15 000 år gamla hus i Afrika visar förhistoriska människors skicklighet
Arkeologen Piotr Osypinski arbetar på utgrävningsplatsen Affad 23 i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)


Polska arkeologer har grävt fram lämningar från 15 000 år gamla robusta och permanenta byggnader i Sudan i Afrika. De är bevis på ett mycket mer bofast och avancerat skede i den mänskliga utvecklingen vid den här tiden än man tidigare trott.

De här husen byggdes under den arkeologiska tidsperioden senpaleolitikum. Man anser allmänt att de tidigaste tecknen på mänskliga bostäder i Europa kommer ungefär från den här tiden, till exempel i Pincevent i Frankrike, men dessa är de tidigaste man funnit i nordöstra Afrika. Det som utmärker den här bosättningen i Sudan är att mycket tyder på att ursprunget till detta beteende kan vara långt äldre än själva bosättningen, förklarar arkeologen Piotr Osypinski via mejl.

”De här byggnaderna gjordes av människor som fortfarande levde på ett väldigt gammalt vis, så ursprunget till sådant beteende (att bygga hus, skapa rum) kan vara mycket äldre än 15 000 [år]”, skriver Osypinski, som arbetar på platsen. ”Affad-husen byggdes förvisso under senpaleolitikum, men människorna som gjorde det var helt och hållet mellanpaleolitiska i sina bearbetningsstrategier, [och] i de tekniska färdigheterna i tillverkningen och användningen av stenverktyg – detta är en väldigt viktig fråga, då vi kan anta att idén om organiserade bofasta utrymmen skulle kunna ha sin rot i en så gammal tidsperiod.”

Det är det första beviset för att den tidens Homo Sapiens ”byggde relativt stora hus, planerade utbredningen av ett läger med olika funktioner, [och] anpassade sig väl till våtmarksmiljön” i Nildalen, enligt den polska vetenskapspublikationen PAP.

Våtmarksmiljön var stabil. Så snart människorna hade anpassat sig till våtmarkerna behövde de inte gå igenom samma kulturella evolution som människor i andra regioner som var tvungna att anpassa sig till ändrat klimat och andra miljöfaktorer. Detta är den hypotetiska förklaringen till att de höll fast vid traditionerna från mellanpaleolitikum.

Platsen bedömdes först vara 70 000 år gammal, men den är mycket intressant även med en ålder på 15 000 år, säger Osypinski. Åldern bekräftades med hjälp av optiskt stimulerad luminiscensdatering. Upptäckterna tyder på att fasta bosättningar fanns långt tidigare än för 15 000 år sedan, och det ger en inblick i människans förflyttning över den afrikanska kontinenten. Forskningsteamet kommer att publicera de slutliga resultaten från forskningen de kommande månaderna.

Översatt från engelska


Arkeologen Piotr Osypinski arbetar på utgrävningsplatsen Affad 23 i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)

Arkeologen Piotr Osypinski arbetar på utgrävningsplatsen Affad 23 i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)


En arkeologisk utgrävning i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)

En arkeologisk utgrävning i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)


Föremål upphittade på utgrävningsplatsen Affad 23 i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)

Föremål upphittade på utgrävningsplatsen Affad 23 i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)


En arkeologisk utgrävning i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)

En arkeologisk utgrävning i Sudan. (Michal Sita, använd med tillåtelse av Palaeoaffad Project-Sudan)