loadingMathias Hellström krattar Svenshytteängen, vid Garphyttans nationalpark, som sköts på traditionellt sätt av Naturskyddsföreningen i Örebro. (Foton: Maria Johansson/ Epoch Times)
Mathias Hellström krattar Svenshytteängen, vid Garphyttans nationalpark, som sköts på traditionellt sätt av Naturskyddsföreningen i Örebro. (Foton: Maria Johansson/ Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

Värdefullt att bevara de svenska ängarna

Epoch Times Sverige, Maria Johansson

Förr i tiden gick svenskarna så här års man ur huse för att räfsa ängarna och ta bort fjolårets löv och nedfallna grenar. Detta kallas för fagning och är en gammal tradition som vi har haft i flera tusen år i Sverige. Svenshytteängen som sköts av Naturskyddsföreningen i Örebro är ett exempel på hur man traditionellt bevarar ängsmiljön.

Att hävda ängar började man med för att det behövdes vinterfoder till djuren. Markerna slogs med skäror och liar på sommaren och man fick hö som bestod av gräs, örter och blad. Det är för att underlätta slåttern som löv och grenar tas bort på våren.

– Det förekom även att man brände av ängen för att gynna grästillväxten och då på platser där man kunde ha kontroll på elden, berättar Tomas Gustafson från Naturskyddsföreningen i Örebro.

Jordbruket har förändrats och djurens foder odlas numera på åkrar. Det fanns drygt en miljon hektar ängar vid 1900-talets början. I dag finns det ungefär 6 000 hektar kvar. Detta har gjort att en lång rad växtarter är hotade genom att ängarna vuxit igen med buskar och träd. Ängen i Svenshyttan i Lekebergs kommun vid Garphyttans nationalpark, är ett exempel.

– Här i Svenshyttan fanns det sju gånger mer äng än åker under 1900-talets början och på den tiden låg gårdarna mycket tätare.

Naturskyddsföreningen i Örebro började restaurera ängen i Svenshyttan i början av 1990-talet och den traditionella ängsfloran har återtagit sina tidigare marker. Förutom det så har ängen blivit en mötesplats för lokalboende och föreningens medlemmar ”från stan” och en plats man gärna packar upp sitt fika på.

Idag kan man få ekonomiskt stöd från EU för att sköta ängar. Förutom av bönder så sköts ängar av bland annat Naturskyddsföreningens lokala kretsar, hembygdsföreningar och av en del skolor. På Gotland använder flera skolor årligen en hel skoldag på våren då alla går ut och räfsar de vackra ängarna, för att orkidéer ska fortsätta att trivas! Det är just det att man ständigt tar bort skörden som gör markerna magra och därför är så artrika.

Vartefter våren går över i sommar kommer de typiska ängsväxter som gentianor, ögontröst och jungfrulin att växa upp på våra ängar. Vem vet, du kanske besöker en äng i din omgivning där det finns gott om kalk i marken och får möjlighet att se någon av de orkidéer som också tillhör ängsfloran. På ängen i Svenshyttan kan man se orkidén nattviol.


Tibasen blommar i rosa om våren.

Tibasten blommar i rosa om våren.

Mest lästa

Rekommenderat

loadingMathias Hellström krattar Svenshytteängen, vid Garphyttans nationalpark, som sköts på traditionellt sätt av Naturskyddsföreningen i Örebro. (Foton: Maria Johansson/ Epoch Times)
Mathias Hellström krattar Svenshytteängen, vid Garphyttans nationalpark, som sköts på traditionellt sätt av Naturskyddsföreningen i Örebro. (Foton: Maria Johansson/ Epoch Times)
Hälsa & Livsstil

Värdefullt att bevara de svenska ängarna

Epoch Times Sverige, Maria Johansson

Förr i tiden gick svenskarna så här års man ur huse för att räfsa ängarna och ta bort fjolårets löv och nedfallna grenar. Detta kallas för fagning och är en gammal tradition som vi har haft i flera tusen år i Sverige. Svenshytteängen som sköts av Naturskyddsföreningen i Örebro är ett exempel på hur man traditionellt bevarar ängsmiljön.

Att hävda ängar började man med för att det behövdes vinterfoder till djuren. Markerna slogs med skäror och liar på sommaren och man fick hö som bestod av gräs, örter och blad. Det är för att underlätta slåttern som löv och grenar tas bort på våren.

– Det förekom även att man brände av ängen för att gynna grästillväxten och då på platser där man kunde ha kontroll på elden, berättar Tomas Gustafson från Naturskyddsföreningen i Örebro.

Jordbruket har förändrats och djurens foder odlas numera på åkrar. Det fanns drygt en miljon hektar ängar vid 1900-talets början. I dag finns det ungefär 6 000 hektar kvar. Detta har gjort att en lång rad växtarter är hotade genom att ängarna vuxit igen med buskar och träd. Ängen i Svenshyttan i Lekebergs kommun vid Garphyttans nationalpark, är ett exempel.

– Här i Svenshyttan fanns det sju gånger mer äng än åker under 1900-talets början och på den tiden låg gårdarna mycket tätare.

Naturskyddsföreningen i Örebro började restaurera ängen i Svenshyttan i början av 1990-talet och den traditionella ängsfloran har återtagit sina tidigare marker. Förutom det så har ängen blivit en mötesplats för lokalboende och föreningens medlemmar ”från stan” och en plats man gärna packar upp sitt fika på.

Idag kan man få ekonomiskt stöd från EU för att sköta ängar. Förutom av bönder så sköts ängar av bland annat Naturskyddsföreningens lokala kretsar, hembygdsföreningar och av en del skolor. På Gotland använder flera skolor årligen en hel skoldag på våren då alla går ut och räfsar de vackra ängarna, för att orkidéer ska fortsätta att trivas! Det är just det att man ständigt tar bort skörden som gör markerna magra och därför är så artrika.

Vartefter våren går över i sommar kommer de typiska ängsväxter som gentianor, ögontröst och jungfrulin att växa upp på våra ängar. Vem vet, du kanske besöker en äng i din omgivning där det finns gott om kalk i marken och får möjlighet att se någon av de orkidéer som också tillhör ängsfloran. På ängen i Svenshyttan kan man se orkidén nattviol.


Tibasen blommar i rosa om våren.

Tibasten blommar i rosa om våren.

Rekommenderat

Svenska Epoch Times

Publisher
Vasilios Zoupounidis
Politisk chefredaktör
Daniel Sundqvist
Opinionschef
Lotta Gröning
Sportchef
Jonas Arnesen
Kulturchef
Einar Askestad

Svenska Epoch Times
DN-skrapan
Rålambsvägen 17
112 59 Stockholm

Epoch Times är en unik röst bland svenska medier. Vi är fristående och samtidigt en del av det stora globala medienätverket Epoch Media Group. Vi finns i 36 länder på 23 språk och är det snabbast växande nätverket av oberoende nyhetsmedier i världen. Svenska Epoch Times grundades år 2006 som webbtidning.

Epoch Times är en heltäckande nyhetstidning med främst riksnyheter och internationella nyheter.

Vi vill rapportera de viktiga händelserna i vår tid, inte för att de är sensationella utan för att de har betydelse i ett långsiktigt perspektiv.

Vi vill upprätthålla universella mänskliga värden, rättigheter och friheter i det vi publicerar. Svenska Epoch Times är medlem i Tidningsutgivarna (TU).

© Svenska Epoch Times 2024