loading
Hälsa & Livsstil

Vi lever längre men unga mår sämre

Susanne Larsson - Epoch Times

Vi blir allt äldre men fler unga mår psykiskt dåligt. Självmorden bland unga kvinnor ökar dramatiskt. Det finns också stora sociala skillnader när det gäller hälsa och dödlighet. Oroande är att våldet ökar, avslöjar årets nationella folkhälsorapport från Socialstyrelsen som publiceras idag.

I rapporten framgår det att vi lever längre i Sverige och att de flesta upplever sin hälsa som god.  Medellivslängden ökar mest bland män och högutbildade. Det finns en tydlig nedgång i dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det tror man kan bero på att vi fått en högre medvetenhet om hur livsstilen har betydelse för vår egen hälsa och samtidigt har vi bättre sjukvårdande behandlingar.

När det gäller cancerdödligheten så är inte utvecklingen lika positiv. Lungcancer ökar bland kvinnor, men har minskat bland män. Dödligheten i bröstcancer är tämligen oförändrad.

De mörka molnen i rapporten är de ungas hälsoutveckling. Fler unga mår psykiskt dåligt, främst flickor, och självmordförsöken bland unga kvinnor har ökat dramatiskt.

Det finns sociala skillnader när det gäller befolkningens hälsa, visar årets folkhälsorapport. Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade. Kvinnor med lägre utbildning har också lägre överlevnad i bröstcancer.

Arbetare har generellt sämre hälsa, och lider oftare av svår värk.  Även tandhälsan är oftare sämre, många anser sig inte ha råd att uppsöka tandvård. Det är också vanligare med astma och födoämnesallergier hos barn i familjer med sämre ekonomi.

– Ett viktigt folkhälsopolitiskt mål är att minska de sociala skillnaderna i hälsa, men trots det ser skillnaderna ut att bestå. Här återstår en hel del att göra för både myndigheter och vården, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen.

För första gången så har folkhälsorapporten fått ett eget kapitel om våld. Det har blivit ett stort folkhälsoproblem och siffror visar att ungefär var tionde invånare drabbades av någon form av våld, hot eller trakasserier under 2006.

Hemmet är inte trygg plats för alla, fler barn upplever våld i hemmet, enligt rapporten tio procent av alla barn och mellan 12 000 och 14 000 kvinnor besöker öppenvården varje år efter att ha utsatts för våld från sin partner.

Ensamstående kvinnor med små barn är en utsatt grupp. Fler ensamstående misshandlas i hemmet och de mår sämre både psykiskt och fysiskt. Rökning och övervikt är vanligt.

Hur har vi det då med vikten? Efter att vi i många år ha ökat i vikt så verkar nu ökningen ha stannat av men fortfarande är fetma ett stort hälsoproblem. Nästan hälften av alla vuxna är överviktiga och siffran bland barnen är 15-20 procent.

Socialstyrelsen framhåller att de senaste uppgifterna om befolkningens hälsotillstånd är från 2005 och speglar ett samhälle i högkonjunktur. Hälsotillståndet kan förväntas bli sämre under högkonjunktur

Folkhälsorapporten har till syfte att kartlägga hälsoläget bland befolkningen och de olika faktorer som påverkar vår hälsa.

Mest lästa

Rekommenderat

loading
Hälsa & Livsstil

Vi lever längre men unga mår sämre

Susanne Larsson - Epoch Times

Vi blir allt äldre men fler unga mår psykiskt dåligt. Självmorden bland unga kvinnor ökar dramatiskt. Det finns också stora sociala skillnader när det gäller hälsa och dödlighet. Oroande är att våldet ökar, avslöjar årets nationella folkhälsorapport från Socialstyrelsen som publiceras idag.

I rapporten framgår det att vi lever längre i Sverige och att de flesta upplever sin hälsa som god.  Medellivslängden ökar mest bland män och högutbildade. Det finns en tydlig nedgång i dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Det tror man kan bero på att vi fått en högre medvetenhet om hur livsstilen har betydelse för vår egen hälsa och samtidigt har vi bättre sjukvårdande behandlingar.

När det gäller cancerdödligheten så är inte utvecklingen lika positiv. Lungcancer ökar bland kvinnor, men har minskat bland män. Dödligheten i bröstcancer är tämligen oförändrad.

De mörka molnen i rapporten är de ungas hälsoutveckling. Fler unga mår psykiskt dåligt, främst flickor, och självmordförsöken bland unga kvinnor har ökat dramatiskt.

Det finns sociala skillnader när det gäller befolkningens hälsa, visar årets folkhälsorapport. Hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes är vanligare bland lågutbildade. Kvinnor med lägre utbildning har också lägre överlevnad i bröstcancer.

Arbetare har generellt sämre hälsa, och lider oftare av svår värk.  Även tandhälsan är oftare sämre, många anser sig inte ha råd att uppsöka tandvård. Det är också vanligare med astma och födoämnesallergier hos barn i familjer med sämre ekonomi.

– Ett viktigt folkhälsopolitiskt mål är att minska de sociala skillnaderna i hälsa, men trots det ser skillnaderna ut att bestå. Här återstår en hel del att göra för både myndigheter och vården, säger Lars-Erik Holm, generaldirektör vid Socialstyrelsen.

För första gången så har folkhälsorapporten fått ett eget kapitel om våld. Det har blivit ett stort folkhälsoproblem och siffror visar att ungefär var tionde invånare drabbades av någon form av våld, hot eller trakasserier under 2006.

Hemmet är inte trygg plats för alla, fler barn upplever våld i hemmet, enligt rapporten tio procent av alla barn och mellan 12 000 och 14 000 kvinnor besöker öppenvården varje år efter att ha utsatts för våld från sin partner.

Ensamstående kvinnor med små barn är en utsatt grupp. Fler ensamstående misshandlas i hemmet och de mår sämre både psykiskt och fysiskt. Rökning och övervikt är vanligt.

Hur har vi det då med vikten? Efter att vi i många år ha ökat i vikt så verkar nu ökningen ha stannat av men fortfarande är fetma ett stort hälsoproblem. Nästan hälften av alla vuxna är överviktiga och siffran bland barnen är 15-20 procent.

Socialstyrelsen framhåller att de senaste uppgifterna om befolkningens hälsotillstånd är från 2005 och speglar ett samhälle i högkonjunktur. Hälsotillståndet kan förväntas bli sämre under högkonjunktur

Folkhälsorapporten har till syfte att kartlägga hälsoläget bland befolkningen och de olika faktorer som påverkar vår hälsa.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024