Natoutredningens slutsatser om ett svenskt Natomedlemskap kan tolkas olika av partierna. Utrikesminister Margot Wallström (S) betonar att alliansfriheten ligger fast.

Regeringens utredning om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten pekar på för- och nackdelar med ett svenskt Natomedlemskap utan att ta ställning till om Sverige bör gå med i försvarsalliansen.

Från borgerligt håll anser man att utredningen stödjer argumenten för ett svenskt Natomedlemskap.

Utrikesminister Margot Wallström (S) uppger att hon inte kan kommentera innehållet i utredningen förrän den presenteras officiellt.

Inga tvära kast

I ett skriftligt uttalande konstaterar hon däremot att ”svensk säkerhetspolitisk linje är välkänd och ligger fast. Säkerhetspolitiken bör vara långsiktig, stabil och värnad från tvära kast”.

Utredaren, ambassadör Krister Bringéus, bedömer bland annat att ett svenskt Natomedlemskap sannolikt skulle öka Västs samlade konfliktavhållande förmåga i Östersjöregionen.

Företrädare för Liberalerna, Moderaterna och Kristdemokraterna tycker att det är ett avgörande argument för ett Natomedlemskap.

Blir valfråga?

– Det här är ett underlag för att gå vidare med en medlemsansökan och för att det här ska bli en valfråga, säger Mikael Oscarsson (KD).

– Jag tycker inte att Socialdemokraterna ska ha veto i den här frågan.

Utredaren bedömer också att Sverige behöver militärt stöd om landet blir indraget i en konflikt med Ryssland som rör Baltikum. Han påpekar även att ett medlemskap ”knappast” får några ”avgörande försvarsekonomiska konsekvenser för Sverige” och att riksdagen skulle fortsätta att besluta om försvarets budget.

Bringéus skriver dessutom att ”ingenting” talar för att ”Nato skulle ha intresse eller behov av att stationera kärnvapen på svenskt territorium”.

Mikael Oscarsson tycker det är bra att utredaren tar upp fakta kring påståenden som används som tillhyggen i debatten.

Moderatledaren Anna Kinberg Batra hoppas att utredningen ska lägga grunden för en seriös och öppen debatt.

Kan rusta upp

Å andra sidan skriver Bringéus att ett svenskt Natomedlemskap kan leda till att Ryssland rustar upp runt Östersjön, att ett medlemskap inte är en ”genväg” för att lösa svenska försvarets brister och att en Natoansökan skulle leda till en politisk kris med Ryssland.

Margot Wallström påpekar att utredningen är en ”bred genomlysning” av alla Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten, till exempel med Finland.

”Det är värdefullt i en tid då omvärldsläget är oroligare än på länge”, skriver hon.

”Främsta försvarslinjen”

Wallström pekar också på betydelsen av bredden av de säkerhetspolitiska instrument som Sverige har till sitt förfogande, som diplomati, medling, och förtroendeskapande åtgärder.

”Det är den främsta försvarslinjen”, skriver utrikesministern.

Wallström anser att svaret på ökade spänningar i vårt närområde måste vara en trovärdig försvarsförmåga, mer politisk dialog och breda bilaterala och internationella samarbeten.

”Svaret är inte ett svenskt Nato-medlemskap. Den militära alliansfriheten tjänar oss väl och bidrar till stabilitet och säkerhet i norra Europa”, skriver hon.

(TT)

Utredningens bedömningar

Västs samlade konfliktavhållande förmåga skulle sannolikt öka. Svenskt Natomedlemskap kan leda till upprustning i Ryssland. Inget tyder på att Nato har intresse av att placera kärnvapen i Sverige. Sverige kan som medlemsland driva säkerhetspolitik inom ramen för Nato. Natomedlemskap är ingen genväg för att lösa det svenska försvarets brister. Natomedlemskap får inga avgörande försvarsekonomiska konsekvenser. En Natoansökan skulle leda till politisk kris med Ryssland. Sveriges politiska och diplomatiska handlingsutrymme skulle minska något. Som Natoland blir det svårare för Sverige att driva på för ett internationellt kärnvapenförbud. Källa: Utredningen om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten