loading
Utrikes

90-årig kinesisk krigshjälte lever i fattigdom utan förmåner

Qiaoqi, Epoch Times

Den siste nu levande kinesiske veteranen och krigshjälten från det berömda slaget om Shanghai 1937 lever utfattig utan medicinsk vård eller pension. En lokal ämbetsman sade en gång till honom att han borde be om välfärdsförmåner från Taiwan eftersom slaget han utkämpade ägde rum innan kommunistregimen kom till makten.  

Snart nittioårige Yang Genkui bor i Sichuanprovinsen. Han är nästan blind på högra ögat, som skadades av tårgas från den japanska armén under slaget om Shanghai. På frågan om vad han fått för förmåner från staten under alla dessa år svarade han ”inga alls”. 

En gång bad Yang om ekonomisk hjälp från myndigheterna i Jitang-häradet där han bor, och fick veta att han skulle ”åka till Taiwan och be Kuomintang om förmåner”.

Vad som antyddes var att eftersom slaget stod mellan den nationalistiska armén och den japanska och ägde rum innan det kinesiska kommunistpartiet tog över så hade Yang inte rätt till någon pension eller medicinska förmåner från kommunistpartiet. 

Nationalisterna, som leddes av Chiang Kai-shek, var det styrande partiet i Kina vid den tiden. 1949 förlorade de Kina till kommunisterna och flydde till Taiwan där de blev ett av de stora politiska partierna, Kuomintang. 

Yang sade till myndighetsföreträdaren att ”det var för vårt land jag slogs mot japanerna” det vill säga, inte för något särskilt parti.

Yang föddes i mars 1921 i en familj där männen varit smeder i tre generationer. Han skrev in sig i armén 1936. Efter segern mot Japan återvände han hem och blev smed igen, enligt Yangcheng Evening News. 

Folk i hans by visste att han var soldat på nationalistsidan, men ingen visste att han var en av hjältarna från det kända slaget om Shanghai.

Slaget om Shanghai var en av de mest heroiska insatserna som kineserna gjorde i kampen för att driva bort Japanerna under det sino-japanska kriget. Målet med slaget var att fördröja den japanska invasionen av Kina. De nationalistiska soldaterna var beredda att dö hellre än kapitulera och de kullkastade fullständigt den japanska planen att inta Kina på tre månader. 

Den mest kända och hjältemodiga delen av slaget om Shanghai var försvarandet av förrådet i Sihang.

Det var på natten den 26 oktober 1937 som 500 000 nationalistiska soldater beordrades att dra sig tillbaka från Shanghai för att förbereda sig för en utdragen motståndskamp, detta eftersom flera viktiga städer i området redan förlorats.

Chiang Kai-shek beordrade emellertid en bataljon på 397 soldater under Xie Jinyuan att stanna kvar för att försvara det strategiskt viktiga förrådet i Sihang, på Suzhou-åns norra strand och ge de kinesiska trupperna mer tid att retirera. 

För att förvirra och skrämma de japanska trupperna kallade bataljonen sig för armén med 800 soldater. Senare kom namnet ”de 800 soldaterna” att bli det som man använde för att beskriva de i själva verket 397 tappra soldaterna under Xia Jinyuan som stred i fyra dagar i sträck och flera gånger om drev tillbaka japanerna. 

Striden runt förrådet i Sihang har sedan förekommit i många filmer. 

Ledaren Xie Jinyuan, som var mycket respekterad av sina män, överlevde striden. 1941 mördades han dock av tre kinesiska förrädare som ville sluta fred med Japan eftersom de trodde att Kina omöjligen kunde vinna kriget. För att hedra sin ledare lät ”de 800 soldaterna” tillverka en minnestavla av koppar som de hade som ett identifikationstecken under kriget och senare som ett minne av deras tappra kamp i Shanghai. 

I december 2010 kom veteranen Yang tillsammans med sin familj till Jianchuan-muséet i Chengdu som byggts till minne av hjältarna i kriget mot Japan. 

När han kom till utställningshallen om slaget om Shanghai avbröt Yang musieguiden som höll en presentation med orden ”Jag var med och försvarade förrådet i Sihang”.

Han beskrev sedan levande för alla närvarande hur han slogs i närstrid med japanerna under det berömda slaget 73 år tidigare. Yangcheng Evening News rapporterade om detta den 4 december 2010. 

Senare kunde man bekräfta att Yang var den siste av ”de 800 soldaterna” som fortfarande levde. I januari 2011 donerade han tre hedersmedaljer i koppar som han tilldelats under kriget till Jianchuan-muséets permanenta samling.  

Yang berättade att han under kulturrevolutionen utmålats som tillhörande en av de ”fem svarta”: hyresvärdar, rika bönder, kontrarevolutionärer, dåliga element och högersympatisörer. 

För att bevisa att han kämpat mot japanerna som kommunistpartiet såg som en fiende, och aldrig under något inbördeskrig, tog Yang sin minnesmedalj över Xie Jinyuan till polisen i hopp om att bevisa sin oskuld. 

Polisen tog dock hans minnesmedalj, låste in och torterade honom. 

Yang har åtta barn som försörjer sig som bönder och migrantarbetare i andra städer. Han bor med sin yngsta son.

Nuförtiden är Yangs högsta önskan att hitta minnesmedaljen över Xie Jinyuan som togs ifrån honom under kulturrevolutionen. 

Översatt från engelska:http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/50476/

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Utrikes

90-årig kinesisk krigshjälte lever i fattigdom utan förmåner

Qiaoqi, Epoch Times

Den siste nu levande kinesiske veteranen och krigshjälten från det berömda slaget om Shanghai 1937 lever utfattig utan medicinsk vård eller pension. En lokal ämbetsman sade en gång till honom att han borde be om välfärdsförmåner från Taiwan eftersom slaget han utkämpade ägde rum innan kommunistregimen kom till makten.  

Snart nittioårige Yang Genkui bor i Sichuanprovinsen. Han är nästan blind på högra ögat, som skadades av tårgas från den japanska armén under slaget om Shanghai. På frågan om vad han fått för förmåner från staten under alla dessa år svarade han ”inga alls”. 

En gång bad Yang om ekonomisk hjälp från myndigheterna i Jitang-häradet där han bor, och fick veta att han skulle ”åka till Taiwan och be Kuomintang om förmåner”.

Vad som antyddes var att eftersom slaget stod mellan den nationalistiska armén och den japanska och ägde rum innan det kinesiska kommunistpartiet tog över så hade Yang inte rätt till någon pension eller medicinska förmåner från kommunistpartiet. 

Nationalisterna, som leddes av Chiang Kai-shek, var det styrande partiet i Kina vid den tiden. 1949 förlorade de Kina till kommunisterna och flydde till Taiwan där de blev ett av de stora politiska partierna, Kuomintang. 

Yang sade till myndighetsföreträdaren att ”det var för vårt land jag slogs mot japanerna” det vill säga, inte för något särskilt parti.

Yang föddes i mars 1921 i en familj där männen varit smeder i tre generationer. Han skrev in sig i armén 1936. Efter segern mot Japan återvände han hem och blev smed igen, enligt Yangcheng Evening News. 

Folk i hans by visste att han var soldat på nationalistsidan, men ingen visste att han var en av hjältarna från det kända slaget om Shanghai.

Slaget om Shanghai var en av de mest heroiska insatserna som kineserna gjorde i kampen för att driva bort Japanerna under det sino-japanska kriget. Målet med slaget var att fördröja den japanska invasionen av Kina. De nationalistiska soldaterna var beredda att dö hellre än kapitulera och de kullkastade fullständigt den japanska planen att inta Kina på tre månader. 

Den mest kända och hjältemodiga delen av slaget om Shanghai var försvarandet av förrådet i Sihang.

Det var på natten den 26 oktober 1937 som 500 000 nationalistiska soldater beordrades att dra sig tillbaka från Shanghai för att förbereda sig för en utdragen motståndskamp, detta eftersom flera viktiga städer i området redan förlorats.

Chiang Kai-shek beordrade emellertid en bataljon på 397 soldater under Xie Jinyuan att stanna kvar för att försvara det strategiskt viktiga förrådet i Sihang, på Suzhou-åns norra strand och ge de kinesiska trupperna mer tid att retirera. 

För att förvirra och skrämma de japanska trupperna kallade bataljonen sig för armén med 800 soldater. Senare kom namnet ”de 800 soldaterna” att bli det som man använde för att beskriva de i själva verket 397 tappra soldaterna under Xia Jinyuan som stred i fyra dagar i sträck och flera gånger om drev tillbaka japanerna. 

Striden runt förrådet i Sihang har sedan förekommit i många filmer. 

Ledaren Xie Jinyuan, som var mycket respekterad av sina män, överlevde striden. 1941 mördades han dock av tre kinesiska förrädare som ville sluta fred med Japan eftersom de trodde att Kina omöjligen kunde vinna kriget. För att hedra sin ledare lät ”de 800 soldaterna” tillverka en minnestavla av koppar som de hade som ett identifikationstecken under kriget och senare som ett minne av deras tappra kamp i Shanghai. 

I december 2010 kom veteranen Yang tillsammans med sin familj till Jianchuan-muséet i Chengdu som byggts till minne av hjältarna i kriget mot Japan. 

När han kom till utställningshallen om slaget om Shanghai avbröt Yang musieguiden som höll en presentation med orden ”Jag var med och försvarade förrådet i Sihang”.

Han beskrev sedan levande för alla närvarande hur han slogs i närstrid med japanerna under det berömda slaget 73 år tidigare. Yangcheng Evening News rapporterade om detta den 4 december 2010. 

Senare kunde man bekräfta att Yang var den siste av ”de 800 soldaterna” som fortfarande levde. I januari 2011 donerade han tre hedersmedaljer i koppar som han tilldelats under kriget till Jianchuan-muséets permanenta samling.  

Yang berättade att han under kulturrevolutionen utmålats som tillhörande en av de ”fem svarta”: hyresvärdar, rika bönder, kontrarevolutionärer, dåliga element och högersympatisörer. 

För att bevisa att han kämpat mot japanerna som kommunistpartiet såg som en fiende, och aldrig under något inbördeskrig, tog Yang sin minnesmedalj över Xie Jinyuan till polisen i hopp om att bevisa sin oskuld. 

Polisen tog dock hans minnesmedalj, låste in och torterade honom. 

Yang har åtta barn som försörjer sig som bönder och migrantarbetare i andra städer. Han bor med sin yngsta son.

Nuförtiden är Yangs högsta önskan att hitta minnesmedaljen över Xie Jinyuan som togs ifrån honom under kulturrevolutionen. 

Översatt från engelska:http://www.theepochtimes.com/n2/content/view/50476/

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024