Hur vet man att man är besatt av något? Enligt ordboksdefinitionen innebär det att du har har en idé eller en tanke som ständigt finns i ditt medvetande. Vid sitt årliga möte förra veckan visade Internationella valutafonden (IMF) att de definitivt är besatta av ekonomisk tillväxt.
Under presentationen av World Economic Outlook och dess förutsägelser kring global tillväxt förekom ordet ”tillväxt” 37 gånger. Lägg till detta 22 ytterligare tillfällen vid IMF-chefen Christine Lagardes presskonferens och 16 gånger under en konferens som handlade om ekonomisk stabilitet, så kan du lugnt konstatera att IMF är besatt vid tillväxt.
– Min förhoppning vid slutet av mötet är att alla finansministrar och alla centralbankschefer åker hem och tänker på vad jag kan göra för att gynna tillväxten, som för närvarande är alldeles för låg och gynnar för få, sade Lagarde vid konferensen 6 oktober.
Det är i och för sig inget fel på ekonomisk tillväxt. Företag investerar och får tillbaka ökad ekonomisk avkastning och produktivitet. Fler jobb, fler varor och mer av allt.
Dock är det värt att notera att en ekonomi inte alltid måste växa under alla omständigheter och till varje pris, särskilt inte definierat utifrån det begränsade statistiska konceptet BNP (bruttonationalprodukt). Det här är huvudsakligen sant för utvecklade ekonomier – likt ett träd som har nått sin fulla höjd måste inte en ekonomi växa för att försörja sina invånare.
Tillväxt inte nödvändigt
Världens äldsta träd finns i Sverige och kallas Old Tjikko, en gran på Fulufjället i Dalarna. Enligt vetenskapsmännen är den 9 550 år gammal. Den slutade att växa för länge sedan och är i bra form. Trädet har anpassat sig till en naturlig rytm och har ingen ambition att fortsätta växa.
Denna princip fungerar bra i länder som Japan, med en krympande befolkning där den totala BNP inte har rört sig under det senaste decenniet, men BNP per invånare har ökat med tanke på höjd produktivitet. Det finns förstås ett problem kring fördelningen av inkomsterna, men det är en annan sak och återfinns även i ekonomier som växer med 10 procent, som i Kina under det senaste decenniet.
Tillväxten i USA och Europa har varit för långsam, enligt Internationella valutafonden. (IMF)
Automatisering och en allt skickligare arbetskraft möjliggör för en mindre del av befolkningen att försörja de andra – detta oavsett om ekonomin krymper eller växer. I USA är det färre än var tredje invånare som har ett heltidsjobb och dessa kan enkelt försörja resten.
Däremot behöver tillväxtekonomier, för att klara samma sak, växa tills de är fullt utvecklade. Precis som att ett ungt träd ännu inte har nått sin fulla potential.
Till och med de största tillväxtanhängarna på IMF inser förmodligen att jorden har ändliga resurser och bara kan hysa ett ändligt antal människor. Så tillväxten måste någon gång upphöra.
Den verkliga anledningen till att IMF och regeringarna bakom IMF vill stimulera tillväxt till varje pris är på grund av den enorma skuldbörda som den utvecklade världen har dragit på sig. Skulden var 152 biljoner dollar i slutet av 2015, eller 225 procent av BNP, enligt IMF.
Det ”nya normala”
Denna skuld för med sig ränta, och räntan kan bara betalas om det finns en avkastning och tillväxt. I en fungerande ekonomi genererar kapital naturligt en avkastning – och om så inte sker avskrivs satsningen för att göra plats för något nytt.
I det nuvarande ”nya normala” är det dock inte på modet att erkänna misstag eller avskriva dåliga skulder. Så skulderna fortsätter att vandra runt, infiltrera balansräkningar och hålla centralbanker (regeringar) och IMF sysselsatta med att komma på en konstlad lösning på detta gamla problem. Ironiskt nog är Japan värst i klassen, med sin totala skuld på 400 procent i förhållande till BNP.
Många regeringar i den utvecklade världen har svårt att erkänna att de inte kan betala ut pensioner och sociala försäkringar utan en tillväxt av skattebasen (BNP), och utan nya människor i arbetskraften som betalar till socialförsäkringssystemet. Old Tjikko har inte det här problemet.
Skulderna kan inte betalas utan en tillväxt av BNP. (IMF)
IMF är dock en tillräckligt stor institution för att komma på olika idéer för att lösa problemet, även om idéerna kanske inte visas upp så tydligt på de årliga mötena. I en text från 2013 föreslog en IMF-analytiker en tioprocentig förmögenhetsskatt för att minska skuldbördan.
Även om det blir svårt att implementera skulle en förmögenhetsskatt, eller helt enkelt en låneeftergift, vara som att ta bort gamla grenar från trädet och ge de andra grenarna mer plats till att växa.
