Varför har folket i Hongkong gått ut på gatorna?
Det handlar helt enkelt om demokrati.
Enligt Hongkongs konstitution, Basic Law, ska den kinesiska regeringen, som styrs av kommunistpartiet, skapa ett valsystem i Hongkong som är baserat på allmän rösträtt.
Efter det brittiska överlämnandet 1997 har det funnits ett växande missnöje bland Hongkongborna eftersom Kinesiska kommunistpartiet förhalar frågan.
Saker och ting förvärrades i år när kommunistpartiet kom med en vitbok där man hävdar full auktoritet över Hongkong, ett område som är berättigat till en hög grad av självstyre under 50 år efter att den kinesisk-brittiska gemensamma deklarationen trädde i kraft den 1 juli 1997, då Hongkong återförenades med Kina.
Den gemensamma deklarationen lovade också att Hongkongs institutioner,som innefattar ett kapitalistiskt ekonomiskt system, ett oberoende rättsväsende och skydd för grundläggande rättigheter, ska förbli oförändrade.
Sista droppen för Hongkongs demokratiförkämpar kom när den kinesiska regeringen stängde dörren i fråga om allmän rösträtt i valet av Hongkongs högste ledare den 31 augusti 2017. Peking bestämde att Hongkongs folk i det valet ska få rösta på kandidater som ska väljas av en kommitté som kontrolleras av Peking självt, vilket demokratiaktivister förkastar som falsk demokrati.
Demokratiaktivister lovade att hålla demonstrationer på Kinas nationaldag, den 1 oktober, men när studenter från en separat lektionsbojkott ockuperade Hongkongs regeringskomplex den 26 september, tidigarelades de prodemokratiska demonstrationerna till den 28 september.
Vem leder folket?
Joshua Wong Chi-fung (18-årig samlande kraft i studentgruppen Scholarism), Alex Chow Yong-kang (generalsekreterare i Hong Kong Federation of Students), Lester Shum (biträdande ledare för Hong Kong Federation of Students) och Benny Tai (en viktig ledare för Occupy Central with Love and Peace) är framträdande personer på demonstranternas sida.
Som chef för Hongkongs regering har Leung Chun-ying rollen som den som alla älskar att hata. Än så länge har han vägrat att träffa demokratidemonstranterna, och plötsligt uppdagades det att han var inblandad i en korruptionsskandal, och det har tidigare avslöjats att han har nära kopplingar till Peking.
”Occupy Central” och ”Paraplyrörelsen”. Är det samma sak?
Båda termerna har använts av olika medier för protesterna i Hongkong, men strängt taget är de inte riktigt samma sak.
”Occupy Central” var ursprungligen tänkt som en civil olydnadskampanj på initiativ av Benny Tai Yiu-ting, Chan Kin-man, och Chu Yiu-ming.
Planen var att ockupera Central, det centrala affärsdistriktet där Hongkongs regering har sina byggnader, i en icke-våldsprotest för allmän rösträtt.
Occupy Central-kampanjen startade den 28 sep 2014 vid Admirality, och demonstranterna har sedan dess spridit ut sig och upprättat sina viktigaste demonstrationsplatser i MongKok, Canton Road, Connaught Road, och Causeway Bay.
”Paraplyrörelsen” var ett begrepp som myntades av medierna efter att demonstranter skyddade sig med paraplyer mot solen och den tårgas och pepparspray som polisen använde den 28 september.
Vissa medier har kallat demonstrationerna ”paraplyrevolutionen”, men demonstranterna har undvikit den termen eftersom den leder tankarna åt någonting aggressivt och extremt.
Under ett massmöte den 4 oktober sade Joshua Wong: ”Vi är inte ute efter revolution. Vi vill bara ha demokrati”, och Lester Shum framhåller att ”det här är inte en färgrevolution ”(ett begrepp som använts för rörelser som ledde till störtande av regeringarna i Georgien, Ukraina och Kirgizistan i början av 2000-talet).
Har det inte förekommit våld under protesterna?
Occupy Central var tänkt som en icke-våldsrörelse, och den är fortfarande fredlig.
Demokratidemonstranter med sina gula band och paraplyer har fått beröm för att vara artiga och ordnade, att de håller demonstrationsområdena rena, och inte reagerar aggressivt på polisinsatser.
Det mesta av det våld som har förekommit har kommit från Peking-vänliga element som bär blå band, anti-Occupy Central, triader (organiserad brottslighet) och Hongkongpolisen.
Hur har Kina reagerat?
Föga förvånande har Kommunistkina fördömt demokratirörelsen och kallat den olaglig.
Många kinesiska tidningar och medier på fastlandet, i Hongkong och utomlands har anammat kommunistpartiets hållning.
På internet hamnade Instagram på samma lista över förbjudna sociala medier som Facebook och Twitter efter att demonstranterna börjat lägga upp foton från demonstrationerna.
Söktermer som ”Hongkong tårgas”, ”Hongkong polis” och ”Paraplyrörelsen” har också förbjudits på Weibo, Kinas främsta mikroblogg.
Jag har hört att det kan vara utomstående krafter inblandade. Stämmer det?
Partiet hävdar att USA har påverkat demonstrationerna i Hongkong, men alla tecken tyder på att Occupy Central är en rörelse som helt och hållet växt fram i Hong Kong.
Britterna styrde tidigare Hongkong. Var står de i den här frågan?
Den brittiska regeringen och Chris Patten, den siste guvernören i Hongkong, har yttrat sig till stöd för de prodemokratiska demonstranterna.
Hur kommer det att sluta?
Allt utspelar sig i Hong Kong, men den verkliga striden äger rum i Zhongnanhai i Peking.
Leung får stöd från den fraktion som är lojal mot Jiang Zemin, som förespråkar våldsamt kuvande av demonstranterna.
Anhängare till Jiang, som tidigare ledde det Kinesiska kommunistpartiet, vill ta makten från den nuvarande partichefen Xi Jinping. Våldet i Hongkong skulle ge Jiangs fraktion ett verktyg som de kan använda för att utmana Xi hemma och göra honom till åtlöje internationellt.
Leung sägs vara i maskopi med Jiang-fraktionen, vilket delvis förklarar gängattackerna och de våldsamma polisinsatserna i Hongkong.
Den nuvarande kinesiske ledaren Xi Jinping sägs ha förbjudit dödande. Han tycks vilja att Leung Chun-ying är ansiktet utåt för regimens svar på demonstrationerna.
Huruvida demonstranterna till sist får förhandla med regeringen i Hongkong, och vad resultatet av dessa förhandlingar kan bli, beror på Xi, inte Leung.
