Det är inte bara i Östersjön som torsken mår dåligt. WWF ändrar nu sina råd till konsumenterna även för torsk från Barents hav.

– Det är bra att fisket nu ifrågasätts, säger Jonas Wickstrand, fiskhandlare i Göteborg.

De stora torskbestånden i Barents hav har varit relativt välmående. Men just nu ser det mörkt ut för torsken både där och i Östersjön, enligt Världsnaturfonden (WWF).

I senaste upplagan av miljöorganisationens konsumentguide om fisk och skaldjur hamnar Östersjötorsken på rött eller gult ljus. Samtidigt får torsken från Barents hav sänkt från grönt till gult ljus.

– Det är väl bra att det äntligen är frågetecken på den, säger Jonas Wickstrand, fiskhandlare i Feskekörka i Göteborg.

– Mängden skrei, jättetorsk, som kommit in har minskat. Men länge var det ingen som frågade varför. Barents hav har betraktats som ett aldrig sinande förråd, men man fiskar under fel perioder och för hårt under leken.

”Liten och mager”

Enligt WWF ligger bland annat en sämre tillväxt bakom de ändrade råden.

– Fiskbeståndet ser sämre ut, fiskdödligheten har ökat och man har fått bevis på att det finns färre könsmogna torskar kvar där uppe, berättar Inger Melander, sakkunnig på WWF.

Samtidigt beskrivs Östersjötorsken som liten och mager.

– Torsken i Östersjön har problem, bekräftar Joakim Hjelm, avdelningschef för SLU:s Havsfiskelaboratorium i Lysekil.

– Det finns ingen enkel orsak, utan det handlar om en kombination av till exempel dåliga bottnar och tillgången på sill och skarpsill.

Grönt för räkor

WWF:s fiskguide innehåller ett stort antal arter som får antingen grönt (ät gärna), gult (var försiktig) eller rött (låt bli) ljus. Bland kriterierna finns, utöver hur bestånden mår, bland annat hur väl kontrollerat fisket är.

Sedan i höstas är det till exempel fritt fram att äta västkusträkor igen – så länge man håller sig till svenskfiskat. Det svenska fisket av nordhavsräkan, även kallad västkusträka, blev hållbarhetsmärkt av MSC (Marine Stewardship Council) i höstas och fick därmed grönt ljus även av WWF.

Medvetenheten hos konsumenterna är relativt stor, berättar Jonas Wickstrand.

– Kunder frågar efter vilka fiskar som är grönlistade eller rödlistade. Alla känner till det och inte bara WWF:s lista, utan även vad Naturskyddsföreningen och andra går ut med, säger han.

Rött, gult eller grönt?

WWF listar sina konsumentråd om fisk i tre kategorier. Grönt ljus – ”ät gärna” – innebär bland annat att bestånden är rikliga och att fisket eller odlingen sker på ett mer hållbart sätt. Gult ljus – ”var försiktig” – innebär bland annat att det finns en viss osäkerhet kring fisket eller odlingsmetoderna. Rött ljus – ”låt bli” – innebär att WWF avråder från köp, på grund av att fisken/skaldjuren kommer från ohållbart fiske eller odlingar som skadar miljön. Oftast är råden i guiden olika beroende på fångstmetod och fångstområde.

Exempel ur fiskguiden

Några exempel ur Världsnaturfondens (WWF) fiskguide, vars syfte är att ge konsumentråd för hållbara och mer miljövänliga inköp av fisk och skaldjur: Torsk: Gult ljus om fångad i östra Östersjön, Barents hav eller Arktiska havet. Rött ljus om fångad i nordvästra eller nordöstra Atlanten eller i västra Österskön, samt för norsk kusttorsk. Nordhavsräka: Grönt ljus om fångad av svenska fiskare (tack vare att fisket är MSC-märkt). Gult ljus om fångad i Barents hav eller om fiskad av norska fiskare i Skagerrak eller i Norska rännan. Rött ljus om fångad i Skagerrak, Kattegatt eller i Nordsjön, eller om fångad i nordvästra eller nordöstra Atlanten. Sill/strömming: Grönt ljus om fångad i Östersjön eller nordöstra Atlanten (USA). Gult ljus om garnfiskad i Bottenviken eller fångad med ringnot i nordvästra Atlanten (Kanada). Bland nyheterna i årets guide finns vildfångad Alaskalax, en ny art på listan som får grönt ljus. Arter som har rött ljus oavsett fångstmetod eller fångstområde: Haj, rocka, vitling och ål. Fotnot: Arter som är MSC-, ASC- eller Kravmärkta får automatiskt grönt ljus.