loadingNu är det inte längre en gåta varför humlan kan flyga. (Foto: Sofia Partanen/Epoch Times)
Nu är det inte längre en gåta varför humlan kan flyga. (Foto: Sofia Partanen/Epoch Times)
Vetenskap

Virvel får humlan att flyga

Barbro Plogander - Epoch Times

Humlan ska inte kunna flyga enligt beräkningar av dess lyftkraft. Den har för stor kropp och för små vingar. Men humlan förstår inte det och flyger ändå, har man sagt. Nu finns en mera vetenskaplig förklaring.

Det här intresserade några forskare i Cambridge. Med insektsforskaren Charles Ellington i spetsen byggde de en modell, inte av en humla utan av tobakssvärmare, som flyger under samma villkor. Det blev en komplicerad maskin vars rörelser styrs av en dator.

Med hjälp av rök studerades luftens rörelser över vingarna och då fann de en virvel längst ut på vingspetsarna. Virveln skapar en lyftkraft som mer än väl motverkar tyngdkraften.

Nu vet forskarna hur det kommer sig att humlor kan flyga. Andra forskare undrar hur det går för humlorna i dagens stadsnära grönområden. De trivs inte, såsom parker och andra grönytor ser ut idag. Det visar forskning som gjorts av Karin Ahrné på institutionen för ekologi vid SLU.

För att humlorna ska trivas spelar naturligtvis valet av växter roll. Humlor besöker många olika sorters växter. De vill inte ha kortklippt gräs utan det får gärna vara områden med högre gräsvegetation där humlor kan hitta boplatser.

I trädgårdar tycker humlorna om olika typer av kryddväxter till exempel salvia, timjan och lavendel. Attraktiva för dessa insekter är även lupiner, stockrosor och riddarsporre med flera.

I en koloniträdgård fann Karin Ahrné totalt 13 arter av humlor och hon säger:

– Artrikedomen påverkades av landskapet som omgav de studerade grönområdena. Antalet arter av humlor minskade när mängden hårdgjord yta i det omgivande landskapet ökade. Intressant nog hittades ändå relativt många arter i koloniträdgårdar också i centrala Stockholm.

Karin Ahrné jämförde i en studie koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar och fann ingen skillnad i artrikedom av humlor. Det fanns däremot större antal humlor i koloniträdgårdarna beroende på en högre blomrikedom.

– Jag tror att det går att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingNu är det inte längre en gåta varför humlan kan flyga. (Foto: Sofia Partanen/Epoch Times)
Nu är det inte längre en gåta varför humlan kan flyga. (Foto: Sofia Partanen/Epoch Times)
Vetenskap

Virvel får humlan att flyga

Barbro Plogander - Epoch Times

Humlan ska inte kunna flyga enligt beräkningar av dess lyftkraft. Den har för stor kropp och för små vingar. Men humlan förstår inte det och flyger ändå, har man sagt. Nu finns en mera vetenskaplig förklaring.

Det här intresserade några forskare i Cambridge. Med insektsforskaren Charles Ellington i spetsen byggde de en modell, inte av en humla utan av tobakssvärmare, som flyger under samma villkor. Det blev en komplicerad maskin vars rörelser styrs av en dator.

Med hjälp av rök studerades luftens rörelser över vingarna och då fann de en virvel längst ut på vingspetsarna. Virveln skapar en lyftkraft som mer än väl motverkar tyngdkraften.

Nu vet forskarna hur det kommer sig att humlor kan flyga. Andra forskare undrar hur det går för humlorna i dagens stadsnära grönområden. De trivs inte, såsom parker och andra grönytor ser ut idag. Det visar forskning som gjorts av Karin Ahrné på institutionen för ekologi vid SLU.

För att humlorna ska trivas spelar naturligtvis valet av växter roll. Humlor besöker många olika sorters växter. De vill inte ha kortklippt gräs utan det får gärna vara områden med högre gräsvegetation där humlor kan hitta boplatser.

I trädgårdar tycker humlorna om olika typer av kryddväxter till exempel salvia, timjan och lavendel. Attraktiva för dessa insekter är även lupiner, stockrosor och riddarsporre med flera.

I en koloniträdgård fann Karin Ahrné totalt 13 arter av humlor och hon säger:

– Artrikedomen påverkades av landskapet som omgav de studerade grönområdena. Antalet arter av humlor minskade när mängden hårdgjord yta i det omgivande landskapet ökade. Intressant nog hittades ändå relativt många arter i koloniträdgårdar också i centrala Stockholm.

Karin Ahrné jämförde i en studie koloniträdgårdar, parker och kyrkogårdar och fann ingen skillnad i artrikedom av humlor. Det fanns däremot större antal humlor i koloniträdgårdarna beroende på en högre blomrikedom.

– Jag tror att det går att sköta också parker och kyrkogårdar på ett mer gynnsamt sätt för humlor och andra bin. Genom att välja växter, bärbuskar och fruktträd som de gillar kan vi gynna ett stort antal arter humlor i våra svenska städer, säger Karin Ahrné.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad (föräldraledig)

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024