Miljöpartiets språkrör Åsa Romson siktar på att Sverige ska återgå till den gamla migrationspolitiken om ett par år. Hon tycker att landet ska kunna ta emot ”betydligt” fler än hundratusen asylsökande per år.
Under hösten har Miljöpartiets hjärtefrågor, skolan och klimatet, överskuggats av flyktingkrisen. Partiet som har profilerat sig som det mest invandringsvänliga har fått ställa sig bakom förslag som innebär att tillfälliga uppehållstillstånd blir regel och att många flyktingar inte får rätt att ta hit sin familj.
När regeringen presenterade förslagen på en pressträff fick miljöminister Åsa Romson gråten i halsen.
– Betydelsen för ett barn som ska gå i skolan att inte veta om man får stanna, det har jag svårt att prata om utan att känna en otroligt stark besvikelse över att samhället ser ut på det sättet, säger hon i en TT-intervju.
Gå tillbaka
Romson räknar dock med att Sverige kommer att kunna gå tillbaka till den gamla migrationspolitiken.
– Ja, det är min starka förvissning om att vi både bör och kommer att göra det, därför att Sverige behöver migration, säger hon.
Romson hoppas att det ska kunna gå snabbare än de tre år den tillfälliga lagen om åtstramning ska gälla.
– Vi ska ju ha en kontrollstation efter två år och det kommer att vara mitt och Miljöpartiets arbete att säkerställa att det är möjligt.
Det arbetet handlar bland annat om att öka flyktingmottagningens kapacitet.
Migrationsminister Morgan Johansson (S) har bedömt att Sverige klarar att ta emot 50 000 till 100 000 asylsökande årligen.
– Det håller jag inte med om. Det kan möjligen vara en bedömning av vårt mottagningssystem, men vi måste ha ett system som klarar betydligt mer än så, säger Romson.
Höjdpunkter
FAKTA: Åsa Romson |
Åsa Romson valdes till språkrör för Miljöpartiet 2011. Blev miljöminister och vice statsminister i oktober 2014. Är 42 år, har sambo och ett barn. Har varit ledamot i fullmäktige i Stockholm och därefter gruppledare för Miljöpartiet i Stockholm fullmäktige. Riksdagsledamot sedan 2010. Har en fil kand i humaniora med svenska språket som huvudämne och en jur kand, Stockholms universitet. Källa: TT |
En av årets höjdpunkter för Romson var när det globala klimatavtalet slöts i Paris den 12 december. En uppgift för Miljöpartiet blir nu att minska de svenska utsläppen ytterligare.
– Vi måste göra ett kraftfullare arbete för att minska utsläppen i Sverige. Det var också kärnan i varför vi kunde vara framgångsrikt internationellt den här gången, säger Romson.
Klimatexpert: Nu krävs insatser på alla nivåer
Hon pekar på att regeringen avsatt pengar på energieffektivisering av bostäder, men att det även är viktigt att få till en permanent miljöbilsbonus och en vägslitageavgift för tunga fordon.
Romson glädjer sig till exempel också över att regeringen under året räddat ”en av de absoluta pärlorna” i svensk natur, Ojnareskogen på Gotland, som hotades av kalkbrytning. Hon lyfter också fram att regeringen är på väg att genomföra sin skolpolitik, där pengar ska dirigeras om för att stödja de svagaste eleverna.
Ojnareskogen blir Natura 2000-område
Värt priset
Men frågan är hur länge Miljöpartiets gräsrötter tycker att det är värt att ingå tuffa kompromisser för att få sitta i en regering och där arbeta för en grön politik.
– Än så länge tycker partiet att det är väl värt att försöka göra det i en regering, hävdar Romson.
Opinionssiffrorna har inte lyft och en mätning strax före jul visade att Åsa Romson har lägst förtroende av partiledarna. Romson säger sig vara dålig på att analysera orsaken till sådana siffror, men uppger:
– Jag är medveten om att det finns ett antal som bedrivit ganska hårda kampanjer mot mig och andra ministrar i regeringen.
Romson betonar att hon inte har något emot att bli kritiserad eller granskad av media.
– Men att bli utpekad och uthängd så som det görs i sociala medier, det tillhör den delen man försöker skärma av. Att använda sociala medier enbart för att tala om att särskilt kvinnliga politiker är nollor, att man helt enkelt inte tycker om deras personlighet, det ger inget gott debattklimat, säger hon.