Är Kinas dödliga organhandel på väg att fasas ut?
301:a militärsjukhuset i Peking är ett av de sjukhus som nu ska överlämnas till civil kontroll. Det innebär att militären sannolikt kommer att dra sig ur den hemliga handel med organ från mördade samvetsfångar som utredare menar pågår i Kina. (Foto: Liu Jin /AFP/Getty Images)


En nyligen utfärdad order från kommunistpartiet innebär att den kinesiska militären och paramilitären – den beväpnade polisen – inte längre ska bedriva affärsverksamheter. Detta inkluderar sjukhus, vilket väcker frågan om huruvida Kinas misstänkta handel med organ från samvetsfångar nu kommer att avslutas i tysthet.

Militärens och paramilitärens sjukhus i Kina används som vårdinrättningar av många kineser, och de har ofta mycket god finansiering och utrustning. De kinesiska paramilitära styrkorna benämns officiellt som Folkets beväpnade polis, eller bara beväpnade polisen, och sätts in vid upplopp, katastrofer och liknande händelser.

Ordern om att militären och paramilitären ska sluta upp med att förse allmänheten med ”betalda tjänster” kom från Centrala militärkommissionen, och rapporterades om i kinesisk press i början av april. Centrala militärkommissionen styrs av Kinas ledare Xi Jinping, och är partiets organ för kontroll av de väpnade styrkorna. Detaljerna kring det här meddelandet, liksom kring exakt hur kontrollen över sjukhus och andra verksamheter ska lämnas över, framgick inte, men planen ska genomföras inom en treårsperiod.

”En stor konsekvens av den här ordern är att den kinesiska militären nu sannolikt kommer att dra sig ur transplantationsindustrin, och därmed också de organstölder som den kinesiska regimen misstänks för.”

Enligt kinesiska medier och officiella uttalanden är syftet med ordern att öka styrkornas stridskapacitet. ”Militärens uppgift är att strida, och att strida framgångsrikt. Allt som stör den här uppgiften måste elimineras”, stod det i en nyhetskommentar i tidningen Southern Weekly, vilket sammanfattar den officiella ståndpunkten.

En stor konsekvens av den här ordern – vilket kinesiska tidningar inte rapporterade om – är att den kinesiska militären nu sannolikt kommer att dra sig ur transplantationsindustrin, och därmed också de organstölder som den kinesiska regimen misstänks för.

Det är svårt att säga att det här ligger bakom den nya regeln, men det är icke desto mindre en ofrånkomlig och betydande konsekvens av den. Tar man bort militären, särskilt dess omfattande logistikavdelning, från sjukhusverksamheten, så kommer det sannolikt att leda till att militärens roll i organhandeln fasas ut.

GRANSKNING: Dödens sjukhus

Organhandel

Den kinesiska militären och paramilitären driver ett omfattande sjukhussystem, som är bland de mest välförsedda i landet, både vad gäller utrustning och personal. Sedan år 2000 har många av de här sjukhusen genomgått omfattande upprustningar, och i vissa fall har de fått helt nya avdelningar dedikerade till transplantationskirurgi och relaterade områden.

Sedan 2005 har kinesiska myndigheter hävdat att den stora majoriteten av transplanterade organ i landet kommer från dödsdömda fångar. Det kan dock inte förklara den enorma transplantationsindustri som plötsligt dök upp, till synes från ingenstans, efter år 2000 – särskilt som antalet dödsdömda fångar minskade. Kinesiska sjukhus har under de senaste 15 åren genomfört extremt många fler transplantationer än vad de dödsdömda fångarna någonsin skulle kunna förse med organ till.

”Det finns indicier på att militären har spelat en nyckelroll när det gäller att hysa ‘organdonatorer’ – alltså i det här fallet samvetsfångar som hålls i beredskap för att dödas på beställning.”

Den verkliga källan till organen, enligt en växande skara utredare, är samvetsfångar: muslimska uigurer, som har försvunnit i stort antal sedan 2009; andra religiösa minoriteter och marginaliserade individer; men primärt utövare av den andliga metoden falungong, som förföljts i Kina sedan 1999.

Bevisen på att omfattningen av, och organisationen kring, den här transplantationsindustrin i Kina faktiskt är ännu större än tidigare misstänkts blir allt fler. Och det har även blivit tydligt att det militär-medicinska komplexet är en knutpunkt för hela den här aktiviteten.

”Donator-lager”

Det finns indicier på att militären har spelat en nyckelroll när det gäller att hysa ”organdonatorer” – alltså i det här fallet samvetsfångar som hålls i beredskap för att dödas på beställning.

Mycket av bevisningen är i form av hemligt inspelade telefonsamtal med kinesiska läkare och sköterskor. Amatörutredare har ringt till kinesiska militär- och civilsjukhus från utlandet under flera år och låtsats vara endera kinesiska läkare eller släktingar till personer som behöver ett nytt organ. De har haft stundtals långa telefonsamtal med vårdpersonal, som ibland uppgivit att militären förser dem med organ. I vissa konversationer har personalen talat om att de kan garantera organens kvalitet genom att de kan gå till ”källan”, som kontrolleras av militären, och själva extrahera organen.

Epoch Times har haft långa samtal med dem som genomfört dessa samtal, lyssnat på ljudinspelningar och kollat samtalsdata från mjukvaran som man använt för att ringa, och har egenhändigt kunna bekräfta många av telefonnumren. De flesta av dessa utredare arbetar för den ideella organisationen World Organization to Investigate the Persecution of Falun Gong (WOIPFG), som är ett mestadels USA-baserat nätverk som försöker utreda och dokumentera den kinesiska regimens förföljelse av falungong.

Lönsam verksamhet

Jiang Yanyong, före detta chefsläkare på 301:a militärsjukhuset i Peking, sade i en intervju med Hongkongbaserade Cable Television förra året att militärsjukhusen är djupt inblandade i organskörd från fångar, och att deras transplantationscentra är en lukrativ inkomstkälla. En person i Jiangs position borde normalt inte kunna ge intervjuer i ett sådant här känsligt ämne om han inte fått officiell tillåtelse.

Det finns många tecken på hur organtransplantationsindustrin spridit sig i Kina, och hur lönsam den är. Ett av de mest framträdande exemplen är arméns 309:e sjukhus.

”Enligt några nyligen utförda beräkningar av Doctors Against Forced Organ Harvesting, en medicinsk opinionsorganisation, tros över 100 000 falungongutövare ha dödats för att hålla igång den här verksamheten.”

Sjukhusets toppläkare, Shi Bingyi, har enligt utsago själv genomfört minst 2 130 njurtransplantationer och 380 levertransplantationer bara under 2001, rapporterade Ho Leung Ho Lee Foundation, en Hongkongbaserad ickestatlig organisation.

Arkiverade sidor från 309:e sjukhusets sajt visar att transplantationscentrets intäkter växte från motsvarande knappt 40 miljoner kronor till nästan 300 miljoner mellan 2006 och 2010.

Enligt några nyligen utförda beräkningar av Doctors Against Forced Organ Harvesting, en medicinsk opinionsorganisation, tros över 100 000 falungongutövare ha dödats för att hålla igång den här verksamheten.

En del vårdpersonal runt om i Kina har under ett halvår eller så sett fram emot att militären ska lämna sjukhusbranschen, enligt intervjuer med deras släktingar i USA. Om militära sjukhus lämnas över till lokalregeringarna, kommer läkarna och forskarna som arbetar där nämligen att klassas om som civila, och få pass, och därmed tillåtelse att resa utomlands. Militär personal i Kina tillåts inte resa, förutom under särskilda kontrollerade förhållanden.

LEDARE: Vi måste prata om Kinas tysta massmord

”Yttersta makten”

Att man tar bort militären från sjukhusen är det senaste tecknet på att den här hemliga dödsindustrin är på väg att städas undan i tysthet under Xi Jinpings ledning. Om partiet faktiskt håller på att stänga ner den här aktiviteten så finns det dock inga tecken på att man kommer att ta eller utkräva något ansvar för vad utredare har kallat en masslakt på människor.

Nämnde Jiang Yaonongs uttalanden är i linje med den här trenden. Han bekräftade bara vad många redan känner till: att militären är inblandad i att skörda organ, och att det även sker innan ”donatorerna” har dött.

En annan indikation är att Kinas talesman till omvärlden i transplantationsfrågor, Huang Jiefu, skyllde oegentligheter inom Kinas transplantationsindustri på partiets avsatte, utrensade och fängslade före detta högste säkerhetschef, Zhou Yongkang.

Zhou – som är allierad med förre partiledaren Jiang Zemin, som i sin tur inledde förföljelsen av falungong – var en av de mäktigaste männen inom kommunistpartiet, innan han rensades ut för korruption 2013. Sedan dess har han attackerats i statliga medier för att ha konspirerat mot partiledningen.

”Det skulle också kunna vara ett sätt för Xi Jinping att ytterligare konsolidera sin makt och skydda sig mot konspirationer.”

Om militären avvecklade sin sjukhusverksamhet – och andra verksamheter inom bland annat kommunikation, utbildning, och lagerhållning – skulle det vara ytterligare ett steg, kanske det slutliga, i att få bort militären från icke-militära uppgifter. Det skulle också kunna vara ett sätt för Xi Jinping att ytterligare konsolidera sin makt och skydda sig mot konspirationer.

Nyligen meddelades även en lagförändring som gör att Folkets beväpnade polis ska stå under direkt kontroll av Centrala militärkommissionen. Det skulle göra det mycket svårare för lokala befattningshavare att mobilisera dem.

Flera Kinaanalytiker med statliga kopplingar som talade med den kinesiska utgåvan av South China Morning Post länkade detta drag till en misstänkt sammansvärjning från 2012 mot Xi Jinping, som Zhou Yongkang ska ha legat bakom tillsammans med en annan utrensad och fängslad partitopp, Chongqings förre partisekreterare Bo Xilai. Centraliserad kontroll över den beväpnade polisen skulle förhindra den sortens scenarion framöver, menade man.

Sun Sijing, beväpnade polisens politiska kommissarie, sade också att lagförändringen skulle ”garantera att partiets centrala ledning, Centrala militärkommissionen och ordförande Xi Jinping har den yttersta makten över de beväpnade polisstyrkorna”.