Säpo och polisen behöver bli bättre på att dela med sig av information om återvändande jihadister. Kommunerna riskerar att missa både potentiella rekryterare och traumatiserade kvinnor och barn, varnar Mona Sahlin.
Risken är att återvändande IS-krigare glorifieras när de kommer hem och börjar rekryterar andra, utan att kommunerna vet om det. Det menar Mona Sahlin, nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.
– Risken är uppenbar att man vill bidra till rekryteringen, och vissa vill återvända, säger hon till TT.
Hittills har 126 personer återvänt till Sverige efter att ha varit anslutna till al-Qaidainspirerade grupper i Mellanöstern, rapporterar Ekot i Sveriges Radio. Men kommunerna får ofta inte veta vilka de är och var de bor, enligt Sahlin.
Sekretess hindrar
Säpo och öppna polisen pekar på att det finns sekretessregler gör att de ibland inte kan dela med sig av information. Polisen lyfter också fram att den nya polisorganisationen är ansträngd enligt Ekot.
– Det finns många fall där sekretessen inte är ett problem, säger Sahlin och pekar på att det ofta inte finns någon förundersökningssekretess att ta hänsyn till när kvinnor och barn kommer tillbaka från Raqqa i Syrien.
| FAKTA: Stödtelefon för oroliga anhöriga |
| Den nationella stödtelefonen riktar sig till dem som är oroliga för att en person i deras närhet ska ansluta sig till våldsbejakande extremistiska rörelser i Sverige eller utomlands. Telefonen bemannas vardagar mellan klockan 9 och 15. Det går att ringa in anonymt och samtalet syns inte på telefonräkningen. Stödlinjen är ett pilotprojekt som kommer att pågå fram till juni 2016. Först därefter fattas beslut om hjälpnumret kommer att bli permanent eller ej. Källa: www.samordnarenmotextremism.se |
I slutet av förra året larmade familjen till en 17-årig flicka från Linköping om att hon försvunnit, eftersom de befarade att hon rest för att ansluta sig till IS. Familjen lyckades själv spåra flickans mobil och hon kunde sedan tas omhand i Wien. Pappan sade då till Expressen att familjen upplevde att deras anmälningar och varningar inte tagits på allvar. Händelsen är ett exempel på när anhöriga bollas runt mellan olika instanser. Just samordningen är en punkt där flera kommuner brustit, menar Sahlin.
– Tyvärr är det inte det enda exemplet. Vi hörde alldeles för många exempel på familjer, inte minst mammor, som i förtvivlan ringt runt, blivit hänvisade, undanskuffade och kopplade fram och tillbaka. Det var en av anledningarna till att vi skapade den här telefonlinjen, säger hon.
Den nationella stödtelefonen startades i höstas och bemannas av Röda Korset.
Kvinnor reser
När barn och kvinnor kommer hem efter vistelser i IS-kontrollerade områden har de inte sällan hemska upplevelser såsom våldtäkter och övergrepp med sig.
– Det finns fall där barnen verkligen är traumatiserade. De har sett död i en omfattning som jag tror få av oss kan förstå. De agerar ut på dagis – de leker inte utan de slåss. Personalen behöver kunskap för att kunna hantera det.
Då behöver de hjälp, som kommunerna inte kan ge om de inte känner till dem, menar Sahlin.
– Ibland är det rena turen om kommunerna får kännedom om det här.
