 7000 f.Kr., en järnåldersby, och flera reliker som spände över en period av tusentals år.

Den skotske transportministern Keith Brown avslöjade alla detaljer kring fyndet som gjordes vid projekteringen av vägsträckan.

”Koncentrationen av artefakter från den mesolitiska perioden till medeltiden var högst oväntad, men ger en ovärderlig insikt i markanvändningen och bosättningarna i sydvästra Skottland de senaste 9000 åren”, sade Brown.

Bostäderna som grävts fram i projektet är de äldsta kända mesolitiska bostäderna i sydvästra Skottland, och tros ha varit en del av ett tillfälligt jaktläger. Arkeologerna grävde också fram fler än 13 500 mesolitiska flintastenar. Den mesolitiska perioden (9000-4500 f.Kr.) började i slutet av den senaste istiden och människor spreds under denna period över hela Skottland. Människorna var jägare och samlare, men började också domesticera djur som nötkreatur och får.

Ett 4000 år gammalt pärlhalsband med 130 delar var av speciellt intresse för arkeologerna, som kunde spåra dess ursprung till North Yorkshire i England, omkring 250 km från platsen där det hittades. ”Halsbandet är av speciellt intresse eftersom det är det första halsbandet av sådant slag som grävts fram i sydvästra Skottland”, sade Brown, som tillade att halsbandet är ”verkligt remarkabelt” och har hjälpt till att ”sprida ljus över Skottlands förflutna”.

Bland de andra fynden fanns en bosättning och flintaverktyg från den tidiga neolitiska perioden (4500-2000 f.Kr.), en begravningsanläggning, kremeringsurnor, stensatta gravar och gravgåvor från bronsåldern (2500-800 f.Kr.) och sex rundhus och keramik från järnåldern (800-500 e.Kr.). Upptäckten sprider nytt ljus över markanvändningen och bosättningar i området de senaste 9000 åren.