loadingPropagandabild från 1974 publicerad av nyhetsbyrån Nya Kina med arbetare på en fabrik i Hsuhang som läser en väggtidning som kriticerar Konfucius. (Foto: AFP)
Propagandabild från 1974 publicerad av nyhetsbyrån Nya Kina med arbetare på en fabrik i Hsuhang som läser en väggtidning som kriticerar Konfucius. (Foto: AFP)
Utrikes

40 år efter Kulturrevolutionen – fortfarande tyst i de kinesiska medierna

Tony Lingefors - Epoch Times Sverige

Den 16 maj 1966 lanserade Mao Zedong Kulturrevolutionen i Kina – en katastrof som kostade miljontals människor livet och splittrade miljontals familjer.

Skribenten Qin Mu har beskrivit Kulturrevolutionen som en katastrof utan motstycke där kommunistregimen fängslade miljoner på grund av deras förbindelser med en utpekad familjemedlem. Han säger att regimen ”tog livet av ytterliggare miljoner, splittrade familjer, förvandlade barn till ligister och skurkar, brände böcker, rev gamla byggnader och förstörde forna intellektuellas gravar och begick sålunda alla sorters brott i revolutionens namn”.

I den englska upplagan av Epoch Times den 17 maj 2006 minns 65-åriga Wang Yinjun tiden under Kulturrevolutionen :

– På grund av min far, stämplades [vi] som högeranhängare, en av de ‘fem svarta klasserna’ (godsägare, rika bönder, reaktionärer, dåliga element eller högeranhängare). Som hans barn behandlades vi värre än hundar. Mina systrar, som bara var 13 och 16 år vid den tiden, förödmjukades och mobbades av andra klasskamrater i skolan. De förlorade alla sina rättigheter och uppmanades att lämna skolan. Efter några släktingars råd och för att undvika bli inblandade i massakern, var de tvungna att fördöma sina föräldrar genom att skriva en deklaration vid den lokala polisstationen, att de inte hade någon relation till dem.

Wang Yinjun var bara 25 år, hade precis gift sig och väntade sitt första barn. En dag kom hennes elever och släpade ut henne från byggnaden där hon bodde, ut till gården, band fast henne och satte en namnskylt runt hennes hals.

– En av dem hällde en flaska svart bläck över mitt huvud för att förödmjuka mig. Jag mottog sparkar, slag och tvingades att tvivla på mig själv. De kommande tre dagarna blev jag förödmjukad framför alla andra skolelever. Om det inte vore för några föräldrar som försökte stoppa deras barn från att fortsätta med sitt brutala beteende, skulle jag förmodligen ha dött där. Jag överlevde dock. Men jag förlorade mitt barn.

Målet med Kulturrevolutionen var att attackera ”de fyra gamla”, det vill säga gamla idéer, gammal kultur, gamla seder och gamla vanor. Mao Zedong uppmanade rödgardisterna att attackera alla som klassificerades inom de ”fem svarta klasserna”.

Lilly Wang från Göteborg var bara tio år när Kulturrevolutionen började. Hon minns en gång när hon skulle gå till sin kamrat, vilkens familj hade hög social status, och Lilly bevittnade då hur hennes kamrats mamma förnedrades och misshandlades offentligt.

– Rödgardisterna omringade henne, kritiserade och slog henne, målade hela hennes ansikte med kosmetika och förstörde en massa grejer. Jag förstod inte vad hon gjort för fel. Min lekkamrat visade sig aldrig mer, säger hon.

Lilly Wang kommer också ihåg när hennes mormor slängde bort gamla saker, uppmuntrad av Mao Zedongs policy att slänga bort det gamla. Hon bevittnade också hur tempel och byggnader totalförstördes och revs.

De flesta historiker anser att bakgrunden till Kulturrevolutionen var den försvagade maktposition inom Kinas ledning som Mao Zedong hamnat i efter misslyckandet med jordbruksreformen och Det stora språnget, som ledde till en svältkatastrof som kostade omkring 30 miljoner människor livet.

Under Kulturrevolutionen (1966-76) var utrensningar och arresteringar av oliktänkande, intellektuella, konstnärer, vetenskapsmän och högeranhängare vardag i Kina. Påstådda högeranhängare och uppsatta tjänstemän tvingades ut på landsbygden av rödgardister. Miljontals arresterades utan grunder och tusentals dog i fångläger.

Fortfarande förbjuds alla medier av det kinesiska kommunistpartiet (kkp) i Kina att uppmärksamma årsdagen av Kulturrevolutionen. Lilly Wang tror att det beror på att kkp är rädda för att sanningen ska komma fram.

– Kkp håller tyst om många saker. De lurar det kinesiska folket med propaganda. Nu försöker kkp prata om hur dåligt man hade det då, hur mycket pengar man har nu, hur bra Kinas ekonomi är nu, hur Kina blir godtaget av hela världen, att man är med i WTO, och att man ska hålla olympiaden. Men egentligen är förföljelsen av Falun Gong, kristna, tibetaner en annan form av Kulturrevolutionen, säger hon.



Pekingbor passerar en stor propagandaaffisch med två arbetare och en soldat som 1974 spred budskapet ”Jordbrukare och soldater är den främsta kraften i kampen mot Lin Piao och Konfucius”. Lin Piao ledde den första armén på Den långa marschen men utpekades senare som en motståndare till Mao och kulturrevolutionen. Han dog under mystiska omständigheter i en flygolycka då han flydde till Sovjetunionen. (Foto: AFP)

Mest lästa

Rekommenderat

loadingPropagandabild från 1974 publicerad av nyhetsbyrån Nya Kina med arbetare på en fabrik i Hsuhang som läser en väggtidning som kriticerar Konfucius. (Foto: AFP)
Propagandabild från 1974 publicerad av nyhetsbyrån Nya Kina med arbetare på en fabrik i Hsuhang som läser en väggtidning som kriticerar Konfucius. (Foto: AFP)
Utrikes

40 år efter Kulturrevolutionen – fortfarande tyst i de kinesiska medierna

Tony Lingefors - Epoch Times Sverige

Den 16 maj 1966 lanserade Mao Zedong Kulturrevolutionen i Kina – en katastrof som kostade miljontals människor livet och splittrade miljontals familjer.

Skribenten Qin Mu har beskrivit Kulturrevolutionen som en katastrof utan motstycke där kommunistregimen fängslade miljoner på grund av deras förbindelser med en utpekad familjemedlem. Han säger att regimen ”tog livet av ytterliggare miljoner, splittrade familjer, förvandlade barn till ligister och skurkar, brände böcker, rev gamla byggnader och förstörde forna intellektuellas gravar och begick sålunda alla sorters brott i revolutionens namn”.

I den englska upplagan av Epoch Times den 17 maj 2006 minns 65-åriga Wang Yinjun tiden under Kulturrevolutionen :

– På grund av min far, stämplades [vi] som högeranhängare, en av de ‘fem svarta klasserna’ (godsägare, rika bönder, reaktionärer, dåliga element eller högeranhängare). Som hans barn behandlades vi värre än hundar. Mina systrar, som bara var 13 och 16 år vid den tiden, förödmjukades och mobbades av andra klasskamrater i skolan. De förlorade alla sina rättigheter och uppmanades att lämna skolan. Efter några släktingars råd och för att undvika bli inblandade i massakern, var de tvungna att fördöma sina föräldrar genom att skriva en deklaration vid den lokala polisstationen, att de inte hade någon relation till dem.

Wang Yinjun var bara 25 år, hade precis gift sig och väntade sitt första barn. En dag kom hennes elever och släpade ut henne från byggnaden där hon bodde, ut till gården, band fast henne och satte en namnskylt runt hennes hals.

– En av dem hällde en flaska svart bläck över mitt huvud för att förödmjuka mig. Jag mottog sparkar, slag och tvingades att tvivla på mig själv. De kommande tre dagarna blev jag förödmjukad framför alla andra skolelever. Om det inte vore för några föräldrar som försökte stoppa deras barn från att fortsätta med sitt brutala beteende, skulle jag förmodligen ha dött där. Jag överlevde dock. Men jag förlorade mitt barn.

Målet med Kulturrevolutionen var att attackera ”de fyra gamla”, det vill säga gamla idéer, gammal kultur, gamla seder och gamla vanor. Mao Zedong uppmanade rödgardisterna att attackera alla som klassificerades inom de ”fem svarta klasserna”.

Lilly Wang från Göteborg var bara tio år när Kulturrevolutionen började. Hon minns en gång när hon skulle gå till sin kamrat, vilkens familj hade hög social status, och Lilly bevittnade då hur hennes kamrats mamma förnedrades och misshandlades offentligt.

– Rödgardisterna omringade henne, kritiserade och slog henne, målade hela hennes ansikte med kosmetika och förstörde en massa grejer. Jag förstod inte vad hon gjort för fel. Min lekkamrat visade sig aldrig mer, säger hon.

Lilly Wang kommer också ihåg när hennes mormor slängde bort gamla saker, uppmuntrad av Mao Zedongs policy att slänga bort det gamla. Hon bevittnade också hur tempel och byggnader totalförstördes och revs.

De flesta historiker anser att bakgrunden till Kulturrevolutionen var den försvagade maktposition inom Kinas ledning som Mao Zedong hamnat i efter misslyckandet med jordbruksreformen och Det stora språnget, som ledde till en svältkatastrof som kostade omkring 30 miljoner människor livet.

Under Kulturrevolutionen (1966-76) var utrensningar och arresteringar av oliktänkande, intellektuella, konstnärer, vetenskapsmän och högeranhängare vardag i Kina. Påstådda högeranhängare och uppsatta tjänstemän tvingades ut på landsbygden av rödgardister. Miljontals arresterades utan grunder och tusentals dog i fångläger.

Fortfarande förbjuds alla medier av det kinesiska kommunistpartiet (kkp) i Kina att uppmärksamma årsdagen av Kulturrevolutionen. Lilly Wang tror att det beror på att kkp är rädda för att sanningen ska komma fram.

– Kkp håller tyst om många saker. De lurar det kinesiska folket med propaganda. Nu försöker kkp prata om hur dåligt man hade det då, hur mycket pengar man har nu, hur bra Kinas ekonomi är nu, hur Kina blir godtaget av hela världen, att man är med i WTO, och att man ska hålla olympiaden. Men egentligen är förföljelsen av Falun Gong, kristna, tibetaner en annan form av Kulturrevolutionen, säger hon.



Pekingbor passerar en stor propagandaaffisch med två arbetare och en soldat som 1974 spred budskapet ”Jordbrukare och soldater är den främsta kraften i kampen mot Lin Piao och Konfucius”. Lin Piao ledde den första armén på Den långa marschen men utpekades senare som en motståndare till Mao och kulturrevolutionen. Han dog under mystiska omständigheter i en flygolycka då han flydde till Sovjetunionen. (Foto: AFP)

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024