29 år sedan massakern på Himmelska fridens torg – de här fem sakerna känner många inte till


Varning: Artikeln innehåller skrämmande bilder.

Efter att den hyllade politiske aktivisten Hu Yaobang hastigt dog samlades 200 000 studenter på Himmelska Fridens torg i Peking 22 april 1989. De ville möta begravningsbilen som aldrig kom. Studenterna längtade efter frihet, och de blev arga.

Foto: Facebook

Studenter marscherar in med banderoller på Pekings gator i närheten av den Himmelska Fridens torg 25 maj 1989. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

De kommande veckorna ockuperades torget av de protesterande studenterna. De drömde om att få demokrati i landet. Deras fredliga demonstration var en glimt av hopp – tills militären kom.

Hundratals av de 200 000 studenterna sitter mittemot poliserna på den Himmelska Fridens torg vid begravningsceremonin för den liberale reformatören Hu Yaobang. Foto: Getty Images/Catherine Henriette

Trots att det utfärdades undantagstillstånd 20 maj gick militären plötsligt in den 4 juni. Vad låg bakom?

 

1. Minst 10 454 människor dödades av den kinesiska regimen på Himmelska Fridens torg, enligt en ej namngiven källa inom den kinesiska staten. Den siffran överstiger vida det ”officiella” antalet döda på 200.

Studenter sköts ner i drivor och ”mejades ner” av stridsvagnar den 4 juni 1989. ”Sedan körde stridsfordon över kropparna om och om igen för att göra ”paj”. Resterna samlades upp av bulldozrar, brändes och spolades bort i avloppet,” enligt ett utdrag ur en redogörelse som nådde Storbritanniens ambassadör i Kina 1989, Alan Donald.

Under demokratirörelsens sista dagar blockerar en grupp stridsvagnar en överfart som leder till Himmelska Fridens torg. Foto: Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Det är ännu inte bekräftat hur många fler studenter som dödades under och efter den obeväpnade protesten.

2. Den som beordrade massakern lever fortfarande.

Förutom att militären körde över studenterna med stridsvagnar sköt de också kulor som utvidgar sig vid träff, så kallade dum-dum-kulor (förbjudna enligt Genéve-konventionen) för att göra maximal skada.

Vem gav order om ett sådant brutalt massmord på civilister som bara ville ha frihet?

Före detta diktatorn Jiang Zemin. Foto: ©Getty Images/Feng Li

Den förre diktatorn Deng Xiaoping blev imponerad av Jiang Zemins hårda linje om att använda militären för att slå ner på studenterna. Han flyttade honom därför från sin position som partiordförande i Shanghai till generalsekreterare för det kinesiska kommunistpartiet, bara några dagar innan massakern. Detta gav honom möjlighet att göra det han ville.

 

Jiang Zemin, som var hjärnan bakom massakern, beordrade militären att genomföra strategin den 4 juni. ”Himmelska fridens port” förvandlades plötsligt till ett helvete på jorden.

Fotot från 4 juni 1989 visar hur två personer transporteras under sammandrabbningen mellan militären och studenterna nära den Himmelska Fridens torg. Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

3. Massakern på Himmelska Fridens torg var bara början på Jiangs maktmissbruk. Han fortsatte sedan att begå de mest avskyvärda brott.

Genom den blodiga massakern fick Deng den perfekta arvtagaren till positionen som partiordförande. Jiang tillträdde 1993.

Offer för massakern ligger staplade ovanpå varandra i Peking, Kina, 1989. Foto: ©Getty Images/Dario Mitidieri

Extremmarxisten och den före detta KGB-spionen Jiang hade bara börjat visa sitt rätta ansikte.

Tio år efter massakern, 1999, bestämde sig den avundsjuke Jiang för att ”utplåna” Falun Gong, en populär icke-religiös qigong- och meditationsmetod. Antalet utövare uppgick då till ungefär 100 miljoner, vilket var fler än de 70 miljoner medlemmarna i kommunistpartiet, enligt statliga rapporter.

Foto: ©The Epoch Times

Under Jiangs styre drogs en propagandakampanj igång som smutskastade Falun Gong över hela Kina. Genom att metoden förtalades på ett extremt sätt vändes den allmänna opinionen mot Falun Gong. Ett exempel är den ökända självbränningen som iscensattes på Himmelska Fridens torg. Den förledde hela landet och beredde väg för Jiangs nästa steg: att med tvång ”omskola” och ”eliminera” qigong-utövarna som vägrade att ge upp metoden.

Foto: ©The Epoch Times

Jiangs folkmordstaktik tros ha orsakat ett utbrett, statligt sanktionerat dödande, bland annat genom organstölder, där antalet döda inte går att fastställa. 209 000 stämningsansökningar har lämnats in mot Jiang, vilket gör honom till den mest stämda diktatorn i världen.

Falun Gong-utövare vid ett massmöte vid kinesiska ambassaden i New York City 3 juli 2015, till stöd för stämningarna av Jiang Zemin världen över. Foto: ©The Epoch Times/Larry Dye

4. Vittnesmål om vad som skedde på Himmelska Fridens torg hölls hemliga.

En reporter för Blacklock fick hemliga meddelanden om hemska vittnesmål om vad som verkligen hände på Himmelska Fridens torg den dagen.

”En gammal dam böjde knä framför soldaterna och bad för studenterna, soldaterna dödade henne”, rapporterade kanadensiska ambassaden i Peking då.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta/AFP

”En pojke sågs försöka fly medan han höll i en kvinna med ett 2-årigt barn i barnvagn. Han blev överkörd av en stridsvagn. Den vände om och mosade dem.”

”Militärer sköt med maskingevär tills ammunitionen tog slut.” En otrolig mängd kulor avfyrades mot de civila på Himmelska Fridens torg, ”de studsade inne i närliggande hus och dödade många som var där inne.”

Foto: ©Getty Images/Peter Turnley/Corbis/VCG

”Ambassaden beskrev dödandet som 'barbariskt'.”

”De går nu in i en period av brutalt förtryck. Angiveri och rädsla för förföljelse kommer att terrorisera folket”, skriver en annan källa.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen blockerar militärer en överfart i närheten av den Himmelska Fridens torg. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

Enligt diplomater avrättades ytterligare 1 000 personer efter massakern, men någon exakt siffra kan inte bekräftas.

”Antagligen var tanken att massakern av några hundra eller tusen skulle övertyga folket att inte gå vidare med sina protester. Det verkar fungera”, uttalade sig en diplomat.

I slutet av den pro-demokratiska rörelsen stannar cyklister för att titta på cyklar som har blivit överkörda av stridsvagnar. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

De hemliga brittiska telegrammen, som nyhetssidan HK01 fick tag i, avslöjar fler detaljer om brotten som begicks av Shanxiprovinsens 27:e armé den dagen.

Foto: ©Getty Images/Manuel Ceneta

”27:e armén beordrade att ingen skulle slippa undan, och de sköt skadade SMR-soldater [från ett annat arméförband]. Fyra kvinnliga studenter som var skadade bad för sina liv men dödades med bajonetter. En 3-årig flicka skadades. När mamman gick för att hjälpa henne blev hon skjuten, liksom sex andra som försökte.”

En cyklist vandrar förbi staket som har körts sönder av militärens stridsvagnar i närheten av den Himmelska Fridens torg. Bilden togs några timmar efter den slutliga attacken. Foto: ©Getty Images/Peter Charlesworth/LightRocket

”Tusen personer fick höra att de kunde fly via Zhengyi Lu, men de blev nermejade från särskilt förberedda kulsprutepositioner.”

5. ”4 juni” är strängt tabu i dagens Kina.

Trots att man i Hong Kong håller en årlig ljusvaka för att minnas massakerns offer, går det inte att göra så på andra sidan gränsen, på det kinesiska fastlandet. Bara det att tala om massakern på Himmelska Fridens torg eller att nämna ”4 juni” eller ”6.4” kan leda till att man "försvinner".

Tusentals människor har samlats i Victoria Park för att markera 25-årsdagen av massakern med en ljusmanifestation, 4 juni, 2014, i Hong Kong. Foto: ©Getty Images/Jessica Hromas

En lärare vid Yantai-universitetet, Zhang Zhongshun, visade en film om massakern för sin klass år 2007. Han hade fått tag i den via en västerländsk hemsida, och han fick tre års fängelse.

En student blockerar vägen för en stridsvagnskonvoj i närheten av den Himmelska Fridens torg. Foto: ©Getty Images/Bettmann

I år är det 29 år sedan massakern ägde rum på Himmelska Fridens torg. Fortfarande har Jiang Zemin inte ställts till ansvar för sitt agerande.