Efter mer än ett års fördröjning väcktes den 24 juli åtalet mot Bo Xilai, den nu fallna men en gång den stigande lysande stjärnan på Kinas kommunistpartis himmel.
Den långa förseningen antyder vilka höga insatser som står på spel. När brottsanklagelserna nu har väckts offentligt måste Kinas kommunistledare Xi Jinping ha klart för sig vilka risker rättegången för med sig.
Enligt kinesisk statsstyrd media kommer Bo Xilai att ställas inför rätta för mutbrott, förskingring och maktmissbruk. De formella åtalspunkterna döljer dock rättegångens verkliga karaktär. Bo Xilai hade kunnat ställas till svars för betydligt allvarligare brott, och rättegången handlar inte bara om några simpla tjänstefel.
Detta är en politisk rättegång som påverkar framtiden för åtskilliga av dem som fram till nyligen var de mäktigaste personerna i Kinas kommunistparti: Den tidigare högste ledaren Jiang Zemin, som skapade gruppen, den långvarige makthavaren och ledaren för underrättelsetjänsten, Zeng Qinghong, liksom den förre ledaren för inrikes säkerhetsstyrkor, Luo Gan, och dennes efterträdare Zhou Yongkang.
Bo Xilai ingick också i gruppen. Dessa personer och andra som var under deras ledning bär ansvaret för brotten mot mänskligheten, begångna under förföljelsen av den andliga metoden Falun Gong. Om Bo Xilai får ett lindrigt straff, så kan denna grupp andas ut i vetskapen att de inte kommer att ställas till svars för vad de har gjort mot Falun Gong-utövarna.
Alla inom kommunistpartiets högre nivåer vet varför Xi Jinping ska vara försiktig med att låta Bo Xilai komma för lindrigt undan: Han var en kuppmakare i vardande.
Bo Xilai hade lagt grunden för ett maktövertagande inom såväl politiken, ekonomin, propagandan och militären, och väntade bara på det rätta tillfället att putta Xi Jinping av stolen. Om kupplanen hade fullföljts hade Xi Jinping kunnat vara säker på att de som Bo Xilai hatade, bland andra han själv och förre premiärministern Wen Jiabao med flera, snabbt hade dödats.
Om Xi Jinping i denna situation låter Bo Xilai löpa, kan han glömma allt vad kampanjer heter för att stävja korruptionen inom Kinas kommunistparti eller att återupprätta partiet. Det skulle vara att öppna portarna för alla som någon gång skulle vilja konspirera mot honom.
Kanske ville Xi jinping sända en signal om att han inte är så dum genom det sätt han nyligen hanterade Jiang Zemin. Den 22 juli hyllade Jiang Zemin Xi Jinpings ledarskap på ett möte med USA:s tidigare utrikesminister Henry Kissinger. Dagen därpå fanns Jiangs namn inte med på listan över partitjänstemän som hyllade en avliden vetenskapsman.
Kinas kommunistparti använder sådana hyllningslistor för att kommunicera vilka som har makt. Denna lista var manipulerad och Jiang Zemin, som gärna visar att han fortfarande är med i leken genom att stå med på sådana listor, föll helt bort.
Jiang Zemins hyllande av Xi Jinping hade varit nedlåtande. Som komplimangen från en överordnad härskare till ett litet barn, och kunde ha gett folk intrycket av att Xi Jinping behövde Jiang Zemin för att behålla sin styrka. Förolämpningen var ett av många skäl för Xi Jinping att gå emot Jiang Zemin.
Högre tjänstemän inom Kinas kommunistparti vet att den viktigaste frågan i fallet Bo Xilai är förföljelsen av Falun Gong.
Jiang Zemins grupp hade satt sitt hopp till Bo Xilai. Om han hade tagit makten kunde han ha fortsatt förföljelsen av Falun Gong och det ansvar som den kinesiska nationen en dag kommer att utkräva från dem hade kunnat skjutas upp.
Med tanke på Bo Xilais fall måste Xi Jinping tänka på att det inte är någon lätt sak att fortsätta med förföljelsen av Falun Gong.
Den kostar stora summor pengar. 1998, året innan förföljelsen startade, uppgick den totala summan för allmän säkerhet till 40 miljarder yuan (ungefär det samma i kronor), baserat på de samlade intäkterna och utgifterna i Statistisk årsbok. År 2012 hade kostnaden för allmän säkerhet ökat till 701,8 miljarder yuan.
Dessa omkostnader är inte hållbara. Oavsett om man läser inrikes kinesisk media eller lyssnar till utländska tankesmedjor så är budskapet det samma: De ekonomiska utsikterna för Kina är mörka. Det kommer inte att finnas några pengar att upprätthålla denna omåttligt kostsamma förföljelse med.
Samtidigt har den institutionella grunden för en fortsatt förföljelse rämnat, sannolikt på Xi Jinpings initiativ.
Förföljelsen har verkställts av politisk-rättsliga utskottet (PLAC), på samtliga administrativa nivåer. Före maktskiftet i november 2012 hade utskottets sekreterare en plats i politbyråns ständiga utskott, det lilla organ som styr den kinesiska regimen, vilket gav honom relativt stor självständighet. Efter november är politisk-rättsliga utskottets ledare endast en av medlemmarna i politbyrån, vilket gör honom lättare att kontrollera uppifrån.
Det verkar också som att Xi Jinping har börjat avveckla systemet med omskolning på arbetsläger, vilket försvagar de organisatoriska och administrativa möjligheterna att fortsätta förföljelsen.
Även på det ideologiska slagfältet har Kinas regim förlorat. Så tidigt som 2002 hade Kinas kommunistregim stoppat merparten av de offentliga fördömandena av Falun Gong.
Oberoende medier har dock fortsatt att grundligt redogöra för kommunistpartiets brott. Framförallt efter att Epoch Times publicerade artikelserien Nio kommentarer om kommunistpartiet, förlorade det kinesiska folket tilltron till de statsstyrda medierna och i allt högre takt även till partiet självt.
Partiet har även förlorat all tro på sig självt. Till och med högt placerade tjänstemän gör sitt bästa för att bli “nakna tjänstemän” som sänder sina fruar, barn och tillgångar utomlands och skaffar sig själva utländska pass.
Människor i Kina känner att regimen är på sitt yttersta. Vanliga medborgare kastar sarkasmer och kritik över allt vad regimen tar sig för och vad regimen än är emot så visar folket det sitt stöd.
Skulle kommunistpartiet försöka intensifiera förföljelsen av Falun Gong, skulle den allmänna opinionen stödja Falun Gong-utövarna.
Det är faktiskt så att alltfler advokater träder fram till försvar av Falun Gong-utövarna. I en rättegång i Dalian tvingade advokaterna till och med domstolen att göra vissa eftergifter.
Kunskapen om organskörd från levande Falun Gong-utövare sprider sig över världen. Boken Blodig skörd: Dödandet av Falun Gong-utövare för deras organ, är en respekterad källa.
USA:s representanthus ska ta ställning till resolution 281 som fördömer organskörd från samvetsfångar i Kina.
Du Bins film Above the Ghosts’ Heads: The Women of Masanjia Labor Camp har rönt stor uppmärksamhet från världens medier och skapat global uppmärksamhet kring tortyren mot Falun Gong-utövare i Kinas arbetsläger.
Om förföljelsen får allt svårare att fortsätta, är kommunistpartiets enda alternativ att röja undan spåren. Varje sådant projekt kommer sannolikt att ske i kaosartade tider.
Många internationella investeringsbolag och ekonomer har förutspått att år 2014 blir en vändpunkt för Kinas ekonomi. Den kommer att kollapsa. Efteråt kommer det att bryta ut en långvarig social kris. Folkets missnöje kommer att koka över och det kommer att kräva att någon ges skulden.
Om Xi Jinping skulle ge Bo Xilai ett lindrigt straff och låta Jiang Zemins grupp slippa undan, skulle den utnyttja tillfället. På samma sätt som Gennadij Janajev gjorde i den forna Sovjetunionen skulle Jiang Zemin och hans män ha en god chans att iscensätta en kupp. Bo Xilai skulle kunna återfå sin makt och Xi Jinping och hans allierade skulle göras till syndabockar.
Ett annat alternativ, som också är mer rättvist, är att Xi Jinping bestraffar Bo Xilai proportionerligt i förhållande till alla de brott han har begått, och att han även tar sig an de viktigaste syndarna i förföljelsen av Falun Gong.
Zhang Tianliang, Ph D, skriver om Kinas historia och politik för flera olika publikationer, bland andra New York-baserade New Tang Dynasty Television och Voice of America’s kinesiska tjänster.
Översatt från engelska.
